NO - Faktatext om celler

Allting som lever består av celler, celler är alltså som den minsta byggstenen av den levande organismen. Det är dock inte det enda kravet för att ha liv. Den levande organismen kan också; föröka sig, den tar upp och ger ämnen från och till omgivningen, den kräver energi och den reagerar på omgivningen. Exempel på saker som har liv är buskar, träd, svampar, människor och andra djur. 

Den minsta delen

Som tidigare nämnt är den minsta delen av allt levande cellen. Man brukar säga att om man delar en millimeter i hundra delar får du fram ungefär hur stor cellen är. Man behöver alltså självklart ett mikroskop för att se dessa byggstenar. 

Djurceller

Djurceller består av delar. Ytterst på cellen sitter ett cellmembran. Cellmembranet fungerar som en vägg som bestämmer vad som får komma in och ut genom cellen. 

Mitt inne i cellen sitter en cellkärna. Den innehåller gener (det man ärvt av sina föräldrar) och detta består av ämnet DNA. Dessa gener bestämmer många av djurets egenskaper och utseende. 

Djurcell

Växtceller

Växtcellerna liknar djurcellerna på flera sätt. Växtcellerna har också ett cellmembran och en cellkärna med DNA i. 

Till skillnad från djurcellerna har växtcellerna en cellvägg utanför cellmembramet. Denna vägg skyddar cellen, och ger den en i princip fyrkantig form. 

En annan skillnad mellan växtcellerna och djurcellerna är att många av växtcellerna innehåller klorofyll. Klorofyllet används till att fånga upp ljusenergi från solen. Det är även detta som ger bladen dess gröna färg.

Växtcell

Svampceller

Svampceller har också cellmembran, cellkärna med DNA och cellvägg. Svampcellerna har dock inget klorofyll, vilket skiljer dem från växter. De kan därför inte ta upp energi från solen.   

Förökning av celler

Alla celler förökar sig genom delning. Det innebär att cellen delar sig i två delar när den har blivit tillräckligt stor. 

Encelliga organismer

Det finns vissa organismer som endast består av en cell. Exempel på dessa är bakterier, vissa typer av alger och encelliga djur som Amöban. Den ensamma cellen som kallas amöba får göra allt själv; den måste kunna försvara sig mot fiender, föröka sig och hitta föda. Eftersom alla celler förökar sig genom delning gör även amöban det, men de sätter aldrig ihop sig för att samarbeta. 

Toffeldjur

Flercelliga organismer

I flercelliga organismer arbetar flera celler tillsammans som ett lag. Alla celler har olika uppgifter som de måste ta hand om, exempelvis muskelceller, nervceller, benceller och hudceller. I en  människokropp finns det ungefär 200 olika sorters celler. 

Organ och vävnader

Celler som har samma uppgift bildar tillsammans en vävnad. Djurceller kan bland annat bilda muskelvävnader, nervvävnader och benvävnader. 

Vävnader bygger upp de olika organen, exempelvis lungorna, levern, njurarna och hjärtat. Hjärtat består av både muskelvävnad och nervvävnad.  

Cellernas behov

Ett toffeldjur består av en enda cell som måste göra allt på egen hand. Exempelvis måste den hitta mat och ta upp syre och näring. Den använder maten för att bygga upp sig själv och för att få energi. För att förbränna maten till energi krävs syre, och det är det som kallas cellandning. Efter detta kommer det också ut avfall. I form av avföring som kommer ut efter maten som blivit över och i from av koldioxid som blir över efter förbränningen. 

Kroppen består av flera tusen miljarder celler, alla dessa samarbetar för att uppnå samma mål som toffeldjuret. Även kroppens celler behöver näring och syre från din omgivning för att överleva. Kroppen behöver också bli av med koldioxiden och avföringen. 

Till skillnad från toffeldjuret så sitter dina celler dock ihop tillsammans och allihop behöver syre och näring. Det är därför blodomloppets uppgift att föra näring och syre till cellerna, och koldioxid och annat avfall därifrån. Syret och näringen tas upp i lungorna respektive tarmarna, koldioxiden och avfallet släpps av i lungorna respektive tarmarna, levern och njurarna. 

