Håll reda på miljöhoten

Växthuseffekten

Växthuseffekten är namnet på uppvärmningen som sker på jordytan. När värme från solen strålar mot jordens yta så studsar en del av den ut mot rymden igen, men tack vare ett antal växthusgaser som finns i atmosfären så stoppas majoriteten av värmen och skickas tillbaka till jordytan. I fall jorden hade saknat en atmosfär så hade nästan all värme studsat ut i rymden. Exempel på växthusgaser är koldioxid och vattenånga. 


Egentligen är växthuseffekten i sig inte något miljöhot utan någonting som är nödvändigt för att liv ska kunna existera på jorden, då det hade varit runt 33-35 grader kallare på jordens yta, vilket är extremt kallt.

Det som gör att växthuseffekten klassificeras som ett miljöhot är att våra ökade utsläpp leder till att det blir en för stor mängd växthusgaser i atmosfären. Detta ökar långsamt medelvärmen på jorden då fler växthusgaser leder till att ett större antal värmestrålar stannar innanför jordens atmosfär.

Det bästa vi kan göra för att förhindra att växthuseffekten blir värre än än den redan är, är att minska våra utsläpp markant. På så sätt kommer ökningen av medeltemperaturen sänkas. Problemet är att även om vi helt slutat släppa ut växthusgaser skulle temperaturen fortsätta öka i runt hundra år till, tack vare den enorma inverkan våra utsläpp redan haft på jorden.

I fall vi skulle misslyckas med att minska växthuseffektens inverkan på naturen skulle det leda till att medeltemperaturen på jordklotet skulle öka. Detta får flera konsekvenser, exempelvis att de stora isarna som finns längst i norr och längst i söder på jorden långsamt smälter. Detta får i sin tur konsekvenser såsom översvämningar och cykloner runt om i världen.

Ozonhål

Det finns ett lager i jordens atmosfär som kallas för ozonlagret. Ozonlagret är nödvändigt för att liv ska kunna finnas på jorden då ozongasen stänger farliga ultravioletta strålar ute.

Problemet är att de gaser vi människor släpper ut gör så att ozonlagret som finns runt jorden långsamt förtunnas. Man började märka förtunningarna först på 1970-talet. Mätningarna gjordes vid Antarktis och man misstänker att den extrema kylan har någonting med det hela att göra. Man bekräftade även att det var freoner som orsakade minskningen av ozon i atmosfären.

Förutom den säsongsbundna minskningen av ozon ovanför Antarktis, finns det även en minskning i resten av atmosfären, på runt 3% per år.

Som jag nämnde tidigare är det huvudsakligen freoner som gör så att ozonhål skapas. Man har lyckats minska utsläppen av freoner väldigt mycket under de senaste åren, framförallt efter undertecknandet av Montrealprotokollet, 1987. Montrealprotokollet är ett internationellt kontrakt för att minska mängden tillverkning av produkter som man tror är ansvariga för uppkomsten av ozonhål. Dock så kommer inte ozonnivåerna vara tillbaka på en stabil nivå förrän runt år 2068, enligt en forskarrapport.

I fall vi skulle misslyckas med att rädda ozonskiktet skulle det leda till att en stor mängd ultravioletta strålar skulle komma in innanför jordens atmosfär. Träffar strålningen en människa så ökar risken att personen får uppleva hudcancer i framtiden.

Försurning av Sjöar, Skog och Mark

 Försurning innebär att ämnen med ett Ph-värde under 7, populärt kallat sura ämnen, tillförs till sjö och mark snabbare än de förs bort. Eftersom sura ämnen kan avge protoner (vätejoner) så leder till detta till en större densitet av vätejoner i sjö och mark.

Kväveoxider och svaveldioxid är de två ämnena som bidrar mest till försurningen i Sverige. Ämnena sprids med vinden och löses upp för att bilda protoner i vatten. Ämnena hamnar då i både regn och sjöar, vilket leder till att försurningen finns i både sjö och mark.

Försurningen har stora effekter på växter och djur, och framförallt i sjöar och hav. Försurningen gör, sammanfattningsvis, så att flera olika material vittrar snabbare. Vissa djurarter är inte vana vid den sura marken och blir försvagade av den. Djurarter dör därför delvis eller helt ut i vissa delar av världen, vilket leder till att ekosystemet påverkas något enormt, då andra djurarter tar över efter arten som dött ut.

Den vanligaste samt den mest effektiva metoden för att motverka försurning i sjöar och hav är något som kallas kalkning. Då släpper man stora mängder kalk över det specifika vattendraget för att återställa dess Ph-värde. Detta funkar eftersom kalk är ett väldigt basiskt ämne, som därför tar ut de sura ämnena. Problemet med kalkningen är att även kalket kan ha en dålig inverkan på miljön. Det mest hållbara sättet att minska försurningen blir därför att minska mängden farliga ämnen, så som svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak, som släpps ut i naturen.

I fall vi inte lyckas stoppa, alternativt minska försurningen, finn det en risk att stora naturområden och vattendrag blir helt förstörda. Det finns även en risk att vissa djurarter blir försvagade inom en viss area och blir ersätta av en annan art, vilket potentiellt sett är en rubbning av ett ekosystem.

Övergödning och Syrebrist i Hav

Övergödning är ett fenomen som uppstår på grund ett för stort utsläpp av växtnäringsämnen. I haven leder detta framförallt till en ökad produktion av algblomning samt en syrgasbrist.

En konsekvens av detta är att när algerna dör så sjunker de till bottnen, där de bryts ner. Nedbrytningen är i sig naturlig, men tack vare den enorma inverkan övergödningen ger, finns det en stor risk att det blir syrebrist på bottnen.

Detta påverkar även växter, då det tjocka lagret alger som finns ovanpå ytan leder till ett mycket svagare ljus i vattnet. Växterna, som kräver solljus för sin fotosyntes, dör då ut, vilket leder till en mindre biologisk mångfald.

I fall vi inte lyckas stoppa problemen med övergödning i tid, finns det en risk att den biologiska mångfalden i Sverige blir mycket mindre. Detta skulle i så fall påverka en stor mängd ekosystem, då både växter och djur ingår. Det skulle även bli otrevligt att bada i flera sjöar runtom i världen på grund av den stora mängden alger som skulle finnas i vattnet.

Källhänvisning

http://www.miljoportalen.se/luft/vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det-egentligen

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4xthuseffekten

https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xthuseffekten#V.C3.A4xthuseffekten_p.C3.A5_andra_planeter
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ozon
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ozonh%C3%A5l
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ozonlagret
https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsurning
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verg%C3%B6dning

http://www.ne.se/

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Anteckningar för Livscykelanalys

Konservburk
Huvudsakligt Material: Stål

Framställning

• Stål framställs av järnmalm
• Järnmalm är mineral - man kan framställa järn och stål
• Järnmalm - till större delen av järn
• Färskning: Reducerar järnets kolhalt till mellan 0,15% och 2%
• Resultatet blir stål

Tillverkning

• Stålen svetsas till ett rör (ovansidan öppen)
• Tunt lager tenn läggs på som skydd mot korrosion
• Etikett, oftast papper, klistras på
• Burken fylls med innehåll (mat)
• Locket sätts på och tätas. 

Användning

• Burkarna transporteras från fabrik till butik (lastbil, flygplan)
• Förvaras till användning
• Slängs i återvinning

Resthantering

• Återvinning: effektivare än skapa nytt
• Först sorteras metallerna (stål är magnetiskt, lättare att sortera)
• Tennet tas kemiskt bort
• Materialet som blir över används för nya produkter

• Hamnar i naturen
• Exempelvis i U-länder eller om något går fel. 
• Tunt - kan bli vasst (djur kan skada sig)
• Tar väldigt lång tid på sig att brytas ner

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Planering av en idrottslektion under vårterminen

Vi har fått i uppgift att planera en idrottslektion under vårterminen. 

Huvudinnehållet under lektionen kommer vara djungelvolleyboll. Djungelvolleyboll går till på ungefär samma sätt som vanlig volleyboll, bortsett från att man får använda både händer och fötter och att bollen får studsa max två gånger i marken.

Under djungelvolleyboll tränas ett antal förmågor från LGR 11. Framförallt så tränas bollkontroll, springa och tajming. Men även samarbete, kommunikation och reaktionsförmåga ingår.

Vårt mål med lektionen är att alla som varit med och tränat får sig en känsla av att de har varit aktiva och bidragit till sitt lag. Vi hoppas att kunna uppnå detta mål med hjälp av tydliga regelgenomgångar, bra lagindelning samt genom att skapa en positiv attityd i gymnastiksalen under lektionen.

Tidsplan


-Innan lektionens start-

• Framställning av redskap som kommer användas under lektionen.

-Under lektionen-

• (3-5 min) Uppvärmning, läs mer nedan.
• (3-5 min) Uppmjukning, läs mer nedan.
• (~5-10 min) Genomgång av regler samt lagindelning, läs mer nedan.
• (Max 5 min) Vi ställer i ordning redskapen så att vi kan börja spela.
• (30-40 min) Djungelvolleyboll, läs mer nedan.
• (5 min) Utvärdering av lektionens innehåll. 

Uppvärmning och uppmjukning

Vår uppvärmning kommer att gå ut på att springa runt salen i en grupp. Under tiden kommer vi att göra ett gäng övningar för att värma upp armarna och resten av överkroppen.

Efter att vi har värmt upp kommer vi att låta eleverna del upp sig i tre till fem grupper för att köra igenom en uppmjukning.

Låt för uppvärmning: ---
Låt för uppmjukning: 

Djungelvolleyboll

Djungelvolleyboll går till på så sätt att man ställer upp tre plintar och länkar ihop dem med två bänkar. På så sätt har man skapat vad som i djungelvolleyboll räknas som ett "nät". Utöver detta är det i princip samma regler som i vanlig volleyboll, bortsett från att bollen nu får studsa två gånger i marken innan den räknas som ute.

Vår förhoppning är att vi ska kunna ha tre planer med djungelvolleyboll igång samtidigt, vilket skulle innebära totalt sex lag.

Lagindelning kommer att genomföras genom att vi ger alla ett slumpvalt nummer mellan ett och sex. I fall ett lag skulle bli en spelare mindre än laget de möter så får laget med fler spelare ha en avbytare, det blir upp till laget själv att alla får spela lika mycket, men ser vi att någon sitter på bänken ovanligt länge kommer vi att, som ledare, säga ifrån.

Vi tänker hålla i lektionen som en turnering, där de 6 olika lagen kommer möta varandra i runt tio minuter för att sedan spela mot ett annat lag. Anledningen till detta är eftersom vi tycker att det är roligare att spela mot nya lag än att bara spela mot samma lag hela tiden.

