Rättigheter och Rättsskipning - Repetion och Reflektion

Resonera kring vilka fördelar en frivilligorganisation som arbetar för de mänskliga rättigheterna (t.ex. Röda Korset) kan ha jämfört med en mellanstatlig organisation (t.ex. FN) när det gäller att nå ut och vara effektiv.

Organisationer som inte är bundna till en stat har fler och större möjligheter att komma ut i fältet och faktiskt se vad som händer. Med andra ord så har frivilligorganisationer lättare för att ge direkt hjälp ute i fältet, något som högst troligen har och göra med att de inte behöver gå omvägen via staten för att få sitt godkännande, så som FN behöver. Alla information som frivilligorganisationerna får under sina uppdrag kan sedan lämnas till mellanstatliga organisationer som FN, då de har en enorm nytta av att höra vad som händer i världen. Mellanstatliga organisationer så som FN och frivilligorganisationer så som Röda Korset jobbar på också på lite olika nivåer. En av FN:s största uppgifter är att skapa samarbeten mellan olika länder i världen, en uppgift som är något större än uppgifter som frivilligorganisationer som Röda Korset har. Röda korset kan också tolkas som en religiöst bunden organisation, då symbolen som används i deras logotyp är ett kors, något som ofta används inom kristendomen. På senare tid så har en röd halvmåne, en symbol som ofta används inom islam, börjat användas i muslimska länder som ett sätt att visa att röda korset inte endast jobbar för kristna människor. Vissa människor som jobbar med röda korset i Israel har en röd davidsstjärna på sig, som ett sätt att representera att den judiska befolkningen som får hjälp av röda korset. Enligt mig så finns det en risk med att involvera religion i frivilligorganisationer. Religioner har länge varit orsaken till många krig och oroligheter runtom i världen, och det har nästan blivit naturligt att många religiösa människor tänker illa om folk som tillhör en annan religion. Röda korset brukar dock avstå från att deras symbol har någonting med religion att göra, och i stället säga att korset kommer i från den schweiziska flaggan, då röda korsets grundare är från Schweiz. En annan skillnad är att Röda korset inte är en organisation som är bunden till något land. Detta innebär att Röda korset inte måste vara så noga med vilka länder de hjälper utan kan i stället fokusera på att hjälpa alla länder så mycket som möjligt när det behövs. O andra sidan så kan organisationer som är bundna till ett land lättare få stöd och pengar från det landet, medan en organisation som inte är bundet till ett land måste lita på och använda sig av sina egna medel.

Hur kränks mänskliga rättigheter i diktaturer respektive demokratier? Besvara frågan genom att välja och jämföra två specifika länder, en diktatur och en demokrati.

Som demokrati har jag valt Sverige. Sverige är en självklar demokrati, då folket får vara med och bestämma vem som ska styra landet, men trots detta så kränks ofta dem mänskliga rättigheterna. Det förekommer, precis som i alla världens länder, våld, som enligt de mänskliga rättigheterna är fel då man inte ska skada andra människor. I Sverige så har vi på senare tid också fått problem med så kallade "no-go-zoner" lite överallt i Sverige. I dessa områden så har polisen svårt att utföra sina jobb korrekt och ambulanser vill ha poliseskort. Detta innebär självklart att vanliga människor blir rädda för att gå in i sådana områden, vilket innebär ett brott mot de mänskliga rättigheterna då det där står att man ska kunna känna sig trygg där man bor. Här i Sverige har vi även problem med att folk kränker varandra i verkligheten och över nätet, något som i sin tur är emot de mänskliga rättigheterna.

Det finns dock så klart flera länder runt om i världen där man har det värre än hur vi har det här i Sverige. Ett vanligt exempel är Nordkorea, som utan tvekan är en extremt sträng diktatur. Där styr en ledare allt på sitt eget vis, utan att ta minsta hänsyn till vad folket tycker och tänker. I Nordkorea så kränks mänskliga rättigheter hela tiden. Det är faktiskt så hemskt att de flesta som bor i Nordkorea inte ens får ta del av "verkligheten" på sätt och vis. Det vanliga folket i Nordkorea ser bara vad ledarna vill att de ska se på nyheterna. All propaganda mot ledarna är förbjuden och många som sprider sådana budskap kastas i fängelse eller arbetsläger, eller kanske rentav avrättas.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Världsreligionerna - Agnosticism, Kristendom och Islam

Jag har aldrig varit religiös eller varit religiöst bunden till något, och har därför ingen erfarenhet av någon särskild religion. Jag kommer därför skriva ur det enda perspektiv jag har, som en agnostiker. Jag tillhör ingen religion, men kan inte heller bevisa att någon religion är fel eller att det faktiskt inte finns någon övermänsklig makt, och därmed är agnosticism det mest logiska valet för min del.

Att leva som agnostiker skulle kunna uppfattas som att man är mer fri än de som är bundna vid religion. Det finns för mig ingen högre makt som hela tiden ser och dömer varje sak jag gör, och de regler som jag måste följa är de regler som samhället sätter upp, det vill säga samma regler som alla måste följa, oavsett religion eller etnicitet. I kristendomen så sägs det att gud finns i allt och att gud därmed följer alla dina steg. Om du skulle göra någonting som räknas som fel enligt religionen så innebär det att du syndar, något som för dig närmare mot helvetet och längre ifrån himlen. För mig så finns det inte regler såsom inom exempelvis katolicism där det är förbjudet att till exempel använda preventivmedel och att dricka alkohol. I islam så finns det liknande regler där vissa saker räknas som haram, det vill säga förbjudet. Viss mat är också haram, exempelvis fläskkött och vissa typer av måt måste slaktas och tillverkas på rätt sätt för att en muslim ska kunna konsumera den. Inget av detta finns i min tro och jag är därmed mer fri att göra som jag vill när det gäller mina matvanor. En positiv sak för muslimerna är att halal-slaktat kött finns tillgängligt på fler och fler ställen i världen och att det därmed blir lättare för dem att äta den maten de behöver för att vara lojala mot sin tro.

Något som jag inte får uppleva som en person som står utanför religion är den gemenskap som många religiösa föreningar och samfund skapar. Exempelvis så finns den kristna konfirmationen som skapar starka band mellan ungdomar. Konfirmationen finns dock tillgänglig för folk som inte är kristna numera och även de som inte är aktivt troende accepteras så länge de har döpt sig.

Man fastar både inom Kristendomen och Islam. I kristendomen så fastar man alltid 40 dagar innan påsk som ett sätt att komma ihåg jesus lidande och inom Islam så fastar man i den nionde månaden i den islamska kalendern, som kallas för ramadan. Skillanden mellan fastan i kristendomen och den i Islam är att man i den kristna fastan själv väljer vad man avstår i från, så länge det faktiskt är något som har betydelse. I islam däremot så måste man avstå ifrån mat, dryck, rökning och sexuella relationer. I kristendomen så är det okej att pausa från fastan på söndagar, medan man i islam pausar från fastan mellan när solen gått ner, fram tills att den gått upp.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Buddhismen - Repetion och Reflektion

Jämför legenden om hur Siddharta Gautama blev Buddha med berättelserna om Jesus och Muhammed. Vilka likheter och skillnader finner du?

Siddharta Gautama föddes i en rik familj och växte upp med mycket lyx samt en pappa som ville skydda honom från allt som kunde störa honom. En dag när Siddharta var ute och red så träffade han på en gammal man. Detta var första gången som Siddharta fick uppleva vad ålderdom innebar. På en annan ridtur så såg han en sjuk man och på en tredje så träffade han på en död man. Detta blev som ett slags uppvaknande för Siddharta då han efter dessa möten insåg att det fanns mer i livet än bara lyx. I samband med detta så bestämde sig Siddharta för att i stället leva livet i en fattig mans position. För att göra detta så vände han sig till en sorts munkar som kallar sig för asketer. Siddharta försökte leva på endast 6 riskorn om dagen, men insåg snart att det sättet att leva inte skulle leda till upplysning. Han bestämde sig därför för att sätta sig ner och meditera tills han förstått meningen med livet. Innan det så fick han bara inte resa sig upp. Efter en tid så kom han fram till att sanningen var att man skulle leva på ett sätt som tillgodosåg kroppens behov, men som inte kräver mer än man behöver. Att förstå detta kallas att bli upplyst, och i och med detta så var Siddharta nu en buddha. Under sin tid på jorden så fick Siddharta många lärjungar och följare som lyssnade på hans tankar och idéer. När han senare dog så sägs det att han hamnade i Nirvana, vilket innebär att man inte längre behöver återfödas och i stället förenas med världsalltet.