Cellandning

Celler använder socker som bränsle för att få energi. Förbränningen som sker kräver dock även syre och kallas ”Cellandning”. 

Cellandningen pågår i olika delar av cellen som kallas mitokondrier. Man brukar säga att mitokondrierna är cellens kraftverk. 

Under cellandnigen bildas vatten och koldioxid. Det är viktigt att koldioxiden lämnar cellen och kroppen. Koldioxiden kan annars bilda kolsyra som kan vara farlig. Därför fraktas den ut, via blodet, till lungorna där den andas ut.

Bakterier

Alla bakterier är encelliga organismer. De är väldigt små, mycket mindre än djur- och växtceller. Bakterierna förökar sig själva genom att dela på sig. När bakterien har det varmt och gott om föda så brukar celldelningarna ske var tjugonde minut. Med detta menar man att bakterierna delar sig snabbt och att det därför kan bli flera miljoner bakterier under en dag. 

Många bakterier skapar sjukdomar, men vissa är nyttiga. Exempelvis sitter det bakterier inne i 

dina tarmar som du behöver. De lever på mat du inte behöver och därför blir rester över till dem. 

De består av cellmembran och cellvägg men ingen cellkärna. Därför ligger bakteriens DNA fritt inne i cellen. 

Vissa bakterier bildar giftiga ämnen, och det är dessa som gör oss sjuka. Man kan stoppa spridningen av dessa bakterier på flera sätt. Ett av dem är att vi tvättar händerna ofta. Vi försöker också skydda oss mot djur som sprider sjukdomar. 

Dåliga bakterier kan även påverka andra saker. Exempelvis så kan de matvaror att ruttna eller mögla. Därför använder vi olika saker för att stoppa att detta händer. Exempelvis kyler, saltar eller torkar vi mat som ska förvaras för inte låta bakterier ta över den. Samma sak sker när vi kokar eller steker mat, då dör bakterierna. 

Om vi blir sjuka av bakterier brukar kroppen kunna lösa det själv. Men om den inte gör det så får man ta antibiotika. Man ska inte ta för mycket antibiotika eller för ofta. Då skapas bakterier som står emot antibiotikan, så kallade resistenta bakterier, och man blir inte frisk av medicinen.  

Det finns olika former på bakterierna. En typ är kocker. Dessa liknar runda kulor som ibland sitter ihop i stora klumpar eller i rader. Om kockarna sitter i långa rader tillsammans kallas de streptokocker. 

Vissa bakterier ser ut som stavar och dessa kallas baciller. 

Det finns även spiralliknande bakterier som har en liten svans som den använder för att simma med. Dessa kallas spiriller. 

Det finns även bakterier ute i naturen. Dessa fungerar oftast som nedbrytare, alltså bryter de ner löv och annat till jord. Så att det inte längre ligger och skräpar. 

En annan bakterie som finns ute i naturen är den blågröna bakterien. Den lever under vattnet och använder klorofyll. När det är varmt i vattnet börjar bakterien föröka sig. Då bildas vattenblomning vilket ser ut som en grön sörja i vattnet. 

Ovanligt kraftig vattenblomning kan ofta ske i förorenat vatten.

Eftersom får många blågröna bakterier inte är bra för en så ska man avstå att bada vid vattenblomning.  

Det finns många sjukdomar som skapas av virus och inte bakterier. Ett exempel på virus är förkylningar. Virus är mycket mindre än bakterier och är inte ens celler. De består bara av ett skal som innehåller DNA. Virus tar hjälp av bakterier och celler hos djur och växter för att föröka sig. De tömmer sin DNA i dem och lurar dem på så sätt att tillverka nya viruspartiklar. 

Antibiotika hjälper inte mor virus, därför kan du inte bota en förkylning med det.   

Bakterier i form av baciller

 Alla bilder är tagna från Wikimedia och är tillåtna att använda och dela enligt Creative Commons.