Materialbehov

• 9 plintar (alternativt 6 plintar samt ett nät, i fall 9 plintar inte finns tillgängligt)
• 6 bänkar
• Band för lagindelning
• 3 bollar som passar till djungelvolleyboll

Säkerhet

• Det kommer vara viktigt att vi ser till att bänkarna sitter fast ordentligt ovanpå plintarna.
• Se till att alla som ska spela har förstått reglerna ordentligt. 
• Inte använda för hårda bollar.

Frågor för reflektion

• Vad fungerade bra under dagens lektion?
• Vad kunde vi ha gjort bättre under dagens lektion?
• Vad finns det för skaderisker i djungelvolleyboll?
• Vilka förmågor har vi tränat under lektionen?
• Vilka muskler/muskelgrupper tränar man i djungelvolleyboll?
• Hade ni kul?

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Tre kemiska metaller

Namn: Järn
Kemisk beteckning: Fe
Atomnummer: 26
Framställning: Järn framställs från Fe2O3 eller Fe3O4, som man reducerar med kol vid runt 2000°C. Först så reagerar kolet med syret i luften för att bilda kolmonoxid. Sedan så låter man kolmonoxiden reagera med järnoxiden för att bilda metalliskt järn.
Användning: Järn används ofta inom byggindustrin. Man brukar ofta bygga ramar till större lokaler i järn, och använda det i en del bilar. Det finns även något som kallas för gjutjärn som används till många olika saker i köket, exempelvis stekpannor och grytor.

Namn: Teknetium
Kemisk beteckning: Tc
Atomnummer: 43
Framställning: Metallen framställs genom en reduktion av ammoniumperteknat eller teknetiumsulfid. Detta utförs med hjälp av vätgas.
Användning: Teknetium har sin huvudsakliga användning i sin metastabila form kallad "99TcM", där den främst används inom nuklearmedicin, som är en medicinsk specialitet där man terapeutiskt och diagnostiskt använder radionkluider. En radionkluid är en radioaktiv kärna från ett visst ämne.
(Extra) Radioaktiv: Ja.

Namn: Ununpentium
Kemisk beteckning: Uup
Atomnummer: 115
Framställning: År 2004 rapporterade ryska och amerikanska vetenskapsmän att de lyckats framställa ununpentium och ununtrium. Upptäcken är ännu obekräftad. Gruppen har uppenbarligen rapporterat att de genom att bombardera americium med kalcium lyckats framställa totalt fyra stycken atomer av ununpentium. Atomerna av ununpentium hade existerat i en bråkdel av en sekund innan de kollapsade och förvandlades till ununtrium-atomer, som i sin tur kollapsade efter endast 1,2 sekunder. Ununtrium-atomerna förvandlades till redan kända grundämnen.
Användning: Ununpentium har ännu ingen användning. Ununpentium påstås dock vara det som utomjordingar använder som bränsle i sina rymdskepp enligt Bob Lazar, en före detta forskare på det ökända Area 51 i USA. Det finns så klart inga bevis på detta då utomjordingar så klart inte är någonting bekräftat. Det intressanta med detta är att Bob Lazar först nämnde ämnet med atomnummer 115 redan tio år innan man upptäckte det.

Namn: Gallium
Kemisk beteckning: Ga
Atomnummer: 31
Framställning: Gallium förekommer oftast tillsammans med metallerna zink och aluminium. Att gallium förekommer som en ren galliummineral är väldigt ovanligt och saknar dessutom någon praktiskt betydelse, så därför erhålls gallium numera endast som en biprodukt från framställning av aluminium.
Användning: Galliums främsta användningsområde är som en beståndsdel i "halvledare". En halvledare är ett material som inte leder ström lika bra som en ledare, men som inte heller helt stänger ute strömmen, vilket en isolator hade gjort. Gallium har också en väldigt hög kokpunkt vilket gör metallen speciellt bra i högtemperaturtermometrar, alltså termometrar som mäter väldigt höga temperaturer.

http://www.rsc.org/periodic-table/element/115/ununpentium

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ununpentium
https://sv.wikipedia.org/wiki/Teknetium
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rn
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gallium

TitaNO Kemi

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gallium
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ununpentium
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/teknetium
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4rn

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Diskussion om Fördjupningsarbete

tre konflikter grundade sig i politk, till skillnad från en del andra krig som orsakats av religion eller liknande.

Kalla kriget slutade med att det man då kallade Sovjetunionen totalt kollapsade år 1991. I samband med detta föll också Berlinmuren, och med det öppnades hela Europa upp igen.

Koreakriget har i princip inte slutat än de båda nationerna än så länge bara skrivit underVilken eller vilka typer av konflikter har ni i gruppen?

Både jag och Ainun har kalla kriget och har därför politiska konflikter, vilket innebär att konflikterna ej innehöll några väpnade konflikter.

Dominiks konflikt, Ungernrevolten, var en väpnad politisk konflikt eftersom det först var en politisk konflikt som sedan ledde till väpnad revolt.

Elias konflikt, Koreakriget, är en väpnad konflikt mellan länderna Sydkorea och Nordkorea.

Vilka likheter respektive skillnader hittar ni i era konflikter vad gäller orsaker, förlopp och konsekvenser/följder?

Eftersom jag och Ainun har samma konflikt blir allting likadant i våra konflikter.

Både Elias och Dominiks konflikt var direkta orsaker eller delar av kalla kriget och hade därför en del likheter. Elias konflikt orsakades av att man valde att dela upp Koreahalvön i Nord- och Sydkorea. Detta ledde till flera stridigheter mellan de båda mycket upprörda länderna. USA började strida tillsammans med Sydkorea, medan Sovjetunionen började strida med Nordkorea.

Dominiks konflikt, Ungernrevolten, orsakades av att man på flera sätt var missnöjd med sin regering i Ungern. Revolten startade med mindre demonstrationer och upplopp, men eskalerade snabbt till väpnade konflikter och strider.

Båda konflikter har därför mycket att göra med att Sovjetunionen och USA blandade sig i flera europeiska länders regeringar och andra diplomatiska beslut. I fall USA och Sovjetunionen, i stället för att försöka påtvinga andra stater sina politiska åsikter och tankar, tagit hand om sina egna länder, alternativt givit hjälp till de länder som farit illa under andra världskriget, så hade man nog helt eller delvis kunnat undvika både kalla kriget, Ungernrevolten och Koreakriget.

Problemet med Koreahalvön var att man hade lite svårt att lyckas lösa konflikterna som fanns mellan nord och syd utan hjälp utifrån, så därför är det fullt förståeligt att man valde det mest logiska förslaget och delade upp halvön i två länder.

En likhet mellan Koreakriget och Ungernrevoltens förlopp är att de båda konflikter slutade med väpnade strider. I Ungernrevolten dog dock inte alls så många som det gjorde under Koreakriget. Det finns ingen exakt siffra men man tror att runt en miljon koreaner miste livet under kriget[KOLLA PÅ ELIAS BLOGG DITT AS INNAN DU LÄGGER UPP FFS]. Alla  vapenvilor men fortfarande hatar varandra. Till följd av detta pågår det fortfarande strider vid gränsen emellanåt.

Ungernrevolten avslutades med att [KOLLA PÅ DOMMES BLOGG DITT AS INNAN DU LÄGGER UPP FFS] den ungerska regeringen föll, på grund av alla konflikter och demonstrationer.

En tydlig skillnad är ju så klart att Elias konflikt fortfarande inte är, officiellt, avslutad, medan både Ungernrevolten och kalla kriget är det.

Ni fick i era arbeten ge förslag på hur man hade kunnat förhindra era konflikter. Diskutera rimligheten i era förslag.

Mitt förslag till hur man hade kunnat förhindra kalla kriget var att man skulle stoppat Sovjetunionen innan de fick så pass stort fotfäste i både Europa, Afrika och Asien. Man skulle i stället lagt fram förslag för hur de båda blocken, Sovjetunionen och USA, skulle kunna hjälpa länder som farit illa under andra världskriget utan att behöva ersätta deras regeringar med nya, riggade regeringar som stod för ett speciellt lands tankar och åsikter.

Jag tror att där finns en hyfsad stor rimlighet att mitt förslag skulle kunna funka. Detta för att den största anledningen till att kalla kriget blev en så pass stor konflikt var för att just Sovjetunionen tog över så stora delar av östra Europa.

Elias förslag till hur man skulle kunna förhindrat Koreakriget var att man inte skulle ha delat upp Koreahalvön i två länder utan i stället göra hela halvön till ett land.

Jag är inte helt säker på om jag tror att detta är en rimlig lösning. Vad som däremot hade varit en hyfsat rimlig lösning är i fall man helt hade stängt ute både USA och Sovjetunionen från att bestämma vad de båda länderna skulle göra. På så sätt hade man kunnat undvika konflikter mellan de båda blocken.

Diskutera om hur kunskapen om hur olika konflikter uppkommer kan användas för att dels förhindra framtida konflikter, dels skapa nya.

En sak som man kan använda för att förhindra framtida konflikter är att större block, så som Sovjetunionen och USA, inte borde lägga sig i mindre nationers konflikter och försöka skapa lösningar då det oftast bara gör saker värre.

Diskutera i gruppen hur kunskapen om hur olika konflikter uppkommer kan användas för att dels förhindra framtida konflikter, dels skapa nya.

Tack vare kunskapen om hur tidigare konflikter kan man förhindra framtida konflikter på flera sätt. Ett bra exempel är att man nu vet att man hade kunnat stoppa andra världskriget genom att inte ge Tyskland med flera så pass hårda straff.

På ett liknande sätt hade man kunnat stoppa kalla kriget genom att stoppa Sovjetunionen från att få så pass stort fotfäste i världen, och i synnerhet Europa.

Under kalla kriget så använde sig USA av planen massiv vedergällning för att sätta skräck i Sovjetunionen. Planen innebar att man skulle hota Sovjet med atombomber och på så sätt få dem att backa. Man vet därför att atombomber är att bra sätt att sätta skräck i andra nationer, och det används än idag av bland annat Nordkorea.


( ͡° ͜ʖ ͡°)

Querida Luisa

Querida Luisa:
!Cuánto tiempo sin verte!  ¿Cómo estas?  ¿Qué tal tu vida?
¿Estás estudiando todavía?
Ahora le eres haciendo unas practicas de trabajas en Nicaragua
Vives en una ciudad pequeña que se llama Matagalpa. La vida es muy diferente aquí, pero tu gusta y aprendas cosas nuevas todos los días, ya hablo bastante bien y he empezadas a leer periódicos y novelas. Por suerte hay otra sueca trabajadas aquí tambien, así que a veces puedas hablar un poco de sueco.
Vives con una familia des tres personas, la madre y sus dos hijos: una chica de tu edad y un chico des 13 años. Vivir con una familia es una buena manera para aprender la vida de los nicaragüenses. La mayoría del tiempo trabajas en un preescolar (creo que se llama guardería e España). Los niños tienen entre tres meses y cinco años. Hay más o menos 70 niños en total. Aquí trabajan siete mujeres. Cada día más de 100 niños comen en el comedor. Casi todos los niños del barrio comen en el preescolar. María, la otra sueca, y tu estáis con los niños o ayudáis con la comida. Me gusta mucho el trabajo. Nosotros cantamos y jugáis todos los días con los niños. A veces hacéis excursiones. Esta semana, por ejemplo, habéis ido a un zoo con monos con los niños más grandes. Ha sido muy divertido y lo habéis pasado muy bien. ¿Y qué tal er verano? Me has dicho y escrito no sé cuántas veces que quieres visitasteis en Suecia. Regresas en julio y no he hecho planes para julio y agosto. Si quieres podéis hacer un viaje por Suecia, visitaréis a algunos amigos míos. ¿Qué te parece?