Jesus skapades av ett mirakel när han moder, jungfru Maria blev gravid trots att hon inte haft samlag med någon. Enligt de kristna så skedde detta eftersom det var ödet att Jesus skulle bli Messias, d.v.s. den härskare som skulle befria världens folk och skapa rättvisa för alla. Jesus började tidigt predika och prata om sina idéer med folk. Det började snabbt spridas berättelser om att Jesus kunde bota sjuka och göra olika fantastiska underverk. Jesus historia slutar med att han blir förråd av sina lärjungar och sedan korsfäst. Han återuppstod senare för att stiga upp mot himlen och försvinna från jorden för evigt.

Muhammed föddes på den arabiska halvön och blev tidigt föräldralös. Vid den här tiden så levde folk i stammar på den arabiska halvön, och Muhammed föddas i en bra stam, men hade dock en hyfsat låg rang inom sin grupp. Trots detta så betraktade man Muhammed som ett begåvat barn och en kristen munk sa en gång till honom att han i framtiden skulle kunna bli en profet. I bland så drog Muhammed sig undan för att sätta sig i en grotta och fundera över livet. En gång när han var i grottan så fick han en uppenbarelse av ängeln Gabriel som berättade för honom att han skulle sprida att det inte fanns någon annan gud än gud själv till alla människor. Efter detta så fick han fler uppenbarelser och i och med dessa händelser så blev han en profet. Muhammed skaffade sig fler och fler anhängare och till slut så blev det en hel religion. Muhammed dog i en sjukdom och begravdes i en moské i staden Medina i det som idag heter Saudi-Arabien.

Gemensamt för dessa tre personer är faktumet att de är väldigt viktiga inom sina respektive religioner. Alla tre fick också i uppgift att sprida sina respektive religioner runt om i världen. För att detta skulle ske så kom de alla i kontakt med någonting övermänskligt, Jesus fick sin uppgift av gud och utförde mirakel under sin tid på jorden, Muhammed kom i kontakt med en ängel och Siddharta blev ett med världsalltet. Alla tre var tvungna att kämpa hårt för att få sina tankar spridda, eller åtminstone så borde det vara så då det är väldigt svårt att få ett helt folk att andra åsikter bara sådär.

Religionerna som bildades av deras tankar är rätt så olika, någonting som inte är jättekonstigt med tanke på att de kommer från olika delar av världen. Islam och Judendom liknar varandra lite, något som är naturligt eftersom de är syskonreligioner.

Hur skiljer sig de två största riktningarna inom buddhismen från varandra?

De två inriktningar som finns inom buddhism heter theravada och mahayana.

Theravada: detta är den äldsta formen av buddhism. De som tillhör theravada anser att det bara funnits en buddha åt gången. De menar också på att buddha inte kan hjälpa människor, då buddha är övermänsklig. De tycker också att alla inte kan vara buddha, utan endast de absolut mest lärda nunnorna och munkarna.

Mahayana: de som tillhör den här formen av buddhism anser att alla kan uppnå nirvana när de dör. Vissa säger till och med att man inte ens måste vara troende buddhist för att göra det. Vad detta innebär är att det kan finnas mer än en buddha att gången, något som gör att jag ser inriktningen som mer öppen än theravada.

Vad är en bodhisattva? Vilka riktningar av buddhism talar om bodhisattvas? Finns det något motsvarande inom någon annan religion? Kan man jämföra med helgon inom delar av kristendomen eller kanske änglar inom islam?

De som är anhängare till inriktningen mahayana menar på att det finns fler än buddha som har hjälpt människorna. En person som väljer att avstå nirvana kallas för en "bodhisattva". Dessa personer kan jämföras med exempelvis helgon och änglar. Anledningen att de dyrkas så pass mycket är eftersom de faktiskt avstått det som är det absolut största målet för buddhist, och därmed har gjort en stor uppoffring för sin religion.

Vilken betydelse har tillflykten till de tre juvelerna för en troende buddhist? Hur tar det sig uttryck i en buddhists vardag? 

De tre juvelerna är buddhismens version av Islams fem grundpelare, det handlar alltså om vad man som troende får och inte får göra för att vara en god buddhist. De tre juvelerna är:

• Buddha: Buddhisterna har ingen gud, men Buddha är det närmsta som finns. Den här regeln innebär helt enkelt att man ska intressera sig för och be till buddha. Man kan även resa till speciella platser där det sägs att buddha är närvarande eller fira särskilda högtider i dess ära.
• Dharma: detta betyder läran och innebär lite olika saker beroende på vem man är som person. För "vanliga människor" innebär det bara att man ska följa det buddhistiska levnadsreglerna och ge gåvor till andra människor, I fall du däremot är en munk eller nunna så måste du även förstå den åttafaldiga vägen och de fyra sanningarna också. Den här juvelen är särskilt viktig för de som tillhör theravada eftersom munkar och nunnor där är högre uppsatta i samhället, och därmed måste förstå sig på mer än vanliga människor.
• Sangha: detta betyder munk- och nunneförsamling och är den juvel som förklarar hur munkar och nunnor ska leva, samt hur människor runt omkring ska agera inför dem. Exempelvis så får munkar och nunnor inte ha pengar, vilket innebär att "vanliga människor" måste skänka mat till dem. 

På vilka olika sätt har buddhismens tankar nått västvärlden? Vilket sätt tror du har haft störst betydelse?

Det bästa exemplet jag kan tänka på när det gäller hur buddhismen har påverkat västvärlden måste vara tanken att man ska behandla alla människor väl. Många människor från västvärlden konverterar till Buddhism på grund av religionens kloka tankar som många anser vara ett bra exempel att leva efter. Dock så finns dessa tankar i många andra religioner men anledningen att just buddhismen har blivit så populär är antagligen för att många ser religionen mer som en vetenskap än en religion. Faktumet att buddhismen varken har en skapelseberättelse eller gud gör nog det lättare för människor som tidigare inte varit religiösa att byta. 

Förklara begreppet diaspora. Känner du igen det från någon annan religion?

Diaspora betyder kortfattat att "folk som kommer från en annan plats bosätter sig någon annanstans". Vad detta innebär är till exempel att många buddhister befinner sig utanför Indien, trots att Indien är buddhismens ursprungsland.

En annan religion där diasporan är aktuell är judendomen. Judar är väldigt utspridda över hela världen på grund av av förföljelse de tvingats uppleva under sin tid, i synnerhet under andra världskriget.  

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Hinduism - Repetion och Religion

Beskriv hur hinduismen växte fram och hur religionen sedan förändrats. Förklara också varför hinduismen varierar så mycket mellan olika platser.

I norra Indien så rinner floden Ganges fram. Vattnet är näringsrikt vilket innebär att marken runt ger stora skördar av ris och vete, bland annat. Detta har lett till den stora slätten runtom Ganges har blivit ett av de mest tätbefolkade områdena i världen. I och med detta så har området blivit en sorts mötesplats för flera olika sorters människor och kulturer.

Forskare misstänker att hinduismen är den absolut äldsta religionen i världen, och den är just nu den tredje största. Man misstänker att hinduismen började för flera tusen år sedan, men eftersom forskare inte har lyckats de absolut äldsta skriftspråken så vet man inte så jättemycket om den tidiga religionen. Något man vet är omrking år 1500 före vår tid så kom det folk som talade indoariska språk till vad vi idag kallar för den indiska halvön. Folket brukar kallas för indoarier, och när de anlände till halvön så blandades deras religioner, språk och kultur med de gamla indiska traditioner som redan fanns där. Tillsammans skapade detta vad vi idag kallar hinduism.