!Escríbeme!
Un gran abrazo de Nilla
( ͡° ͜ʖ ͡°)

Laboration - Ta ut DNA ur en kiwi

Min laborationsrappport från vår laboration om att ta ut DNA ur en kiwifrukt.

Uppgift

Ta fram rent DNA från cellerna i en kiwi.

Syfte

Syftet med uppgiften är att lära sig hur DNA ser ut och framförallt hur man faktiskt tar ut DNA ur (i det här fallet) en kiwifrukt. Syftet är också att lära sig mer om hur man laborerar och hur man skriver en labbrapport.

Hypotes

Jag tror att det kommer gå att ta ut DNA:t ur kiwi-frukten eftersom frukten är en levande sak. Alla levande saker är uppbyggda av celler och i alla celler finns DNA. Jag tror att DNA:t kommer se ut som små tunna strängar.

Material/utrustning

• 1/2 mogen kiwifrukt.
• Diskmedel
• Koksalt
• Kyld T-röd med 95% alkoholhalt
• 2 större bägare
• 1 mindre bägare
• Tratt
• Filterpapper
• Sked
• Tandpetare

Riskbedömning

Under laborationen använde vi T-röd som är en typ av sprit med väldigt hög alkoholhalt, 95% för att vara exakt. T-röd är därför mycket brandfarligt och kommer det i kontakt med minsta gnista så tar det fyr direkt. Man ska därför vara försiktig och se till att den inte kommer i kontakt med eld. Det är också livsfarligt att få i sig T-röd och därför har den kräkmedel i sig som gör att så att du kräker upp vätskan direkt. Får man T-röd i ögonen lär det också svida en hel del, så därför är det viktigt att tvätta sina händer efter laborationen. 

Under laborationen använde vi ju också kiwifrukter. Det är sedan länge känt att många människor får allergiska reaktioner mot kiwi, och man ska därför vara uppmärksam i fall det börjar klia någonstans eller något känns fel. 

Utförande

1. Först gröpte vi ur en kiwifrukt och lade fruktköttet vi fick fram i i en stor bägare. Vi mosade fruktköttet tills vi hade en större mängd fruktsaft i bägaren. 

2. I den andra bägaren mätte vi upp 10 kvadratcentimeter diskmedel. Vi spädde sedan ut det med så pass mycket vatten att vi hade en blandning på 100 kvadratcentimeter. 

3. Vi hällde sedan det utspädda diskmedlet över den mosade kiwin. Det var viktigt att hälla exakt så mycket att fruktköttet täcktes av diskmedel.
4. Vi tillsatte sedan 3 gram koksalt och rörde om väl.
5. Vi filtrerade sedan blandningen genom ett filter i en tratt. Filtratet samlades sedan i en ny och ren bägare.
6. Vi skulle sedan uppskatta filtratets volym och, med hjälp av en pipett, droppa en lika stor mängd T-röd över blandningen.
7. När detta var klart så såg vi vita strängar av DNA flyta upp i blandningen. Vi tog upp dem med en tandpetare.
8. Vi lade sedan DNA:t på ett objektglas och lade ett täckglas över. Vi analyserade sedan DNA:t i ett mikroskop.

Resultat

När man försiktigt droppade ner T-röd kom DNA:t fram mellan skiktet av T-röd och blandningen. När man sedan kollade på DNA:t i mikroskop såg man DNA:t i formen av prickar.

Slutsats

Min hypotes stämde väl med resultatet. Jag gissade på att vi skulle lyckas se DNA:t eftersom en kiwi är ett levande ting, och att vi skulle se DNA:t i formen av små tunna strängar, dock med en ej specificerad färg. Enligt vad vi lärt oss under lektionstid så ser DNA ut som små spiraler, dock såg vi aldrig DNA:t så, utan endast som små prickar (i mikroskopet). Det är möjligt att man hade lyckats se spiralerna i fall man hade haft ett bättre mikroskop.

En cells kärna består av fettmolekyler, och eftersom diskmedlets vardagliga uppgift är att lösa upp fett fungerade det alldeles utmärkt för att lösa upp cellen och få DNA:t att visa sig. DNA:t kan helt enkelt veckla upp sig tack vare att inte längre är bunden till cellens kromosomer.

När vi hällde över T-röd var det ett sätt att skapa ett skikt ovanför kiwi- och diskmedels-blandningen. Detta för att lättare kunna plocka upp DNA:t ur bägaren.

Felkällor

Vårt egna resultat blev rimligt, men det fanns en del saker som hade kunnat gå fel under vår laboration.

• Mängden koksalt att använda var indikerat som tre gram. Problemet med detta var att vi inte hade någon våg i laborationssalen och vi fick därför gissa oss till hur mycket salt vi skulle använda. Detta hade helt enkelt kunnat lösas genom att använda en våg. 
• En annan felkälla är att en av stegen för utförande var att "uppskatta filtratets volym" vilket så klart kan gå fel. En viktig aspekt i att lösa detta utan att riskera att man misslyckas med laborationen är att man tar det lugnt och absolut inte stressar sig igenom laborationen.
• En del var också oförsiktiga när de skulle ta upp DNA:t ur bägaren med hjälp av en tandpetare. Risken är att man förstör DNA:t och då blir det rätt svårt att analysera korrekt. Även denna felkälla går att undvika genom att ta det lugnt och inte stressa igenom laborationen. 

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Edvard Grieg och Nationalromantiken

Edvard Hagerup Grieg föddes den 15 Juni 1843 i Bergen i Norge. Han var en norsk tonsättare som arbetade under senromantiken och dessutom var Norges främsta person under nationalromantiken. 

Under sin uppväxt så blev Edvard tidigt intresserad av musik. Han växte upp i en väldigt musikalisk familj och fick tidigt sin första undervisning inom musiken av sin mamma, Gesine, som också blev hans första pianolärare. En nära vän till familjen, Ole bull som var violinist, lyckades övertyga familjen Grieg om att Edvard hade en stor framtid inom musiken och när Edvard fyllt femton år flyttade han till Leipzig i Tyskland för att studera vid "konservatorium" vilket betyder musikhögskola. Undervisningen han fick där var mest om äldre kompositörer, vilket Edvard tyckte var väldigt tråkigt och alltför konservativt. Därför började han studera mer på egen hand. Han studerade verk av artister så som Moscheles och Carl Reinecke.

År 1861 gav Edvard Grieg sin första konsert i Karlshamn i Blekinge. När han gav sin konsert hade han redan skrivit ett tiotal stora verk. Han förälskade sig där i dottern till mannen Carl Gustaf Berg som var spritfabriktör och politiker. Tyvärr blev det aldrig något förhållande mellan dem, då Carl Gustaf Berg motsatte sig detta.

Efter ett Grieg tagit examen från konservatoriet i Leipzig så återvände han för att bo i hemstaden Bergen i ett år. I maj 1862 gjorde Grieg sin första konsert och i Bergen och framförde där sina egna tonsättningar och verk.

Åren 1863 till 1865 bodde Edvard Grieg i Köpenhamn, Danmark, där han inspirerades av flera danska kompositörer. Tack vare detta ökades även Griegs intresse för nationalromantiken. Han började bli alltmer inspirerad av framförallt nordisk folkmusik och började skriva sina egna texter i samma stuk.

Edvard Grieg gifte sig senare med sin kusin Nina Hagerup, år 1867. Nina hade följt med Edvard på ett antal konserter tidigare, som sångare. Paret fick ett barn tillsammans, Alexandra, som tyvärr avled redan 13 år gammal i en sjukdom.

Efter detta turnerade Grieg runtom i hela Europa, bland annat Italien. En av Edvard Griegs mest kända verk är musiken han komponerade till Henrik Ibsens pjäs Peer Gynt. En av de kändaste kompositionerna ur samlingen är I bergakungens sal, som kommer beskrivas längre ner i mitt inlägg.

Nationalromantiken

Nationalromantiken ägde rum under 1800-talet och början av 1900-talet. Inom musiken så handlade nationalromantiken först om upptecknandet av folkvisor och ballader. Man trodde på att den sortens musik hade sitt ursprung ur "folksjälen" som var en (från början) tysk teori om att det fanns en entitet som utgjordes av folkets kollektiva medvetande, Många kompositörer, exempelvis Edvard Grieg, försökte dock hitta en egen "nationell" ton i sina kompositioner. Oftast hänvisade dessa kompositioner till romantikens drag och former. Författandet av nationalsånger blev också en stor del av nationalromantiken. Många såg till sin nations musikaliska själ och skapade sig en bild av sitt land genom en komposition eller melodi.

Det musikaliska händelseförloppet i kompositionen "I Bergakungens Sal"

I bergakungens sal är en komposition av Edvard Grieg. Den var menad i Henrik Ibsens drama Peer Gynt och blev komponerad under åren 1874 och 1875. I kompositionen ingår orkester samt en blandad kör.

När kompositionen börjar hör jag instrumenten cello, kontrabas och en fagott spela. De spelar en väldigt lugn och lågmäld melodi.

Efter det så kommer ett nytt gäng instrument in i bilden som spelar samma melodi som de föregående instrumenten, fast något modifierad.

De båda instrumentgrupperna fortsätter spela sina melodier, snabbare och snabbare. I och med att kompositionens tempo stadigt ökar så ökas även dess volym. Efter ett tag så når kompositionen sitt klimax då båda instrumentgrupper kolliderar i samma melodi. Vid det laget har kompositionen ökat så pass mycket i både volym och tempo att man verkligen hör, utan någon typ av text, att någonting spännande försegår bakom musiken. Kompositionen fortsätter på sedan på samma sätt ända tills låtens slut.

Jag tycker att kompositionen har en ton av aggressivitet och en gnutta ondska över sig.

Källhänvisning

https://en.wikipedia.org/wiki/In_the_Hall_of_the_Mountain_King#Music
https://sv.wikipedia.org/wiki/I_bergakungens_sal
https://sv.wikipedia.org/wiki/Edvard_Grieg

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/edvard_grieg

http://www.mnc.net/norway/grieg.htm

https://www.youtube.com/watch?v=1CtDxkz1q9w

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Meningar av ord

• Tengo ganas de ir a Malmö con mis amigos.
• Tengo ganas de un coche deportiva.
• El hombre es muy viejo..