Hinduismen skiftar också väldigt mycket från plats till plats. Något som man tror har att göra med faktumet att religionen är så fruktansvärt gammal. Eftersom religion har haft "lång tid på sig" att förändras på olika platser. Exempelvis så anser vissa att man inom hinduismen tror på flera gudar, medan vissa anser att man inte tror på någon alls.

Skriv en förklaring till begreppen samsara, brahman, atman, karma och moksha. Förklara också hur orden hänger samman.

• Brahman: Brahman är "världssjälen" som finns överallt. 
• Atman: Brahman finns även i levande ting, och kallas då för Atman. Inom hinduismen så menar man på att när en människa dör så flyttar Atman vidare till en ny kropp och fortsätter sitt liv där. Atman är alltså oförstörbar. Atman kan även flytta vidare till ett djur.
• Samsara: Eftersom Atman aldrig förstörs och alltid kommer finnas så bildas en ständig följd av återfödelser, som har fått namnet Samsara. 
• Karma: När Atman ska byta kropp så gör den inte det hur som helst. Den följer nämligen lagen om karma. Karman är resultatet av alla handlingar som en människa gjort under sitt liv. I fall man har en god karma så innebär det att man får ett bättre nästa liv, medan en dålig karma innebär ett sämre nästa liv. 
• Moksha: Hinduerna tycker inte att den ständiga följden av återfödslar är någonting bra, och deras mål är därför att bryta återfödelsen. Detta innebär att man befriar Atman så att den i stället kan förenas med världssjälen Brahman. I fall man blir fri från återfödelsen så uppnår man ett tillstånd av lycka, frihet och odödlighet. Detta tillståndet har fått namnet moksha. 

Jämför de fem begreppen med liknande tankar i andra religioner. Förklara och motivera dina jämförelser.

I kristendomen så talar man om den heliga anden, ett ting som finns i allting och alla. Detta är precis samma sak som Brahman i hinduismen.

Inom både islam och kristendom så finns det ett system som liknar hindusimens karma. Detta system blir ett resultat av alla handlingar du gjort under livet. Resultatet avgör sen i fall du kommer till himmeln/paradiset eller om du kommer till helvetet. Himmeln/paradiset blir då samma sak som att få ett bättre nästa liv medan helvetet blir som att få ett sämre nästa liv. I hindusimen finns det dock ett nästa steg, när man avbryter återfödseln och uppnår Moksha. Detta skulle man kunna jämföra med att det finns olika "nivåer" i himmeln/paradiset. Vad detta innebär är att man kan hamna olika högt upp i himmeln beroende på hur många bra handlingar man gjort i livet.

Målet för en hindu är att bryta återfödelsen. Berätta om de olika vägarna till målet. Argumentera för vilken av vägarna som är lättast/svårast att följa.

• Kärlekens väg: Den vanligaste vägen till att bryta återfödelsen är genom kärlekens väg. Den innebär att man med kärlek koncentrerar all sin energi och sina tankar på det gudomliga. Man kan visa på detta genom att exempelvis sjunga heliga sånger eller be till en av de många gudastatyer som finns. Enligt hinduerna så skapar detta en trygghet och glädje i samhället. 
• Handlingens väg: Enligt hinduerna så är att noggrant och plikttroget utföra sitt dagliga arbete och uppgifter ett sätt att gå den så kallade handlingens väg. I handlingens väg så räknas även saker såsom goda gärningar in. Man menar även på att resor till heliga platser och deltagande i heliga ritualer kan ge en bättre karma. Just därför så menar många hinduer på att den som dör i den heliga staden Varanasi kan slippa återfödelsen. Jag tror att denna väg är lättast att gå eftersom allt man behöver göra är att vara god mot sina medmänniskor, något som jag tycker att alla borde vara, oavsett om man är hindu eller inte.
• Kunskapens väg: Vissa hinduer väljer att studera och meditera de heliga skrifterna. Detta är att försöka gå kunskapens väg och förstå sambandet mellan Brahman och Atman. För att göra detta så måste man utföra något som kallas för yoga. Man ska då sitta på en avskild plats och noggrant kontrollera sin andning. En del av de människor som utövar yoga, ofta kallade yogis, blir väldigt duktiga och skickliga på att kontrollera sin andning och kropp. Detta har lett till att flera kulturer i västvärlden ser yoga som en sorts meditation för att koppla av. 

Vad innebär kastväsendet? Vilka skäl kan människor använda för och emot kastväsendet?

När det indoariska folket kom till den indiska halvön 1500-talet före vår tid så delade de snabbt in befolkningen i fyra olika grupper, dessa grupper fick namnet kast. 

• Prästerna: Prästerna var de som skulle studera de heliga skrifterna och arbeta i de många templen. 
• Krigarna: Krigarna skulle regera i landet och var de som försvarade samhället. 
• Bönderna, hantverkarna och handelsmännen: De som ingick i det här kastet skulle utföra arbete och ta betalt för det.
• Slavarna och tjänstefolk: De som ingick i det här kastet skulle passa upp på alla andra i samhället. Detta var det sämsta kastet att ingå i. 

Nästan alla indoarier placerade sig i de tre bästa kasten och lät sedan indierna fylla det lägsta kastet. Indoarierna såg också till att det blev väldigt skarpa gränser mellan kasten, exempelvis så var giftemål mellan kasten helt otänkbart. Den allmänt accepterade regeln blev att man föddes i sitt kast och att man aldrig kunde lämna den. Man ansåg nämligen att ens karma i föregående liv var det som avgjorde vilket kast man hamnade i, och att man därför bara hade fått det liv man förtjänat. I takt med att tiden gick så delades även kasterna upp i flera tusen undergrupper.

I samband med Indiens självständighet, år 1947, så blev diskriminering på grund av kast förbjudet i Indien. Dock spelar kasten fortfarande en stor roll i flera delar av landet. Detta beror på att många hinduer anser att kastsystemet är någonting som gudarna skapat, och att de därmed är heliga och att de måste värnas om. Detta är alltså ett av de största argumenten för att behålla kastsystemet. De som kämpar emot kastsystemet anser att det leder till så pass mycket diskriminering och kränkningar att man måste se till att kasten avskaffas.

En grupp som speciellt kämpar för detta är "Daliterna", ett ord som betyder de förtryckta. Dessa människor har de absolut sämsta och smutsigaste jobben som finns i samhället. Många av dessa Daliter försöker kämpa mot kastsystemet, och ett bevis på att deras arbete faktiskt gör framsteg är faktumet att en Dalit faktiskt valdes till president i Indien för första gången.

Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller kvinnornas situation i Indien?

Trots att man länge arbetet för att kvinnor ska ha samma rättigheter som andra grupper i Indien så är det fortfarande en lång väg kvar till jämställdhet. Något som verkligen begränsar kvinnors möjligheter är det traditionella kastsystemet, något som är tydligt när man ser till faktumet att kvinnor som befinner sig i de högre kasten faktiskt har möjligheter att skaffa sig universitetsutbildningar och väldigt bra betalda jobb. Samtidigt så har de kvinnor som befinner sig i lägre kast det väldigt svårt när det gäller att skaffa utbildning och jobb som ger bra betalt. Dock så har förändringarna som skett under 2000-talet även gett kvinnor med lägre status i samhället bättre rättigheter. Detta har troligen skett tack vara de grupper som dalitkvinnor har skapat. Dessa grupper har tusentalsmedlemmar som organiserar demonstrationer och möten där de kämpar mot förtryck på grund av kastsystemet.

Många kvinnor som kämpar för bättre rättigheter hämtar inspiration från traditionella hinduiska berättelser om starka kvinnliga gudar som Kali och Durga.

Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller de kastlösas ställning?

De som anser att man borde ha kvar kastsystemet menar på att det är en gammal hinduisk tradition som borde bevaras för att behålla en sorts balans i det indiska samhället.

En som särskilt jobbade för de kastlösas rättigheter samt daliternas rättigheter var Mahatma Gandhi. Han utgick från hinduiska levnadsregeln ahimsa, som betyder ickevåld. Enligt regeln så får den som använder våld mot andra människor och djur dålig karma, medan den som utstår våldet får bra karma. Denna regel går att använda som ett argument mot kastsystemet, då man kan tolka regeln som att de som är i de högre uppsatta kasten konstant är onda mot de i de lägre kasten då de tvingar de i de lägre kasten att utföra de smutsigaste jobben. I fall alla hinduer börjar se på kastsystemet på det här sättet så skulle det innebära att det inte längre är positivt att befinna sig i ett av de högre kasten, något som i sin tur hade helt eller delvis eradikerat kastsystemet.

Ge några exempel på hur hinduismen påverkat västerlandet.

Något som gjort att västerlandet intresserat sig för hinduism så pass mycket är, förvånansvärt nog, musikgruppen Beatles. Under 60-talet var gruppen så pass stort att i princip varenda person i Europa och Amerika följde deras varenda steg. Under 60-talet så började den yngsta av medlemmarna, George Harrison, intressera sig för indiska instrument och ljud, något som i sin tur ledde till att han även skapade sig ett intresse för indisk kultur och därmed hinduism. Eftersom Beatles fick så mycket uppmärksamhet och eftersom det fanns så många människor som ville efterlikna dem så fick hinduism och indisk kultur stor uppmärksamhet i västvärlden. Något som många gör till vardags är yoga. Yoga är från hinduiskt sätt att meditera, och många i västvärlden har börjat göra det då det sägs att yoga är bra mot stress och är ett bra sätt att ta det lugnt och träna sin kropp på samma gång.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Att leva utan gud - Repetion och Reflektion

Vad menas med sekularisering? Resonera om olika orsaker till och konsekvenser av sekulari­sering.

Sekularisering innebär att i princip alla religiösa ledare, kyrkor och andra religiösa saker har ett mycket litet inflytande över samhället. När ett land har blivit sekulariserat så innebär det också att majoriteten av invånarna slutar att regelbundet delta i gudstjänster och andra religiösa riter, medan majoriteten av invånarna i ett land som inte har blivit sekulariserat gör det. Med detta sagt så kan religionen fortfarande vara viktigt för vissa personer i samhället. Man brukar kalla detta för att religionen blir en privatsak, det vill säga att man själv väljer om man vill vara bunden till en religion eller inte. En konsekvens av detta blir exempelvis att de som är religiösa nu gör det för att de vill det, och inte för att de blir tvingade av sitt land.

Sekulariseringen syns ofta på de lagar och regler som länder har. Exempelvis, så finns det sedan 1860 en lag i Sverige som säger att det är tillåtet att lämna Svenska kyrkan. I Sverige har vi även en massa andra lagar angående religion, såsom att det är tillåtet att helt stå utanför religioner sedan 1951 och att man sedan 1969 har tillåtelse att exempelvis visa film på bio och anordna dans på kristna helgdagar.

År 2000 så skildes Svenska kyrkan och staten åt, vilket innebar det sista steget i den svenska sekulariseringsprocessen.


Beskriv religionernas samhällsroll före sekulariseringen både vad gäller makten, undervisningen och det dagliga livet.

Innan sekulariseringen så hade religionen rätt så många viktiga uppgifter i samhället. Det var exempelvis kristna biskopar som krönte kungar och drottningar, vilket innebar att kyrkans ledare visade att statsledarna hade fått sitt uppdrag av gud själv. Tidigare så har det även varit präster, munkar och nunnor som skött sjuk- och fattigvård samt tagit hand om undervisningen om vad som var, enligt kyrkan, rätt och fel att göra i samhället. Tidigare var det också väldigt vanligt att man döpte, konfirmerade, gifte sig och begravdes genom kyrkan, vilket innebar att kyrkan följde en genom hela livet. Detta innebar att det var kyrkan som skapade ordningen i samhället. Staten kompletterade kyrkan genom att stifta lagar som gynnade kyrkan och som tvingade människor att följa kyrkan.


Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik.
 
Humanism är en uppfattning som vissa som ej är troende har. Grundtanken bakom humanism är att man ska sätta människan människans värde framför allt annat och därmed sätta det i centrum. Humanisterna har även naturvetenskapen som sin tanke bakom hur världen har kommit till och hur den har förvandlats till vad den är idag.

En del av alla som tror på humanism är också delaktiga i en grupp som kallar sig för humanisterna. De jobbar aktivt för en fortsatt sekularisering av samhället. För att genomföra detta har humanisterna en del önskemål som de vill ska uppfyllas. Först och främst så menar humanisterna på att man ska göra så att alla lagar är helt neutrala när det gäller livsåskådningar. På så sätt så kommer folk att fullt ut kunna välja om de vill tillhöra en (eller flera) religion eller inte. Humanisterna kämpar även mot förtryck där man använder sig av religioner som argument samt sprider felaktig information om hur en naturvetenskapligt grundad verklighetsuppfattning fungerar och vad den innebär.

En annan fråga som humanisterna intresserar sig i är huruvida föräldrar ska ha rätten att påverka sina barns val när det gäller livsåskådningar och religioner. Humanisterna anser att riter som dop, omskärelse med mera borde förbjudas, då de anser riterna som ett sätt att tvinga barn till att bli medlemmar i religiösa samfund mot deras vilja. Humanisterna vill också förändra en del saker inom skolan. Exempelvis så vill de helt förbjuda religiösa friskolor, då de anser det som ett fel att låta skolor bestämma över barnens livsåskådningar. Humanisterna vill även ersätta skolämnet "religionskunskap" med ett nytt ämne som de kallar för livsåskådningsämnet, ett ämne där man lägger lika mycket fokus på ett antal icke-religiösa uppfattningar som religioner.

När det gäller humanisternas syn på etik så var jag inne och nosade på grundprincipen redan tidigare. Humanisterna vill se människans värde i centrum, och inte något annat. Humanisterna refererar ofta till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter för sina resonemang. Några punkter som de brukar kämpa för är ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, rätt för kvinnan att bestämma över abort, jämställdhet för homosexuella med mera. En annan viktig tanke är att det ska finnas en gemenskap mellan alla människor på jorden.

Resonera om Sverige kommer att bli mer eller mindre sekulariserat i framtiden. Resonera om världen kommer att bli mer eller mindre sekulariserad i framtiden.


Så som det ser ut i dag så anser jag att där finns en rad anledningar till att samhället skulle bli mer sekulariserat än det är idag, samtidigt som jag ser en rad anledningar till att det inte skulle bli det. Exempelvis så vill jag prata om punkten "Privatreligiositet". Privatreligiositet innebär att man exempelvis tillber eller tror på en gudomlig kraft, eller att man funderar över religiösa frågor, dock utan att man deltar i religiösa verksamheter, så som gudstjänster. Forskare runtom i världen har visat på att de flesta i ett sekulariserat samhälle är just privatreligiösa. Det finns även en inriktning av privatreligiositet som kallas för Stämnings- och krisreligiositet. Detta innebär att man, precis som en privatreligiös person, tillber eller tror på en gudomlig kraft som man funderar över. Skillnaden mellan de två är att privatreligiösa oftast inte besöker någon typ av gudstjänstlokal medan Stämningsreligiös person besöker en lokal såsom en kyrka, synagoga eller moské under högtider såsom kristendomens jul eller judendomens yom kippur. Anledningen till detta är oftast för de vill uppleva stämningen som uppstår under sådana tillfällen. En krisreligiös person är en person som vanligtvis inte besöker gudstjänster eller deltar i någon typ av religionsutövande. Dessa personer brukar dock vända sig till olika religiösa samfund för att få hjälp och vägledning i svåra situationer, exempelvis när en person som står en nära gått bort eller något liknande. Att det är fler och fler människor är stämningsreligiösa, krisreligiösa och privatreligiösa är ett tecken på att det är fler och fler människor som börjar intressera sig för andliga och gudomliga frågor. Ett annat perspektiv är att stämningsreligiösa, krisreligiösa och privatreligiösa personer kommer ha svårt att överföra någonting som har med religion att göra till sina barn. Detta kommer i sin tur leda till att färre människor kommer att tro på någonting andligt. Om vi som ett exempel föreställer oss en familj där den ena föräldern är privatreligiös medans den andra är agnostiker så hade det per automatik lett till en familj som inte på något som helst sätt utövar några religiösa ritualer eller liknande. Detta innebär att barnen i familjen inte kommer att växa upp i något religiöst hem och därmed inte utveckla några större tendenser till att följa en religion så länge de inte får för sig att börja följa en religion av någon annan anledning.