Av Adrian och Hannes

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Tankar om Filmen "My Sister's Keeper"

Filmen handlar om att ett par får reda på att deras dotter har leukemi, blodcancer. Problemet med blodcancer är att man måste transplantera en hel del blod som finns i den sjukes kropp, men ingen av det sjuka barnets föräldrar hade samma blodtyp som henne.

Man valde därför att konstruera ett barn med samma blodtyp som det sjuka barnet med hjälp av provrörsbefruktning. Jag tycker inte detta är okej då att skaffa barn borde vara ett beslut i fall man faktiskt vill skaffa ett barn att älska och ta hand om.

En bit in i filmen blir det också klart att det "konstruerade" barnet inte längre vill donera sina kroppsdelar till sin sjuka syster och väljer att gå till domstol på grund av det. Jag tycker definitivt att man inte borde tvinga ett barn till att utföra flera olika operationer i fall de inte vill det, men att ta det till domstol verkar lite överdrivet och kostar en hel del pengar. I stället borde man kunna lösa det inom familjen.

Jag var sjuk och såg därför inte den sista halvan av filmen. Därför blev min text om mina tankar om filmen inte särskilt lång. 

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Källkritisk Granskning om Gymnasier - Uppgift 1

Hur kan du som elev märka att gymnasieskolor konkurrerar med varandra om att elever ska välja just deras skola?

Gymnasieskolor kommer ut och berätta och gör reklam för sin skola vid flera tillfällen. När de kommer hit har de förberett argument för varför just deras skola är bäst. Man får även reklam från flera olika gymnasieskolor via posten.

Vad tror du att elever och deras föräldrar i första hand tittar på när de ska välja skola?

Jag tror många elever ser till vilka möjligheter som finns efter gymnasiet, exempelvis vilka jobb eller vidareutbildningar som finns. Föräldrar kollar nog, liksom sina barn, efter vilka möjligheter som finns efter gymnasiet.

Spelar det någon roll för dig om det är kommunen eller någon annan som äger skolan du ska studera på när du väljer gymnasium? Förklara.

Nej, vi tycker inte att det spelar roll. Det viktigaste är att man hittar en skola som passar en.

Vad är viktigast för dig när du ska välja gymnasium?

Ainun: Att man vill gå utbildningen som finns där.
Heidi: Att man trivs på skolan.
Hannes: Att det är en fungerande skola med folk som jag kan umgås med.

Varför tror du att så många gymnasieskolor gör reklam?

Framförallt de mindre skolorna vill få fler elever till sina skolor eftersom det innebär mer pengar till skolans verksamhet. Reklam är ett bra sätt för folk att få upp ögonen för vilka skolor som finns och vilka val man faktiskt kan ta.

Heidi, Hannes, Ainun

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Kalla Kriget

Kalla kriget var en lång period av konflikter och motsättningar mellan ett antal länder runtom i världen. Det speciella med kalla kriget var att det faktiskt inte var något officiellt krig utan mest en mängd motsättningar mellan de främsta länderna i konflikten, Sovjetunionen (kommunism) och USA (kapitalism). Det finns ingen helt säkerställd anledning till varför man valde att kalla konflikterna för det ”kalla kriget”, men man tror att det har att göra med de väldigt ”kyliga” relationerna som fanns mellan USA och Sovjetunionen under perioden. En annan anledning till namnet kan vara att kriget aldrig blev ”varmt”, det vill säga att det faktiskt aldrig blev någon väpnad konflikt mellan de båda sidorna.

Kriget började under 1946, precis efter andra världskriget slut, och höll på till runt 1990.

Det finns ett antal händelser som ses som slutpunkter i kriget. De som oftast nämns är Berlinmurens fall den 9 november 1989, Tyskland återförenande den 3 oktober 1990 samt de officiella sammanbrottet av Sovjetunionen, den 25 december 1991. Det finns även andra viktiga aspekter till att kriget avslutades. 

Som tidigare nämnt så var relationerna under kalla kriget minst sagt kyliga, men det ledde aldrig till något större väpnat krig, trots att de båda stormakterna förberedde sig på det. Dock så möttes de båda sidorna i mindre väpnade konflikter, exempelvis under Koreakriget. 

Kalla kriget under 1950-talet var dominerat av en stor kapprustning mellan de två stora blocken, USA med allierade mot Sovjetunionen med allierade. Europa spelade även en stor roll då de båda blocken ville ta över så stora delar som möjligt av kontinenten. Faktum är att hela Europa var uppdelat i två delar under perioden, öst som styrdes av Warszawapakten och väst som styrdes av alliansen i väst, NATO. Den inofficiella gränsen gick i Tyskland och i synnerhet i Berlin, där den kända Berlinmuren skilde Västberlin och Östberlin åt mellan 1961 och 1989.

Redan under 1930-talet hade blocken USA och Sovjetunionen undvikit konflikter in i det sista. Sovjetunionen hade till och med tecknat avtalet Molotov-Ribbentroppakten i augusti 1939. Det speciella med pakten var att det fanns en speciell hemligstämplad del som gav Sovjetunionen ”rätten” att ockupera länderna Polen, Estland, Lettland, Finland samt Bessarabien, som på den tiden var en del av Rumänien, men idag är delad mellan Moldavien och Ukraina. Detta var ett sätt för Sovjetunionen att förhindra eventuella framtida konflikter med Tyskland, något som dock inte fungerade då Tyskland inledde sin plan, känd som Operation Barbarossa, att invadera Sovjetunionen och ta över stora delar av dess territorium. Efter händelserna kring Operation Barbarossa valde Sovjetunionen att i stället gå över till de allierades sida. För USA:s del så valde man att gå med i kriget på de allierades sida efter de japanska attackerna på Pearl Harbor i december 1941.

Ett par år senare, efter bland annat slaget vid Stalingrad som var en stor vinst för de allierade, så stod det klart att de allierade var de som skulle stå som segrare vid andra världskrigets slut. När man väl insett detta samlades ledare från Storbritannien, USA och Sovjetunionen för diskutera Europas politiska framtid under ett par möten. Ett av mötena kallades Teherankonferensen och skedde i november 1943. Redan där framförde Stalin, ledare över Sovjetunionen, sina förslag, eller snarare krav, på att flytta Polens gränser västerut. Politikerna Roosevelt och Churchill accepterade detta. I februari 1945 hölls ett topphemlig möte i Jalta där Churchill, Roosevelt och Stalin kom överens om att man från och med då skulle ha fria val i Polen. Då gjorde Stalin även klart man skulle låta en sovjetunionenkontrollerad regering styra i Polen. Alternativet hade varit att låta en exilregering som fanns i London ta över i Polen, men Stalin gick ej med på det. Under konferensen tog man även upp vad som skulle göras med Tyskland och Österrike. Man valde att dela upp områdena i fyra olika ockupationszoner som delades upp bland de allierade stormakterna. Vad man inte visste då var att detta skulle ha en stor betydelse för den framtida uppdelningen av Tyskland. Under konferensen togs även en tredje punkt upp; vad man skulle göra med Japan. Man bestämde gemensamt att Sovjetunionen skulle anfalla Japan tre månader efter att Tyskland kapitulerat. Detta ledde till den sovjetiska invasionen av Manchuriet, en del i norra kina samt invasionen av koreahalvön. 

Den 23 mars år 1945 uttalade sig den sovjetiske utrikesministern Molotov om att länderna i Östeuropa numera skulle hålla sina val en så kallad sovjetisk stil. Detta innebar att endast kandidater som var utsedda av Sovjet fick ställa upp i val. USA:s nya president Truman skällde därför ut Molotov när de träffades på ett möte den 23 april samma år. Vid en annan konferens vid namn Potsdamkonferensen den 15 juli till den 2 augusti 1945 blev det klart att det inte skulle bli någon överenskommelse om fria val i Östeuropa. I juli 1945 erkändes även ”Curzonlinjen” som polens nya gräns mot Sovjetunionen, vilket var precis vad Stalin ville. 

President Truman kunde faktiskt inte göra så mycket mer på grund av ett antal anledningar. Bland annat så kunde han inte riskera fler väpnade konflikter då den amerikanska armén hade minskat från runt 8,3 miljoner användbara trupper till runt 1,9 miljoner efter att det Japanska riket valt att kapitulera. Dessutom så hade den före detta presidenten Roosevelt uttalat sig om att det bästa sättet att undvika framtida konflikter var, på så hög nivå som möjligt, tillmötesgå alla Sovjetunionens önskemål. Faktum är att i fall USA och Storbritannien hade varit hårdare mot Sovjetunionen och inte låtit dem få ett så pass stort fotfäste i Östeuropa hade man troligtvis delvis eller helt lyckats undvika det kalla kriget. Under de kommande månaderna lyckades Sovjetunionen installera sovjetvänliga regeringar i länder så som Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien. Generellt sätt så var regeringarna oftast koalitionsregeringar med både socialistiska och borgerliga partier. Oftast så hade de socialistiska partierna mest inflytande på regeringen. 

Under det första halvåret år 1947 skedde en stor omsvängning inom den amerikanska utrikespolitiken. En av sakerna som skedde var att president Truman, under ett möte med kongressen, framförde att han begärde över 400 miljoner dollar i stöd åt länderna Grekland och Turkiet. Under samma möte presenterade han även Trumandoktrinen, som var ett dokument som bevisade att det var USA:s plikt att hjälpa europeiska nationer mot utländsk aggression och möjlig ockupation. Detta skulle förhindras via ekonomisk hjälp och att amerikanska trupper skulle skickas till de hotade länderna. 

USA menade även på att den europeiska ekonomin hade blivit väldigt dålig efter andra världskriget. Man var rädd att den ekonomiska instabiliteten skulle orsaka problem i större europeiska länder så som Italien och Frankrike. Den 5 juni år 1947 talade därför den amerikanske utrikesministern George C. Marshall vid Harvard universitet och presenterade ”Marshallplanen”. Marshallplanen var en plan över hur man skulle ge pengar och ekonomiskt stöd till flera av länderna i Europa. Man höll senare ett planeringsmöte i Paris ir juni år 1947 där det bekräftades att de östeuropeiska länderna inte ville ta emot hjälpen. I samband med detta uttalade sig även Molotov om att planen var ”en otillåten inblandning i de europeiska ländernas angelägenheter”. Under tidsperioden 1948 till 1952 lade man ner 11,8 miljarder dollar på Marshallplanen.  

Det var efter dessa händelser som kalla kriget började på riktigt. Sovjetunionen hade under kriget förlorat över 20 miljoner människor och blivit invaderade av Tyskland genom polskt territorium två gånger. Stalin förutspådde att någonting liknande kunde hända i framtiden (runt 1960-talet) och ville därför inte ta några risker. Därför installerade man de tidigare nämnda sovjetvänliga regeringarna i flera av de östeuropeiska länderna. Först hade USA och de andra allierade inget emot Sovjets plötsliga utvidgande av gränser, men ju mer tid som gick desto mer började framförallt USA tveka på om det som skedde verkligen var en bra ide. 