Många ledare för olika religiösa samfund i Sverige har påstått att intresset för andliga frågor och religion har ökat. Det finns också exempel på att samma sak håller på att hända i resten av världen. Ett av dessa exempel är om man ser på vad som hänt i många av de länder som var styrda av det kommunistiska sovjet under 1900-talet. Kommunistpartierna var nämligen väldigt emot religion och man hindrade under perioden all typ av religionsutövning. I flera av dessa länder så är de nu ett faktum att medlemsantalet i olika religiösa organisationer och samfund ökar varje dag, från det att den kommunistiska diktaturen föll. Två av dessa länder är Polen och Ryssland. I båda dessa länder så ökar kyrkans inflytande i samhället mer och mer. Exempelvis så stiftas en del lagar som grundas i religiösa ideologier och frågor. Samma sak sker i USA där religionen spelar en hyfsat stor roll i flera människors liv. Vad som är intressant med detta är att det idag ser ut som om religionens betydelse i samhället inte kommer att minska i USA, utan snarare öka.

Något som också växer i världen är något som kallas för fundamentalism. Det innebär att man blandar religion och politik och därmed skapar ett parti som vill att religionen ska vara fundamentet för samhället. Å andra sidan så finns det flera som pekar på att samhället behöver mindre religion och att man bör fokusera på andra saker. Personligen är jag rätt så kluven i frågan, men med allt som jag redan skrivit om innan det här samt den enorma folkvandring vi idag ser i Europa, så tror jag att vi kommer se ett samhälle som blir lite "uppdelat" när det gäller religion. Det kommer finnas områden, länder eller kanske rent av kontinenter som blir helt avsekulariserade medans vissa delar av världen kommer att fortsätta leva efter religionens gränser.


( ͡° ͜ʖ ͡°)

Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck?

Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan… Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

• Så fort jag vaknat går jag ner och äter frukost. Till frukost brukar jag äta två till fyra mackor med skinka, ost och gurka. Allt jag äter till frukost är tillverkat i Sverige, vilket innebär minimal transport. (Kopplat till energi: Kylen är en av de sakerna i hemmet som drar mest energi)
• Efter frukost brukar jag duscha en kort stund, cirka 10 minuter. (Kopplat till energi: Det tar en stor mängd energi att värma upp vattnet som man duschar med)
• Efter att jag duschat så brukar jag borsta tänderna. Jag har ej vattnet rinnande. (Kopplat till energi: att pumpa och kyla ner vatten tar energi)
• När jag är klar går eller cyklar jag till skolan. Jag har så pass kort till skolan att skjuts med bil inte är nödvändigt. 

Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

För cirka 200 år sedan så såg inte en vanlig morgon alls likadan ut som den gör idag. 

Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?

Det är så klart väldigt svårt att förutspå framtiden, allt kan hända från att en så kallad Coronal Mass Ejection (Förkortat CME) träffar jorden, precis som vad som höll på att hända år 2012, till att Elon Musk och SpaceX lyckas följa sina planer och kolonisera Mars. Men om vi utgår från att vi kommer att stanna på jorden och att den håller sig stabil 100 år till, så tror jag att det hade sett ut ungefär så här;

En av de största frågorna när det gäller framtiden är hur transportmedel kommer att fungera. Med tanke på hur snabbt elbilen har utvecklats under det senaste århundradet, hade det inte förvånat mig i fall nästan varenda bil på hela jorden är en elbil i framtiden. Det är så klart också möjligt att vi har upptäckt ett nytt ämne som kan driva våra fordon, exempelvis det nyligen upptäckta Ununpentium, som enligt några ska kunna ha "svävande" egenskaper. Jag tror också att man kommer ha utvecklat kollektivtrafiken och kanske kommit på ett nytt färdsätt för de som vill åka kollektivt, exempelvis ett svävande tåg eller något liknande.

Om 100 år tror jag också att man antingen har hittat ett nytt sätt att utvinna energi, eller förbättrat de metoderna vi har idag, vilket kommer att leda till att man inte längre kommer behöva använda sig av lika många icke förnybara energikällor som tidigare.

Jag tror även att man utvecklat hur man använder energin i bostäder om 100 år. Antagligen så kommer större delen av energin i bostäder att vara skapad av en utvecklad version av solceller som kommer att finnas i närheten. Jag kan även tänka mig att utvecklat värmepumpar så att man på ett effektivare sätt kan utvinna värmen och energin som finns i jordens inre.

Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.
Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Den största anledningen till att vi i de rikare länderna inte väljer att förändra vår livsstil är helt enkelt för att vi vant oss. Nästan varenda person i första och andra världen ser lyxvaror som personliga datorer, bensindrivna bilar, köttprodukter och rent vatten som rena vardagen. Vad många inte inser är att folk som bor i andra länder har helt annorlunda förutsättningar. Det är egentligen helt sjukt att tänka på att man i vissa länder måste ta sig hur många kilometer som helst bara för att få tag på vatten som oftast inte ens är helt rent.

Som sagt så är det många människor i världens rikare länder som inte inser hur stor skillnad det finns mellan världens rika och fattiga länder. Mitt personliga resonemang till varför detta sker är på grund av en inbyggd effekt i människan. Denna effekt gör så att vi har svårt att greppa allt som vi inte själva upplevt. Ett bra exempel på detta är den enorma kärleken för romantiska filmer bland ungdomar. Anledningen till att just den genren filmer har fått ett sådant uppsving är eftersom många ungdomar lätt kan sympatisera och relatera till ett kärleksdrama, då många tonåringar troligen själv har upplevt något liknande under sitt liv. O andra sidan kan det vara svårt för samma tonåring att sympatisera med ett svältande barn i Afrika, då tonåringen har vuxit upp i ett samhälle där mycket mat är en vardag. Detta leder ofta till att ämnen såsom svält i Afrika blir utdömt som "tråkigt" eller "orealistiskt" då man ser situationer som ett svältande barn i Afrika som "en annan verklighet", så att säga.

Jag tror också att många människor lever under hoppet att man ska lyckas forska fram ett sätt att rädda världen. Jag tror själv att vetenskapen kommer att kunna lösa de flesta av de problem som finns i dagens samhälle, men vad många inte inser är att vi som individer har ett eget ansvar att provisoriskt lösa problemen medans forskarna gör sitt.  

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Hållbar Utveckling - Repetition och Reflektion

Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser

En icke-förnybar, eller ändlig naturresurs är en naturresurs som vi förbrukar snabbare än att det produceras mer. I fall vi fortsätter använda de ändliga naturresurserna, såsom kol, olja och naturgas lika mycket som vi gör idag kommer de förr eller senare ta slut. Kol, olja och naturgas bildar även farliga avgaser när de förbränns för energi.

Vi har däremot ett antal förnybara energikällor som vi kan använda i stället. Några bra exempel är solkraft, vindkraft och vattenkraft. Dessa energikällor förnyas ständigt på ett naturligt vis, och kommer därför, åtminstone så länge solen lyser, aldrig ta slut. Vi kan dock inte överanvända våra resurser och inte ta mer än vad fotosyntesen lyckas producera.

Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Begreppet "hållbar utveckling" används ofta i samband med diskussioner angående miljön runt om i världen. Begreppet översätts rakt av till "en utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov", vilket innebär att man vill kunna leva på samma sätt som vi gör idag, utan att äventyra möjligheterna för de som kommer att bo på jorden i framtiden. Sen flera år tillbaka har politiker runt om i världen diskuterat hur man skulle kunna lösa de miljöproblem som finns idag, och på så sätt rädda planeten för framtida generationer.

Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.

När man ska tillse en hållbar utveckling av samhället finns det flera aspekter att se till. Dessa tre är de följande;

• Ekologisk hållbarhet: Ekologisk hållbarhet innebär att man tar hänsyn till den naturliga miljön. Till exempel så är 3% av de svenska skogarna skyddade från skogsbruk p.g.a.fridlysta växer, djurarter och annat som måste skyddas. 
• Ekonomisk hållbarhet: Ekonomisk hållbarhet innebär att man måste hushålla med sina resurser och på så sätt behålla dem på lång sikt. 
• Social hållbarhet: Social hållbarhet innebär att man vill bygga ett stabilt och jämställt samhälle där alla har rätt till saker såsom mat, rent vatten, bostäder, trygghet och utbildning. 

Problemet med de tre perspektiven är att det är väldigt svårt att balansera mellan dem. Till exempel så kan skogen, som vi pratade om tidigare, leda till färre arbetstillfällen inom skogsbruk, vilket innebär att man går miste om en del pengar. O andra sidan så vinner man på att det som är skyddat i skogen finns kvar vilket kan leda till inkomster i framtiden, såsom att ett naturreservat eller något liknande som kan locka dit turister, anläggs på platsen. Det är med andra ord väldigt svårt att balansera mellan de tre perspektiven, men när vi väl lyckas så har vi löst alla problem med en hållbar utveckling.

Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Under de senaste åren har vi människor utnyttjat jorden naturresurser otroligt mycket. Det ekologiska fotavtrycket är ett sätt att räkna ut hur mycket naturresurser vårt sätt att leva kräver. Att man använder just ordet fotavtryck är för att man vill visa att allt vi gör sätter stora spår i naturen.

Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket? 

Det ekologiska fotavtrycket räknas ut genom att ta reda på hur mycket produktiv yta den specificerade gruppen eller individen kräver för kunna förses med saker såsom bostad, mat, kläder och transport. Ett exempel är att genomsnittsamerikanen använder sig av 9,7 hektar produktiv yta. I fall alla på jorden hade gjort likadant så hade vi behövt fyra stycken jordklot, då det endast finns 12 miljarder hektar produktiv yta på jorden.

En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.

• En del av de gaser som vi släpper ut tas med vinden till andra länder i vår närhet. Exempelvis så får vi i Sverige mycket farliga gaser från alla kolverk i Polen. 
• Något som vi konsumerar en oerhörd mängd av i västvärlden är kläder, och det räcker att kolla på lappen för att se att de flesta plaggen är tillverkade i länder såsom Taiwan, Bangladesh och Kina. Alla utsläpp som skapas under tillverkningen påverkar de länderna där tillverkningen skett, i stället för landet där konsumenterna finns. 
• När man använder flygplan som transport så sprids avgaserna ut över länderna som överflygs under sträckan.  

Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke
förnybara energikällorna minska?

Först och främst så är ju de fossila bränslena som sagt icke förnybara, vilket innebär att vi förbrukar mer än vad det skapas nytt. Detta innebär att enligt rätt så pålitliga uträkningar så kommer exempelvis jordens kol ta slut om cirka 200 år och olja och naturgas kommer ta slut om cirka 40-60 år. Detta innebär att inom 40 år så måste vi ha utvecklat våra metoder för att utvinna förnybar energi. Forskare har räknat på det och kommit fram till att om runt 20-25 år så kommer vi ha utvecklat våra metoder så pass mycket att hälften av vår energikonsumtion kan utgöras av förnybara energikällor.

Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process. Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.
När man ska producera el från vattenkraft kravs två saker; solkraft och en fallhöjd. Solkraften är en förnybar resurs då den kommer finnas kvar så länge solen fortfarande lyser, vilket den kommer göra ett bra tag till. Anledningen att vi behöver solenergin är för att det är tack vare den som vattnets kretslopp fungerar. Det är nämligen så att när solen värmer upp haven runt om i världen så bildas vattenånga som först stiger upp mot himlen, för att sedan falla ner igen som regn och snö  som sedan samlas upp i bäckar och floder på land. Vid ett vattenkraftverk samlar man först upp vattnet i en stor damm, för att sedan låta det forsa ner genom en turbin som ger kraft åt en generator som skapar elström. Sammanfattningsvis så innebär att detta att vi kommer kunna använda oss av vattenkraftverk så länge solen lyser, och i och med det är vattenkraft en förnybar energikälla. Det som är väldigt positivt med vattenkraftverk är att de inte orsakar några utsläpp under själva skapandet av energin och att de kan skapa en enorm mängd energi i fall man bygger kraftverken på rätt ställen. Ett bra exempel på detta är att 99% av Norges energiproduktion skapas av vattenkraftverk, tack vare deras stora mängd nederbörd.

Vindkraft är ett annat sätt att skapa elström. Eftersom solen värmer upp olika delar av jordytan olika mycket så uppstår temperaturskillnader och skillnader i lufttryck, vilket leder till att vindar uppstår. Eftersom det är solen som gör så att vindkraftverk fungerar, räknas vindkraft som en förnybar energikälla. Den största fördelen med vindkraftverk är att de inte orsakar utsläpp över huvud taget. I Sverige har vi väldigt bra förutsättningar för att använda vindkraft, jämfört med flera andra länder. I Sverige är det nämligen väldigt blåsigt längst med kusterna, och framförallt ute över havet. Detta har lett till att vi numera bygger väldigt många vindkraftverk ute i havet, i stället för på land. Många klagar på bullret som vindkraftverken skapar, och att de är fula och därmed förstör landsbygden, vilket är något som kan lösas genom att ha vindkraftverken ute i havet i stället.

Biobränslen kan vara en massa olika saker, exempelvis ved, flis och sopor. Detta enda kravet är att det man använder har framställts av "biomassa". När växterna tar emot solljus för sin fotosyntes så bildas något som kallas biomassa. Så länge solen lyser och så länge det finns skog och mark, så kommer vi att kunna använda oss av biomassa, vilket gör det till en förnybar energikälla. Biobränslen bidrar inte heller till växthuseffekten. När man bränner biobränslena så blir en bi-produkt koldioxid, men den positiva delen är att det aldrig släpps ut mer koldioxid än vad växten tagit upp medan den växt upp. En annan positiv sak med biobränslen är att det finns extremt mycket skog och mark att avverka i Sverige, då över hälften av Sveriges yta täcks av skog. Man kan också bygga upp något som kallas för en energiskog, där man planterar snabbväxande träd på åkermark för att snabbt få mer biobränsle till förbränning. Eftersom det finns så stora tillgångar av biobränslen i Sverige räknas energikällan också som "inhemsk" - det vill säga att man inte behöver importera från andra länder och att man inte behöver frakta råmaterialet några längre sträckor.

Solen är basingrediensen i allt liv på jorden och går även att använda som en väldigt pålitlig energikälla. Man kan använda solens strålar på två sätt för att få energi, antingen så använder man en solfångare för att värma upp vatten, eller så använder man solceller som fångar upp solstrålarna och konverterar dem till elström. Något som är positivt med solenergi är att den inte släpper ut några växthusgaser över huvud taget, vilket så klart leder till att energikällan inte bidrar till växthuseffekten.

Vi kan även använda oss av något som kallas för geotermisk energi. Geotermisk energi är värme som kommer från jordens inre, det vill säga berggrunden. Värmen som finns i jordens inre kommer att existera så länge jorden gör det, vilket innebär att energikällan är en förnybar energikälla.

Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

När man ska bygga ett vattenkraftverk krävs väldigt stora ingrepp i naturen. För att få el av vattenkraftverket året om måste man nämligen bygga enorma dammar som kan stoppa upp tillräckligt mycket vatten. Det finns en stor risk att dessa dammar dränker viktiga naturområden som kanske egentligen hade behövts till något annat. Nedanför dammen så blir det helt tvärtom. Där torkar nämligen älven ut eftersom nästan allt vatten stoppats. Detta leder till naturen påverkas något enormt. Det finns också en ganska stor risk att fiskar hamnar fel eller inte lyckas ta sig förbi dammen.