Efter ett tag insåg även Churchill vad som höll på att hända och anklagade Stalin för att försöka skapa ett nytt sovjetiskt imperium i Östeuropa. Förutom detta så krävde Stalin att Sovjet skulle få krigsskadestånd för flera av industrierna som fanns lokaliserade i Västtyskland, men både Churchill och Truman vägrade. På detta svarade Stalin med att helt avskärma östra Europa och framförallt östra Tyskland. År 1948 införde även Sovjetunionen Berlinblockaden. Varpå USA och de västra staterna svarade med att flyga in livsmedel och nödvändigheter till den västtyska befolkningen. 1949 kom USA dessutom formellt ut med att de hade ett samarbete med samtliga västeuropeiska stater. Detta höll på fram till 1952 då Stalin lade fram ett förslag för att återförena Tyskland, men förslaget nekades av västmakterna. 

Under tidigt 1950-tal började konflikterna mer och mer spridas mot Ostasien, i stället för att ske i Europa. Ett tydligt tecken på detta var Koreakriget, som var ett antal konflikter mellan Sydkorea och Nordkorea som länder som USA, Sovjetunionen och Kina blev djupt inblandade i. Detta kallas att stormakterna utför något som kallas krigföring i andra hand, det vill säga att stormakterna hjälper mindre nationer som hamnar i krig och står på varsin sida. I samband med detta föddes något som kallas motstånd mot nordamerikansk imperialism. Det var nämligen stora grupper i avkoloniserade länder i framförallt Asien, Afrika och Mellanöstern. Motståndet mot den nordamerikanska imperialismen var dock störst i Sydamerika. 

Allt detta ledde till Sovjetunionen hamnade i en väldigt bra position. De hade nämligen inofficiellt blivit krönta till ledarna av alla världens antiimperialister och anti-amerikanska motståndsrörelser, framförallt de som fanns i ”tredje världen”. Sovjet hade minst sagt stort stöd underifrån. 

Den mest viktiga personen för amerikansk utrikespolitik under 1950-talet var den amerikanska presidenten Eisenhowers utrikesminister John Foster Dulles. Dulles var en så kallad radikal antikommunist och han hade flera planer på hur man skulle ”befria” Europa från kommunismen. En av hans planer var doktrinen om massiv vedergällning som   Dulles redogjorde för år 1954. Planen massiv vedergällning gick ut på att hota Sovjetunionen och dess allierade med att använda sin enorma arsenal kärnvapen mot dem. Världen var fortfarande skakad efter de två atombomberna som användes i Japan och man var övertygad om att det skulle vara ett bra sätt att avskräcka Sovjetunionen från framtida aggressioner. 

Faktum är att planen massiv vedergällning faktiskt funkade. Efter att USA:s politiker uttalat sig om mängden atombomber som fanns att använda vågade inte Sovjetunionen ingripa i flera av de operationer som USA utförde härnäst. De lyckades störta flera kommunistvänliga regeringar med hjälp av CIA samt till och med avsluta hela koreakriget. 

Samtidigt som detta hände hade Sovjetunionen ett antal framsteg själva. En ny ledare med en väldigt reformativ inställning hade fått en stor roll i Sovjetunionen, och hans namn var Nikita Chrusjtjov. Han satsade skapa kontakter med bland annat Indien med flera. Genom ett antal stora vetenskapliga upptäckter, såsom vätebomben som utvecklades 1953 och uppskjutandet av den absolut första satelliten ”Sputnik” år 1957, så fick Sovjetunionen mycket större makt och anseende i världen. 

Chrusjtjov såg även till att genomföra en del saker i Europa. Bland annat skapade han Warszawapakten år 1955 som ett svar på de västerländska ländernas pakt. Han såg även till att byggandet av Berlinmuren startade år 1961 som ett sätt att stoppa den enorma mängden flyktingar som försökte fly kommunisterna som fanns i Östtyskland. Berlinmuren var ett dåligt drag ur en PR-synvinkel, men den var effektiv på så sätt att mängden flyktingar minskade markant. Han skaffade även relationer med den nye makthavaren i Kuba, Fidel Castro. Under denna tid skedde också en del negativa saker för Sovjetunionen. Bland annat så började en hel del revolutioner och upptåg ske i några av de Östeuropeiska länderna. Vissa av revolterna, exempelvis dem i Ungern och Tjeckoslovakien, var så pass stora och våldsamma att Sovjet var tvungna att sätta in stora mängder militärer för att stoppa dem. I samband med detta försämrades även relationerna mellan Kina och Sovjet, vilket i ett senare skede skulle leda till samförstånd mellan Kina och USA. 

Som tidigare nämnt så blev Kuba och Sovjetunionen allierade efter att den nye ledaren av Kuba accepterat Sovjets kommunistiska ideologi. Detta ledde till ett antal konflikter. Bland annat så ville Sovjet använda Kuba som ett sort annex för att få se vad som hände i USA. I ett senare skede planerade Chrusjtjov även att låta robotar med kärnvapen vara stationerade i Kuba, för att vara beredda på att användas i fall USA skulle avfyra sina kärnvapen. Konflikter höll på ett tag, tills man till slut kom överens att USA skulle ta bort sina robotar från Turkiet och lovade att det aldrig skulle bli en invasion av Kuba, så länge Sovjet lovade att bort sina robotar från Kuba. Dock så accepterade aldrig den amerikanske presidenten John F. Kennedy förslaget aldrig formellt och tog en chansning genom att låta sina robotar stå kvar i Turkiet. Som tur var så monterade Sovjet ner sina robotar i Kuba, och ett par månader senare tog USA bort sina robotar i Italien och Turkiet.

Kalla kriget ledde också till Vietnamkriget som var en konflikt mellan norra och södra Vietnam. USA stod med den södra sidan och deras plan var att stödja den sydvietnamesiska armen så pass mycket att de kunde sköta kriget själv. Flera miljoner, runt fem, vietnameser påståtts har blivit dödade under kriget. Samt runt 58 000 amerikanska soldater. 

De första riktiga stegen mot fred började komma under 1970-talet. Det man kalla avspänningens dagar skedde under 1969-1975. Under de nämnda åren skedde flera topphemliga möten och konferenser mellan ledare från både USA och Sovjet. Under mötena kom man överens om ett antal nedrustningsantal angående militära styrkor runt om i Europa, Afrika och Mellanöstern. År 1969 började även de första diskussionerna och förhandlingarna om Strategic Arms Limitation Talks, förkortat SALT. SALT var en mängd överenskommelser för att minska konflikter, framförallt väpnade, mellan de två blocken runt om i världen. De förda förhandlingarna skedde i Helsingfors i Finland. 

Ett tag senare blev den amerikanske presidenten Richard Nixon den förste presidenten som besökte det kommunistiska Kina, vilket han gjorde i februari 1972. Eftersom USA och Kina tidigare inte haft några diplomatiska kontakter och möten så fick mötet väldigt stor uppmärksamhet, världen runt. En följd av detta blev också att president Nixon blev inbjuden till Moskva för ett möte. Under mötet, som för övrigt hölls i maj 1972, resulterade i att två stycken avtal om begränsningar angående vapen skrevs under. De två avtalen kallades SALT 1 och ABM-Avtalet. Den 17 juni dockade den amerikanska rymdfarkosten Apollo 18 med den Sovjetiska rymdfarkosten Soyuz 19, vilket blev ett officiellt tecken på att freden var på väg. Under de kommande åren så drog Ryssland ur sina trupper från flera länder världen över, exempelvis i Afrika, Europa och i Afghanistan. 

När de olympiska sommarspelen skulle hållas i Moskva 1980 så bojkottade USA och ett antal andra länder att delta. Detta skulle bli ett startskott för en rad nya konflikter. Sovjet och ett gäng andra stater ur Östblocket valde att bojkotta de olympiska sommarspelen 1984 som hölls i Los Angeles, som ett svar på USA:s bojkott fyra år tidigare. 

Efter att presidentvalet i USA givit amerikanarna den nya presidenten Ronald Reagan blev det nya upprustningar inom de båda blocken. USA ökade sina försvarsutgifter väldigt och startade sitt program ”Strategic Defense Initiative”. När Sovjet fick höra om detta så valde de naturligtvis att öka sina försvarsutgifter med. Man tror att Sovjets ökade försvarsutgifter kan vara en av anledningarna till Sovjetunionens fall, som skulle ske ett par år senare. I bland säger man att tiden mellan 1979 och 1985 är det ”andra kalla kriget”. 

Efter att ett antal generalsekreterare suttit i Sovjet under en väldigt kort tid valde man fram Michail Gorbatjov den 11 mars 1985. Han var endast 54 år när han tillträde och blev snabbt väldigt populär i de västerländska länderna på grund av sina "västerländska" ideologier. Exempelvis att han ville stoppa det hejdlösa alkoholdrickandet som fanns i Sovjetunionen. Efter att Gorbatjov suttit som generalsekreterare ett tag kom han öppet ut med att han inte tänkte följa den så kallade Brezjnevdoktrinen vilket ledde till uppror efter uppror i flera länder. Även en stor våg av mindre konflikter och demonstrationer brast ut inom Sovjets egna gränser. Efter ett antal problem för Gorbatjov och de andra i den ryska ledningen stod det klart att nästan varenda land som ingick i Sovjetunionen så småningom skulle utropa sig självständiga, vilket också blev verklighet. Gorbatjov valde därför att avgå 25 december 1991. Efter det så splittrades Sovjetunionen helt och kollapsade. Den största delen som finns kvar idag är Ryssland, korrekt kallat den Ryska federationen. Sovjetstater som blev självständiga var Ukraina, Vitryssland, Kazakstan, Uzbekistan, Armenien, Georgien, Moldavien, Azerbajdzjan, Kirgizistan, Turkmenistan och baltstaterna.  I samband med detta öppnades även gränsen mellan öst och väst år 1989, vilket ledde till att den större delen av den ökända Berlinmuren revs samma år.  

Källförteckning samt Källutvärdering

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalla_kriget
https://sv.wikipedia.org/wiki/Berlinmuren
https://sv.wikipedia.org/wiki/Massiv_vederg%C3%A4llning
https://sv.wikipedia.org/wiki/ABM-avtalet
https://sv.wikipedia.org/wiki/Berlinmuren

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kalla-kriget

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/kalla-kriget
http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/koreakriget-ett-oavslutat-krig

Wikipedia: Många av våra lärare har i många år tjatat om att wikipedia ej är en trovärdig källa eftersom "vem som helst kan redigera på den". Jag har däremot flera bevis på varför detta inte stämmer. Först och främst så är hela Wikipedia övervakat av en stor mängd administratörer, som man kan läsa mer om här. Det finns även en ännu större mängd moderatorer som också ser till att allting på Wikipedia stämmer. Jag har själv testat vad som händer i fall man lägger in fakta som inte stämmer på Wikipedia. Jag gick in på Wikipedia och redigerade en artikel om bävrar och skrev in att bäverns latinska namn var "hejhej". Mindre än tio minuter senare var min redigering borttagen och ersatt med bäverns riktiga latinska namn. Min dator förbjöds även från att redigera fler dokument på Wikipedia för all framtid. Att du inte längre får redigera på Wikipedia efter att du redigerat någonting felaktigt innebär att de som faktiskt gör det inte längre har tillgång till redigeringssystemet vilket minskar antalet oseriösa Wikipedia-användare. Det avskräcker också användare från att felaktigt redigera en Wikipedia artikel. I fall där, mot förmodan, skulle finnas fakta som inte stämmer eller åtminstone inte är verifierad så läggs texten [källa behövs] till bredvid. Jag jämförde också all fakta med den som finns på NE och allt stämde överens.

Nationalencyklopedin: Nationalencyklopedin, förkortat NE, är ett uppslagsverk som får pengar och är sponsrad av Sveriges riksdag. Artiklarna som finns på NE verifieras alltid med de senaste siffrorna och upptäckterna. NE rekommenderas även av skolor runt om i hela Sverige av den anledningen att allting som finns på sidan är väldigt pålitligt, och så fort vi har ett projekt i skolan så föreslår lärarna att vi använder oss av NE på grund av dess stora mängd fakta som alltid stämmer. Just på grund av detta är det väldigt bra att jämföra all fakta man hittar på andra sidor med den som finns på NE, vilket jag gjorde. En viktig del av att NE är en pålitlig källa är också att sidorna alltid uppdateras så fort någonting inte stämmer på sidan längre. 

SO-rummet: SO-rummet är en sida som ofta får rekommenderad av vår SO-lärare. Utifårn sidans "Om oss" sida går det även att tyda att läraren är gjord av lärare, för elver, vilket så klart är ett väldigt stort plus då lärare oftast vet vilka artiklar som stämmer och vilken fakta som är sanning. Precis som vanligt så jämförde jag även alla fakta med den som fanns på NE och allt verkade stämma överens. En av anledningarna att jag valde att använda SO-rummet var för att jag ville läsa lite extra om Koreakriget. Just detta är vad SO-rummet briljerar på, att hitta mindre artiklar som hjälper en fylla på med fakta på de fronter som dina andra texter saknar information. 

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Andra Världskriget - Repetion och Reflektion

Redan innan andra världskriget bröt ut 1939 hade Hitler lagt områden under sig. Förklara vad som hade hänt genom att använda följande ord: Saarområdet, Rhenlandet, Österrike, Münchenöverenskommelsen och Molotov–Ribbentrop-pakten?

Efter Versaillesfreden så hade Saarområdet varit ockuperat av Frankrike. Enligt bestämmelserna skulle invånarna bestämma vilket land de ville tillhöra via en omröstning. 90 procent av invånarna röstade för att åter ingå i Tyskland. År 1935 blev därför en stor vinst för Hitler då, Saarområdet numera var en del av Tyskland.  

I Versaillesfreden bestämdes också att det tyska Rhenlandet skulle vara avmilitariserat, vilket innebar att det inte skulle finnas någon tysk militär inom området. Trots detta så beordrade Hitler tyska trupper att marschera in i Rhenlandet år 1936.

Hitler bröt mot Versaillesfreden på fler sätt än att bara beordra trupper att marschera in i Rhenlandet. Exempelvis hade Hitler börjat rusta upp den tyska militären i hemlighet, trots bestämmelserna. Efter ett tag återinförde Hitler den allmänna värnplikten, vilket var ett öppet tecken på att Hitler hade börjat bygga upp militären igen. Hitler gav även order om att börja rusta upp både flygvapnet och flottan igen. Ett år senare förklarade Hitler att Tyskland numera inte inte var bundet av Versaillesfreden. Med detta så klargjorde han att han inte längre skulle bry sig om vad som fanns i fredsbestämmelserna.

Hitler hade också ett antal andra önskningar som han ville uppfylla. Exempelvis så ville han ta över grannländerna Österrike, Tjeckoslovakien och Polen, då han ansåg att tyskarna behövde ett större "livsrum".

Många i Österrike ville att deras land skulle återförenas med Tyskland trots att segrarna i första världskriget helt förbjöd att någonting sådant skulle ske.

Tyskland började också ta över stora delar av Tjeckoslovakien, Speciellt gränslandet Sudetenland var viktigt för Hitler. I September 1938 möttes därför representanter från Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien i München för att diskutera ett eventuellt fredsavtal. Hitler lyckades övertyga de andra representanterna om att Tyskland var nöjda efter Sudetenlandet. Därför beslöt representanterna att man skulle ge landet till Tyskland som ett sätt att bevara freden, dessvärre höll Hitler inte sitt löfte och i Mars 1939 tog Tyskland över resten av Tjeckoslovakien.

En av Hitlers största fiender var Stalin. Eftersom kommunister och nazister länge bekämpat varandra föll det såklart på plats att Hitler och Stalin inte tyckte om varandra. På grund av detta så blev Molotov-Ribbentrop-pakten en stor överraskning. Pakten var nämligen en överenskommelse mellan de båda länderna att de inte skulle anfalla varandra. Dock så hade pakten en hemlig del som inga andra länder fick reda på. I pakten delade nämligen Sovjet och Tyskland upp Östeuropa och bestämde att de skulle dela på Polen.

Den förste September började Tyskland marschera in i Polen, och detta blev startskottet för vad som idag kallas andra världskriget.

Varför blev Stalingrad och el-Alamein vändpunkter i kriget?

De tyska trupperna hade lyckats komma långt, långt in i Sovjet, ända till staden Stalingrad. Vad tyskarna inte visste var att de sovjetiska styrkorna hade ett till Ess i rockärmen; den ryska vintern.

I november 1942 gick hela sovjets arme till motanfall vilket innebar att Tyskland riskerade att bli helt omringade. I efterhand vet man att en kvick reträtt hade räddat den tyska armén, men Hitler var envis och beordrade de tyska styrkorna att stanna kvar och slåss till siste man. Efter ett tag blev situationen mer och mer hopplös för de tyska soldaterna. De var omringade, utmattade, utsvultna och plågade av köld. Efter ett tag gick det så pass långt att tyskarna valde att kapitulera. En hel tysk arme var nu i ryskt fångenskap. Detta var ett av de större bakslagen för Hitler och Tyskland.

En annan viktig vändpunkt var slaget vid el-Alamein. De brittiska styrkorna hade pressats tillbaka ända till el-Alamein i Egypten och den tyske generalen Rommel hade bestämt sig för att ta Suezkanalen som låg i närheten, Dock kom tyskarna aldrig i närheten av kanalen då slaget vid el-Alamein slutade med seger för den brittiska armén. Detta ledde till att den brittiska armén snart hade befriat hela Nordafrika från tyskarna.

Varför är namnet Quisling känt över hela världen?  

Vidkun Quisling var ledaren för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling. Han hade länge haft kontakt med Hitler och tillsammans med tyskarna styrde han Norge under ockupationen under andra världskriget. Quislings regering innehöll bara nazister och tillsammans med ville han skapa ett nationalsocialistiskt Norge. Dock så bestämde sig det norska folket för att vända sig emot honom och på så sätt skapa motståndsrörelsen Hjemmefronten. Quisling svarade på detta med arresteringar och avrättningar. Drygt 1 300 norrmän dog i de tyska koncentrationslägrena och flera hundra blev avrättade som "motståndsmän".

När Norge befriades år 1945 så förklarades Quisling en landsförrädare och dömdes till döden. På grund av detta så har namnet Quisling blivit ett ord för förrädare, och har på så sätt blivit känt över hela världen.

Vad hände i Sydostasien under kriget? Vilka var huvudmotståndarna? Vilka konsekvenser fick president Trumans beslut att fälla atombomben?

Sydostasiens första inblandning i kriget var bombningarna i Pearl Harbor. Bombningarna inträffade den 7 december 1941 och blev Japans sätt att gå in i kriget, utan någon officiell krigsförklaring. Meningen med bombningarna var att förstöra den amerikanska flottans flygplan och fartyg i stilla havet, då deras största bas låg i just Pearl Harbor. Den 8 december 1941, alltså dagen efter Pearl Harbor, gick de japanska styrkorna till anfall mot flera mål i Sydostasien.

Redan under början av 1930-talet så hade Japan gått in i Kina och tagit över stora delar i norr och längst med kusten. Längst upp i norr hade Japanerna till och med upprättat en kinesisk lydstat som de kallade för Manchukuo eller Manchuriet. Det som fanns kvar av den kinesiska ledningen och dess försvar drog sig alltmer inåt i landet. I december 1937 intog dock japanerna den kinesiska huvudstaden Nanjing. Staden hade bara en väldigt liten styrka som försvar och var därför ett lätt mål för de japanska styrkorna. Hela staden plundrades hundratusentals civila kineser mördades.

Kriget i Sydostasien och stilla havet fortsatte under en lång tid och fortfarande kontrollerade Japan väldigt stora områden. Dock så lyckades de amerikanska styrkorna säkerställa övertaget i kriget till sjöss. USA hade helt enkelt försvagat den japanska flottan och det japanska flyget att de inte längre utgjorde något hot. Trots detta så försvarade japanerna sina övertagna landområde till sista blodsdroppe. Våren 1945 hade USA tagit sig så pass långt att en invasion av de japanska öarna faktiskt var en möjligheten. Problemet var att det där väntade en armé på över två miljoner på japaner. Ledarna i USA ansåg en invasion vara för onödig då det skulle bli en väldigt blodig och långdragen historia. Eftersom detta var ett faktum bestämde sig USA:s president för att man i stället skulle släppa sin nya bomb över Japan.

Under sommaren 1945 hade USA gjort sin första provsprängning av sin atombomb. Deras tester visade att atombomben var ett nytt fruktansvärt vapen som skulle kunna vara ett alternativ för att invadera Japanerna. Eftersom president Roosevelt dog i April 1945 så blev det i stället efterträdaren Harry S Truman som fick ta beslutet om i fall man skulle avfyra atombomberna eller inte. Trumans tankegång gick som så att i fall man valde atombomberna över invasionen skulle en många amerikanska soldaters liv sparas.

Den 6 Augusti 1945 släppte det amerikanska bombplanet Enola Gay världens första atombomb vid namn Little Boy över den japanska staden Hiroshima. Flygplanets besättning kunde se ett enormt svampformat moln stiga upp över staden. Resultaten av bomben var helt förödande. Runt en tredjedel av stadens 300 000 invånare dödades eller skadades allvarligt. Runt två tredjedelar av alla stadens byggnader förstördes också. Tre dagar senare släppte USA en liknande bomb vid namn Fat Man över staden Nagasaki.