Det största problemet med vindkraftverk är att de producerar väldigt lite el. Så pass lite att det tar väldigt lång tid innan man faktiskt har fått tillbaka den energin det tog att tillverka själva kraftverket. Vindkraftverken fungerar också bara när det blåser, vilket gör dem ineffektiva när det är vindstilla. Vindkraftverken orsakar också en del buller och är fula samt att de förstör "landskapsbilden" enligt vissa. Detta kan dock motverkas genom att bygga kraftverken utanför kusten i stället, något som jag nämnde under den förra frågan. Vissa organisationer som står för djurens rättigheter har även klagat på att fåglar flyger in i vindkraftverken och dör.

Under förbränning av biobränslen finns det risk för stora utsläpp i fall man använder en liten eller gammal panna. När man ska frakta bränslet till värmeverket så förbrukas en stor mängd dieselolja, något som också leder till en stor mängd utsläpp.

Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:

Geografiska förutsättningar

Ekonomi (på individ och samhällsnivå)

Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa

Mängden energi som kan utvinnas

Aktörer som motarbetar förändringen

Vem som bär ansvaret för förändringen

Det absolut största problemet med att helt ställa om till ett samhälle där vi endast använder oss förnybara resurser är att vi hade behövt minska mängden elström vi använder drastiskt. Detta beror huvudsakligen på att vi inte har tillräckligt med effektiva sätt att utvinna förnybar energi för att kunna låta det täcka hela vår energikonsumtion. Det man kan göra däremot är att man hittar nya sätt att spara energi på, exempelvis energisnålare fordon och andra energisnål teknik. Något vi verkligen har utvecklat under de senaste 15 åren är de vitvaror som finns i hemmen. Om man skulle jämföra dagens vitvaror med de som användes och producerades för cirka 15 år sedan så är dagens produkter runt 50-70% mer effektiva. För maskiner som kräver vatten, såsom tvätt- och diskmaskiner, så har samma utveckling skett, vilket innebär att vi inte behöver lägga lika mycket energi på att värma upp vatten längre. Det krävs också mindre energi för att tillverka själva varorna numera, vilket innebär en lättare och energisnålare produktion. Vad allt detta innebär är att i fall kurvan fortsätter på samma sätt så kommer vi inom ett antal år vara redo för ett samhälle som helt använder sig av förnybara energikällor för att få elström.

En annan sak man jobbar på är att försöka göra alla hus och hem mer energisnåla. Man jobbar på nya sätt att isolera hus för att så lite energi som möjligt ska gå till uppvärmning, man försöker bygga så många hus som möjligt med större glasrutor mot söder för att använda solens värme som uppvärmning. Man uppmuntrar även bostadsägare att installera solceller och solfångare, samt använda sig av värmepumpar och på så sätt använda sig av värmen som genereras i berg och i luften.

En annan viktig sak vi måste förändra för ett energisnålare samhälle är alla transporter som sker runt om i världen. Det är viktigt att vi fraktar de allra största varorna via järnväg eller på fartyg, i stället för flygplan eller lastbil. Det är även viktigt att vi åker mer kollektivt och inte så mycket med bil eller motorcykel. I fall tjugo personer ska till samma destination och alla åker bil så blir det troligen mellan fyra och tjugo bilar som alla släpper ut en stor mängd växthusgaser. I fall alla tjugo personer i stället åker kollektivt så blir det inte alls lika mycket utsläpp, då ett fordon släpper ut mycket mindre avgaser en vad fyra till tjugo bilar hade gjort. Man har även gjort stora framsteg inom bilindustrin, då fler och fler människor har råd med elbilar, etanolbilar och biogasbilar. De tidigare nämna bilsorterna har även blivit mycket mer effektiva under de senaste åren. För att detta ska lyckas så krävs det att samhällena riktar in sig på en utveckling som gynnar kollektivtrafiken och el/biogas/etanolbilar. Man måste även se att till att bygga ett samhälle där det är lättare för cyklister och fotgängare att ta sig fram, då det skulle minska hur viktigt det är att ha en personlig bil.

Det finns även en mängd saker som individen själv kan göra för att minska energibehovet som finns i samhället. Exempelvis så kan man försöka äta mer vegetarisk/vegansk mat, bo på mindre yta eller bo kollektivt samt åka mer kollektivt alternativt gå eller cykla i stället för att åka med bil. Det är även bra att försöka åka så lite flygplan som möjligt, då en simpel flygresa leder till extremt mycket utsläpp. Problemet med detta är att det är väldigt få, inklusive mig själv, som har svårt för just den livsstilen. Det finns många som inte riktigt känner för att helt eller delvis äta vegetarisk mat, men många som är villiga att dra ner på mängden köttprodukter de äter. Det är inte heller många som känner sig väldigt manade för att bo kollektivt, då det, som det ser ut i dagens samhälle, visar på väldigt låg status. Många som kämpar för ett energisnålare samhälle anser att vi måste få bort skammen som finns i att bo kollektivt och i stället uppmuntra det.

Många länder runtom i världen forskar just nu i hur man kan göra förnybar energi lättare att framställa samt göra den effektivare. Man forskar även på hur man lättare kan värma upp hus samt hur man gör bostäder generellt energisnålare. Problemet med detta är att som all annan forskning så tar det långt tid att hitta nya metoder som håller i längden. Forskarnas mål är att de om cirka 20-25 år kan se ett samhälle där hälften av all energi är skapad av förnybara resurser.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Håll reda på miljöhoten

Växthuseffekten

Växthuseffekten är namnet på uppvärmningen som sker på jordytan. När värme från solen strålar mot jordens yta så studsar en del av den ut mot rymden igen, men tack vare ett antal växthusgaser som finns i atmosfären så stoppas majoriteten av värmen och skickas tillbaka till jordytan. I fall jorden hade saknat en atmosfär så hade nästan all värme studsat ut i rymden. Exempel på växthusgaser är koldioxid och vattenånga. 


Egentligen är växthuseffekten i sig inte något miljöhot utan någonting som är nödvändigt för att liv ska kunna existera på jorden, då det hade varit runt 33-35 grader kallare på jordens yta, vilket är extremt kallt.

Det som gör att växthuseffekten klassificeras som ett miljöhot är att våra ökade utsläpp leder till att det blir en för stor mängd växthusgaser i atmosfären. Detta ökar långsamt medelvärmen på jorden då fler växthusgaser leder till att ett större antal värmestrålar stannar innanför jordens atmosfär.

Det bästa vi kan göra för att förhindra att växthuseffekten blir värre än än den redan är, är att minska våra utsläpp markant. På så sätt kommer ökningen av medeltemperaturen sänkas. Problemet är att även om vi helt slutat släppa ut växthusgaser skulle temperaturen fortsätta öka i runt hundra år till, tack vare den enorma inverkan våra utsläpp redan haft på jorden.

I fall vi skulle misslyckas med att minska växthuseffektens inverkan på naturen skulle det leda till att medeltemperaturen på jordklotet skulle öka. Detta får flera konsekvenser, exempelvis att de stora isarna som finns längst i norr och längst i söder på jorden långsamt smälter. Detta får i sin tur konsekvenser såsom översvämningar och cykloner runt om i världen.

Ozonhål

Det finns ett lager i jordens atmosfär som kallas för ozonlagret. Ozonlagret är nödvändigt för att liv ska kunna finnas på jorden då ozongasen stänger farliga ultravioletta strålar ute.

Problemet är att de gaser vi människor släpper ut gör så att ozonlagret som finns runt jorden långsamt förtunnas. Man började märka förtunningarna först på 1970-talet. Mätningarna gjordes vid Antarktis och man misstänker att den extrema kylan har någonting med det hela att göra. Man bekräftade även att det var freoner som orsakade minskningen av ozon i atmosfären.

Förutom den säsongsbundna minskningen av ozon ovanför Antarktis, finns det även en minskning i resten av atmosfären, på runt 3% per år.

Som jag nämnde tidigare är det huvudsakligen freoner som gör så att ozonhål skapas. Man har lyckats minska utsläppen av freoner väldigt mycket under de senaste åren, framförallt efter undertecknandet av Montrealprotokollet, 1987. Montrealprotokollet är ett internationellt kontrakt för att minska mängden tillverkning av produkter som man tror är ansvariga för uppkomsten av ozonhål. Dock så kommer inte ozonnivåerna vara tillbaka på en stabil nivå förrän runt år 2068, enligt en forskarrapport.