Den 15 Augusti talade den japanska kejsaren i radio och förklarade att Japan och det japanska folket gav upp. Detta innebar att andra världskriget officiellt kunde förklaras avslutat.

Hur påverkades de europeiska kolonierna av kriget?

Europeiska länder hade kolonier i princip i hela Afrika. Tack vare kriget så blev många länder oense om vilka kolonier som skulle höra till vilka länder. Detta ledde i bland till att det blev stridigheter i kolonierna.

Under kriget så tvingades även kolonierna till att skicka soldater till sina moderländer. Exempelvis så tvingades Australien skicka soldater till flera länder i Europa.

När Tyskland hade förlorat blev flera av deras kolonier överlämnade till Stor-Britannien samt Frankrike eller så förklarade de sig självständiga. Då många kolonier lyckades bli självständiga efter andra världskriget så blev fler och fler kolonier sugna på självständighet. Det blev uppror i flera kolonier och fler och fler bröt sig loss efter andra världskriget.


”Kristallnatten” och ”den slutgiltiga lösningen” är två begrepp som hör ihop med Förintelsen. Förklara hur.

Natten mellan den 8 och 9 November 1938 gick nazistiska styrkor till attack mot judiska affärer. De slog sönder alla skyltfönster vilket ledde till att mängder av krossat glas spreds ut över gatorna. Tack vare detta så kallas händelsen kristallnatten. Nazisterna valde att också förstöra flera judiska synagogor, hem och skolor. Under natten så mördades även nästan hundra judar helt planlöst. Polisen gjorde heller inte någonting, tvärtom så uppmanade de nazisternas att göra. Efter händelsen så var nazisterna i Tyskland i princip helt rättslösa.

Den slutgiltiga lösningen innebar att judarna skulle helt förintas som folk. Med detta ville nazisterna använda speciella industriella medel för att helt och hållet förinta judarna. De blev hämtade från olika koncentrationsläger, ghetton och andra läger för att bli fraktade till de speciella förintelselägerna.

När judarna kommit fram till lägren så delades de in i två grupper, de som fortfarande kunde arbeta, och de som inte kunde det. De som kunde arbeta fick leva ett tag tid medan de utförde väldigt hemska arbetsuppgifter.

De som inte längre kunde arbeta eller helt enkelt var för svaga för att utföra jobbet, skickades i stället till speciella "duschrum". Det speciella var att duscharna inte släppte ut rent vatten, utan i stället den dödliga gasen Zyklon B. När alla hade dött så fördes liken till olika förbränningsugnar där de brändes för att "ta mindre plats".

Man har beräknat att mellan 5 och 6 miljoner judar dog under förintelsen. Mer än hälften av dem dog i de sex största koncentrationslägerna, Auschwitz-Birkenau, Treblinka, Sobibor, Belzec, Chelmno och Majdanek.

Det är viktigt att tänka på att det inte bara var judar som var offer under andra världskriget. Exempelvis homosexuella, fyskiskt och psykiskt handikappade och Jehovas vittnen ansågs mindervärda och hade därför ingen rätt att leva, enligt Nazityskland.

Resonera kring orsakerna till att inte fler i Europa protesterade mot hur judarna behandlades.

Judarna hade varit förföljda under en lång tid, redan under medeltiden och till och med innan det. Anledningen till detta var troligtvis för att judarna ansåg de kristnas heliga symbol, Jesus, som en förrädare. Jesus var ju från början jude, tills han började predika om den nya religionen kristendomen.

Som sagt så har antisemitismen, hatet mot judarna, funnits i över tusen år. När folket runtom i världen till slut fick höra nyheterna om de fruktansvärda förintelselägrerna som fanns runt om i världen, så tog man nyheterna med en nypa salt. Många fick känslan av att judarna "antagligen förtjänade det". Många valde också att helt enkelt inte tro på nyheterna och låtsas som ingenting.

En del fick även känslan som jag själv får när jag hör om aktuella händelser om IS och liknande. Jag får helt enkelt känslan av att allt det där negativa är så långt borta att jag knappt kan tro att det faktiskt är verklighet.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Growth Mindset Essay

The most important thing I have learned whilst working with Growth Mindset is that you can constantly become smarter as long as you keep practicing.

This has to do with a thing called a "neuron". These very small pieces filled with information, all combined together, is what creates you brain.

Whenever you learn something new, your neurons will reshape create new memories inside your brain. Learning something does not have to be something you learn in school. For example, I learned how to properly use a longboard thus. While I was practicing, my brain created new memories of everything from how to turn in time to how to gain a lot of speed by accelerating at the right moment.

Whenever you make a mistake you should always see it as a challenge to learn something new and not as a fail or something negative. If you do this, you will have a much better chance at  succeeding the next time you try to finish a similar task, since you will have the possibility to take on the challenge with a positive mindset and attitude.

Another important thing to think about is that the only reason why can't complete a certain task is because you do not have the required knowledge yet. Yet is a very powerful word since it means that you will be able to do it, sooner or later. Therefore yet is a very powerful word to keep in mind whenever you're taking on a challenge.

Another very important thing to keep in mind while learning new things is that you should never, ever hesitate to ask a friend, a parent or a teacher if there's something you don't understand. If someone knows the answer and can explain to you in a good way, you will without a doubt learn something new from him or her.

Another good thing to keep in mind is to never compare your work to somebody else's work. Instead, you should compare your work to what you have created and finished earlier. This way you will be able to tell weather you were able to do better this time compared to your last time completing a similar task. And if not, what you did wrong this time around.

If you keep comparing yourself to others all the time, there's a big risk that you might end up in what's known as "the dip". The dip is when you start getting feelings such as anxiety or stress during a project. The dip occurs if you start feeling like you are not as good as the other people that are trying to complete the same task. It's actually pretty easy to escape the dip since all you have to do is come to the realization that you can finish whatever you want as long as you keep practicing and learn new things.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

A day with André "iddqd" Dahlström

André "iddqd" Dahlström is a professional Overwatch player. What this means is that he basically plays a computer game on a professional level. He streams his gaming sessions on the website Twitch.tv and I really enjoy watching him and his friends have fun together. Before André started playing Overwatch he worked as a security guard on a four star hotel.

If I were to spend a day with André we would probably just sit and play Overwatch all day long together. He would probably invite some of his teammates so that we would be able to queue up as a full six-man team.

From his streams you can clearly tell that André is a very laid back guy who takes everything with a grain-pinch of salt. This got me thinking that once we (finally) got done playing Overwatch we would probably go to some pizzeria to get something to eat.

Since he streams on the evenings i could probably come on his stream and be with him and his friends until late at night as well.


( ͡° ͜ʖ ͡°)

Argument för och emot Kloning

Argument för

• Positivt inom köttindustrin. Man kan klona de kor som ger mest mjölk eller de grisar som ger bäst fläsk. 
• Man kan också undvika genetiska sjukdomar genom att endast klona djur utan arvsanlag för sjukdomarna.
• Man kan använda organen i djuren för transplantationer på människor och på så sätt minska antalet organ som behöver transplanteras från andra människor.
• I fall kloning skulle bli aktuellt, skulle stora mängder pengar behöva satsas på att forska mer inom genetik, vilket troligtvis hade hjälpt mänskligheten på många andra sätt.
• I filmen allt för min syster såg vi hur man skapade en genmodifierad person genom provrörsbefrukting och på så sätt ta olika delar från den exakta kopian. Detta skulle man kunna göra fast i stället använda en genmodifierad klon.
• Det skulle finnas mer djur att utföra djurförsök på. Djurförsök är nödvändiga för att testa vissa produkter inom exempelvis medicin.
• I fall man skulle utföra djurförsök på kloner som är likadana genetiskt sett skulle det också innebära att man fick ett mer exakt resultat eftersom alla kloner har exakt samma förutsättningar tack vare sina modifierade gener.
• Man skulle också kunna få tillbaka utdöda djurarter som till exempel dronten eller den kaspiska tigern.
• Med kloning hade vi kunnat göra mer avancerad forskning kring hur mycket miljön påverkar en som individ. Detta genom att klona en person och sedan placera den på helt annat ställe i världen.
• Man har i många år avlat fram djur, exempelvis hundar, för att få dem att bli som man vill ha dem. Därför anser jag att kloning är samma sak. 

Argument mot

• I fall kloning skulle börja användas skulle det kosta extremt mycket pengar. Jag tycker att dessa pengar hade kunnat läggas på andra viktiga saker, som exempelvis skolan eller sjukvården.
• Kloning är inte naturligt och går emot flera av naturens lagar och principer. 
• Man vet väldigt lite om vilka risker kloning faktiskt har och därför hade enorma summor pengar behövts läggas på att forska om vilka konsekvenser kloning faktiskt har. Även om kloning i vissa fall, exempel vis fåret Dolly, har visat sig fungera, så betyder inte det att all kloning kommer göra det.
• Avel funkar minst lika bra som kloning i fall man vill skapa "perfekta" djur. Exempelvis en ko som producerar mer mjölk eller en gris med godare kött. Ett bevis på detta är hur mycket vi har lyckats förändra hur hundar ser ut och fungerar idag. 
• Risken att ett klonat djur blir sjukt eller defekt är extremt stora. Ofta så blir djurens liv inte alls så långa som ett vanligt djurs.
• Det finns även en stor risk att djuret som ska klonas upplever stor smärta under processen. Detta hade lett till att organisationer så som PETA hade blandat sig i vilket hade lett till dålig publicitet för de som genomför själva kloningen. 
• Många religioner anser att det är fel att lägga sig och försöka kontrollera en persons liv.
• Det är uträknat att kloning ej hade varit lönsamt. Mängden pengar det hade kostat att klona ett djur är långt i från mängden pengar man hade fått tillbaka på det. Detta gör kloning ineffektivt.
• Vi på jorden behöver inte mer kött än det vi redan har. I stället hade det varit bättre om fler började äta vegetarisk eller vegansk mat. 
• Risken för att någonting går fel vid en kloning är väldigt stor. Man tror till och med att människan eller djuret som klonas skulle kunna dö under ingreppet.

Källor samt källutvärdering

http://gloop.se/5-utdoda-djur

http://www.livescience.com/47288-twin-study-importance-of-genetics.html

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kloning

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/etik-och-moral/genetik#

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kloning

https://sv.wikipedia.org/wiki/Genetik

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/10-ar-sedan-dolly

Livescience: Livescience är en av USA:s största hemsidor om nyheter angående naturvetenskap och teknikvetenskap. Sidan har dessutom mottagit stora donationer från flera organisationer och anslagsgivare, vilket visar att sidan är trovärdig eftersom folk oftast inte donerar pengar till oseriösa sidor. Livescience är också rekommenderat av vissa amerikanska skolor som en trovärdig källa. Att kontakta sidans administratörer är väldigt lättåtkomligt vilket är ett bra tecken på att de som har hand om sidan är seriösa. 

NE: Ne är en av Sveriges största uppslagsverk. NE används mycket av skolor runt om i landet på grund av hur lätt det är att hitta pålitlig information om nästan vad som helst. Våra lärare har sedan vi började använda datorer rekommenderat NE som en väldigt pålitlig och säker källa. NE får även pengar av staten för att kunna vidareutveckla sin internetsida och få plats med mer faktasidor. Sidan uppdateras också så fort någonting som står på en sida inte längre stämmer. 

SO-rummet: Jag fick rekommenderat av en kompis att det fanns en hel del om genetik på so-rummet, vilket lät trovärdigt eftersom genetik handlar mycket om SO med. SO-rummet är en trovärdig sida eftersom vi ofta får den rekommenderad av vår SO-lärare i fall vi ska jobba med någonting speciellt. Han har även berättat för oss att sidan är gjord av lärare för elever, vilket så klart är ett stort plus eftersom lärarna vet vilka sidor och texter som stämmer. Jag jämförde även faktan med den jag hittade på NE, och den stämde överens.

Wikipedia: Många av våra lärare har i många år tjatat om att wikipedia ej är en trovärdig källa eftersom "vem som helst kan redigera på den". Jag har däremot flera bevis på varför detta inte stämmer. Först och främst så är hela Wikipedia övervakat av en stor mängd administratörer, som man kan läsa mer om här. Det finns även en ännu större mängd moderatorer som också ser till att allting på Wikipedia stämmer. Jag har själv testat vad som händer i fall man lägger in fakta som inte stämmer på Wikipedia. Jag gick in på Wikipedia och redigerade en artikel om bävrar och skrev in att bäverns latinska namn var "hejhej". Mindre än tio minuter senare var min redigering borttagen och ersatt med bäverns riktiga latinska namn. Min dator förbjöds även från att redigera fler dokument på Wikipedia för all framtid. Att du inte längre får redigera på Wikipedia efter att du redigerat någonting felaktigt innebär att de som faktiskt gör det inte längre har tillgång till redigeringssystemet vilket minskar antalet oseriösa Wikipedia-användare. Det avskräcker också användare från att felaktigt redigera en Wikipedia artikel. Jag jämförde också faktan med den som finns på NE och allt stämde överens.

Allt om vetenskap: Allt om vetenskap är en väldigt populär tidning som skriver om flera ämnen inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Tidningen hänvisar nästan alltid till den källan de har fått sin information ifrån. Allt om vetenskap finns även att låna på vårt eget skolbibliotek och är en rekommenderad tidskrift av Lunds stadsbibliotek. Detta tycker jag själv visar på att tidningen är är seriös och innehåller trovärdig och pålitlig fakta. Eftersom tidningarna är så pass populära så hade definitivt minst en av läsarna reagerat i fall tidningen hade skrivit någonting som inte var sant, och då hade felet rättats till direkt.  

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Spanska Tidsord

-Ahora = nu

-El verano pasado = förra sommaren

-Mañana por la noche = I morgon kväll

-Ayer = igår

-En diez años = om tio år

-Esta noche = i natt

-Dento de un rato = om en stund

-Hace diez años = för tio år sedan

-Mañana por la mañana = imorgon på morgonen

-Mañana a mediodía = imorgon vid lunchtid

-En unos meses = om några månader

-Pasado mañana = övermorgon

-Esta tarde = denna eftermiddag

-La semana pasada = Förra veckan

-La semana que viene = Nästa vecka

-El mes que viene = Nästa månad

-El próximo año = Nästa år

1. Hace diez años
2. El verano pasado
3. La semana pasada
4. Ayer
5. Ahora
6. Dento de un rato
7. Esta tarde
8. Mañana por la mañana
9. Mañana a mediodía
10. Mañana por la noche
11. Esta noche
12. Pasado mañana
13. La semana que viene
14. El mes que viene
15. En unos meses
16. El próximo año
17. En diez años

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Just Sixteen

Record audio or upload mp3 >>

William Golding - Sammanfattning

Under inspelningen som vi lyssnat på talar William Golding om boken "Flugornas Herre" som han skrev år 1953 eller 1954. Han talade först om sin ide för sin fru, som tydligt visade att hon gillade iden starkt. Golding förklarar också varför han valde att bara ha pojkar i sin berättelse. Framförallt så var det för att han själv var en pojke, och därför hade bättre insyn i hur pojkar reagerar. Golding trodde inte heller att pojkar och flickor hade reagerat på samma sätt i en situation så som den i "Flugornas herre". Han ville inte heller ha en blandning av pojkar och flickor eftersom han inte ville att boken skulle handla om sex eller kärlek, utan överlevnad.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Sammanfattning av text om könsceller och cellandning

Cellandning i andra celler

Vanlig cellandning fungerar lite annorlunda jämfört med cellandning i könscellerna. Först bildas två nya celler som kallas dotterceller. Eftersom dottercellerna måste ha lika många kromosomer som modercellen måste kromosomerna fördubblas innan cellandningen. Därför ökar kromosomerna, från 46 till 92.

I cellkärnan ligger kromosomerna huller om buller och syns därför inte. Däremot, precis innan cellandningen sker så drar DNA-molekylerna ihop sig, vilket resulterar i att du kan se dem med ett mikroskop.

Könscellerna

Från början trodde man att arvet fanns i blodet. Detta lever fortfarande kvar i dagens samhälle då man säger att man har ett "blodsband" med någon man är släkt med. Dock så stämmer inte detta då vi nu vet att arvet finns i könscellerna, det vill säga äggceller och spermaceller.

Det speciella med könsceller är att de inte bildas på samma sätt som vanliga celler. Könscellernas celldelning kallas reduktionsdelning och fungerar på så sätt att kromosomerna minskar i stället för att ökas. Kromosomerna minskar i antal från 46 till 23. Detta innebär att när ägget sen befruktas så blir det totalt 46 kromosomer, 26 från pappan och 26 från mamman.

När en spermiecell och en äggcell möts så bildas en ny människa, som bara är en cell från början. Cellen kommer sedan att fortsätta dela sig tills den har blivit en hel människa.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Flugornas Herre - Information

William Golding brukade ofta berätta sagor för sin familj, och i synnerhet för sina barn. En dag så insåg Golding att han började bli trött på alla orealistiska goda slut, så han bestämde sig för att skriva boken "Flugornas Herre" som visar vilket helvete som faktiskt bryter ut vid en situation som den som beskrivs i boken.

Eftersom Golding också var lärare så hade han spenderat mycket tillsammans med de engelska skolpojkarna. Han lärde känna deras beteende, både utanför och innanför klassrummets väggar. Detta är troligtvis en av anledningarna att Golding skrev boken, då han antagligen blev inspirerad av hur pojkarna uttryckte och betedde sig.

Strax efter andra världskrigets utbrott skrev även Golding in sig som officer på ett brittiskt "rocket cruiser" fartyg, som vid flera tillfällen befann sig mitt i eldstrid. Att vara fast på ett fartyg som ständigt upplever eldstrider är extremt psykiskt påfrestande. Att leva under sådana extrema förhållanden tar ut det värsta och mest omänskliga ur en människa. Just detta sägs också vara en del av inspirationen bakom Flugornas Herre. Man menar helt enkelt att Golding insåg att bakom varenda människa lurar ondska, egoism och maktgalenskap.

William Goldings böcker är oftast en slags liknelser med hur världen faktiskt ser ut och hur människor faktiskt beter sig, trots att många inte vågar erkänna att det faktiskt ser ut som det gör.

Goldings berättelser innehåller också många olika "symboliska" inslag. Exempelvis så används snäckan i flugornas herre som en symbol för demokratin, och när den krossas så krossas även pojkarnas chans till ett fungerande demokratiskt system.

Att koppla berättelsen till den tid den skrevs i är egentligen inte särskilt svårt. Golding såg människor som onda, egoistiska varelser som i stället visades upp som goda, givmilda och demokratiska individer. Att dessa tankar finns inom Golding beror helt enkelt på allt han upplevt under sin tid. Ett bra exempel är andra världskriget där författaren med egna ögon fick se hur hemsk och barbarisk människan var. Flugornas Herre är helt enkelt en väldigt skräckinjagande liknelse på hur de vuxnas värld fungerar.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Mellankrigstiden - Repetition och Reflektion

Vad hände den ”svarta torsdagen” den 24 oktober 1929? Vilka följder fick den dagen?

Den 24 oktober 1929 så inleddes vad som kallas Wall Street-kraschen. Just den dagen så blev det extremt börsfall och nästan alla aktier i USA tappade stora delar av sitt värde. Detta på grund av att alla ville sälja sina aktier eftersom företagen gick sämre, men ingen vågade köpa aktierna som nu fanns att köpa. Detta gjorde så att alla akter sjönk extremt mycket i värde. 


Roosevelt bidrog på flera sätt till att minska arbetslösheten. Bland annat fick jordbrukare betalt för att inte bruka sin jord och arbetslösa fick kontant arbetslöshetsstöd. Hur gjorde detta att arbetslösheten minskade?

Eftersom staten gav pengar till bönder trots att dem inte brukade all sin jord gjorde så att bönderna fick mer pengar. Detta gjorde så att bönderna oftare gick och handlade nya saker, vilket gjorde så att efterfrågan på olika fabrikers produkter blev större. På så sätt hade fabrikerna råd att anställa fler och behövde dessutom fler arbetare då deras produkter blev mer efterfrågade, därav krävdes större produktion. 

Att arbetslösa fick kontant arbetslöshetsstöd hade i princip samma effekt som att jordbrukare fick pengar även om de inte brukade all sin jord. Helt enkelt så gjorde detta så att de arbetslösa handlade mer vilket gav fabrikerna mer pengar och mer produktion.


Vad innebar nazisternas ideologi?

Nazisterna pratade om den "ariska" och den germanska rasens överlägsenhet, Helt enkelt så spelade inte själva individen någon roll, utan det enda som spelade roll var personens ras. Enligt rasisterna så var raser så som judar, romer och handikappade ej acceptabla och ett hot mot den tyska staten. Nazisterna menade på att dessa raser var tvungna att förintas för att säkerställa Tysklands framtid.

Som tidigare nämnt så handlade den tyska propagandan till stor del om just den "ariska" rasen. Den "ariska" individen användes som ett slags idealiskt rasexempel som visade upp att alla andra raser representerade det onda, det osunda och det onormala.

Nazisterna talade också om ett ökat "livsrum". Vad tyskarna menade med detta var att man ville säkerställa Tyskland framtid genom att öka ytan som Tyskland hade till sitt förfogande. Därför tog Tyskland kontroll över större områden i östra Europa eftersom invånarna i de ockuperade länderna utgjordes av slaver, som också var representerat som en mindre värd ras.

( ͡° ͜ʖ ͡°)