I fall vi skulle misslyckas med att rädda ozonskiktet skulle det leda till att en stor mängd ultravioletta strålar skulle komma in innanför jordens atmosfär. Träffar strålningen en människa så ökar risken att personen får uppleva hudcancer i framtiden.

Försurning av Sjöar, Skog och Mark

 Försurning innebär att ämnen med ett Ph-värde under 7, populärt kallat sura ämnen, tillförs till sjö och mark snabbare än de förs bort. Eftersom sura ämnen kan avge protoner (vätejoner) så leder till detta till en större densitet av vätejoner i sjö och mark.

Kväveoxider och svaveldioxid är de två ämnena som bidrar mest till försurningen i Sverige. Ämnena sprids med vinden och löses upp för att bilda protoner i vatten. Ämnena hamnar då i både regn och sjöar, vilket leder till att försurningen finns i både sjö och mark.

Försurningen har stora effekter på växter och djur, och framförallt i sjöar och hav. Försurningen gör, sammanfattningsvis, så att flera olika material vittrar snabbare. Vissa djurarter är inte vana vid den sura marken och blir försvagade av den. Djurarter dör därför delvis eller helt ut i vissa delar av världen, vilket leder till att ekosystemet påverkas något enormt, då andra djurarter tar över efter arten som dött ut.

Den vanligaste samt den mest effektiva metoden för att motverka försurning i sjöar och hav är något som kallas kalkning. Då släpper man stora mängder kalk över det specifika vattendraget för att återställa dess Ph-värde. Detta funkar eftersom kalk är ett väldigt basiskt ämne, som därför tar ut de sura ämnena. Problemet med kalkningen är att även kalket kan ha en dålig inverkan på miljön. Det mest hållbara sättet att minska försurningen blir därför att minska mängden farliga ämnen, så som svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak, som släpps ut i naturen.

I fall vi inte lyckas stoppa, alternativt minska försurningen, finn det en risk att stora naturområden och vattendrag blir helt förstörda. Det finns även en risk att vissa djurarter blir försvagade inom en viss area och blir ersätta av en annan art, vilket potentiellt sett är en rubbning av ett ekosystem.

Övergödning och Syrebrist i Hav

Övergödning är ett fenomen som uppstår på grund ett för stort utsläpp av växtnäringsämnen. I haven leder detta framförallt till en ökad produktion av algblomning samt en syrgasbrist.

En konsekvens av detta är att när algerna dör så sjunker de till bottnen, där de bryts ner. Nedbrytningen är i sig naturlig, men tack vare den enorma inverkan övergödningen ger, finns det en stor risk att det blir syrebrist på bottnen.

Detta påverkar även växter, då det tjocka lagret alger som finns ovanpå ytan leder till ett mycket svagare ljus i vattnet. Växterna, som kräver solljus för sin fotosyntes, dör då ut, vilket leder till en mindre biologisk mångfald.

I fall vi inte lyckas stoppa problemen med övergödning i tid, finns det en risk att den biologiska mångfalden i Sverige blir mycket mindre. Detta skulle i så fall påverka en stor mängd ekosystem, då både växter och djur ingår. Det skulle även bli otrevligt att bada i flera sjöar runtom i världen på grund av den stora mängden alger som skulle finnas i vattnet.

Källhänvisning

http://www.miljoportalen.se/luft/vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det-egentligen

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4xthuseffekten

https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xthuseffekten#V.C3.A4xthuseffekten_p.C3.A5_andra_planeter
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ozon
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ozonh%C3%A5l
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ozonlagret
https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsurning
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verg%C3%B6dning

http://www.ne.se/

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Diskussion om Fördjupningsarbete

tre konflikter grundade sig i politk, till skillnad från en del andra krig som orsakats av religion eller liknande.

Kalla kriget slutade med att det man då kallade Sovjetunionen totalt kollapsade år 1991. I samband med detta föll också Berlinmuren, och med det öppnades hela Europa upp igen.

Koreakriget har i princip inte slutat än de båda nationerna än så länge bara skrivit underVilken eller vilka typer av konflikter har ni i gruppen?

Både jag och Ainun har kalla kriget och har därför politiska konflikter, vilket innebär att konflikterna ej innehöll några väpnade konflikter.

Dominiks konflikt, Ungernrevolten, var en väpnad politisk konflikt eftersom det först var en politisk konflikt som sedan ledde till väpnad revolt.

Elias konflikt, Koreakriget, är en väpnad konflikt mellan länderna Sydkorea och Nordkorea.

Vilka likheter respektive skillnader hittar ni i era konflikter vad gäller orsaker, förlopp och konsekvenser/följder?

Eftersom jag och Ainun har samma konflikt blir allting likadant i våra konflikter.

Både Elias och Dominiks konflikt var direkta orsaker eller delar av kalla kriget och hade därför en del likheter. Elias konflikt orsakades av att man valde att dela upp Koreahalvön i Nord- och Sydkorea. Detta ledde till flera stridigheter mellan de båda mycket upprörda länderna. USA började strida tillsammans med Sydkorea, medan Sovjetunionen började strida med Nordkorea.

Dominiks konflikt, Ungernrevolten, orsakades av att man på flera sätt var missnöjd med sin regering i Ungern. Revolten startade med mindre demonstrationer och upplopp, men eskalerade snabbt till väpnade konflikter och strider.

Båda konflikter har därför mycket att göra med att Sovjetunionen och USA blandade sig i flera europeiska länders regeringar och andra diplomatiska beslut. I fall USA och Sovjetunionen, i stället för att försöka påtvinga andra stater sina politiska åsikter och tankar, tagit hand om sina egna länder, alternativt givit hjälp till de länder som farit illa under andra världskriget, så hade man nog helt eller delvis kunnat undvika både kalla kriget, Ungernrevolten och Koreakriget.

Problemet med Koreahalvön var att man hade lite svårt att lyckas lösa konflikterna som fanns mellan nord och syd utan hjälp utifrån, så därför är det fullt förståeligt att man valde det mest logiska förslaget och delade upp halvön i två länder.

En likhet mellan Koreakriget och Ungernrevoltens förlopp är att de båda konflikter slutade med väpnade strider. I Ungernrevolten dog dock inte alls så många som det gjorde under Koreakriget. Det finns ingen exakt siffra men man tror att runt en miljon koreaner miste livet under kriget[KOLLA PÅ ELIAS BLOGG DITT AS INNAN DU LÄGGER UPP FFS]. Alla  vapenvilor men fortfarande hatar varandra. Till följd av detta pågår det fortfarande strider vid gränsen emellanåt.

Ungernrevolten avslutades med att [KOLLA PÅ DOMMES BLOGG DITT AS INNAN DU LÄGGER UPP FFS] den ungerska regeringen föll, på grund av alla konflikter och demonstrationer.

En tydlig skillnad är ju så klart att Elias konflikt fortfarande inte är, officiellt, avslutad, medan både Ungernrevolten och kalla kriget är det.

Ni fick i era arbeten ge förslag på hur man hade kunnat förhindra era konflikter. Diskutera rimligheten i era förslag.

Mitt förslag till hur man hade kunnat förhindra kalla kriget var att man skulle stoppat Sovjetunionen innan de fick så pass stort fotfäste i både Europa, Afrika och Asien. Man skulle i stället lagt fram förslag för hur de båda blocken, Sovjetunionen och USA, skulle kunna hjälpa länder som farit illa under andra världskriget utan att behöva ersätta deras regeringar med nya, riggade regeringar som stod för ett speciellt lands tankar och åsikter.

Jag tror att där finns en hyfsad stor rimlighet att mitt förslag skulle kunna funka. Detta för att den största anledningen till att kalla kriget blev en så pass stor konflikt var för att just Sovjetunionen tog över så stora delar av östra Europa.

Elias förslag till hur man skulle kunna förhindrat Koreakriget var att man inte skulle ha delat upp Koreahalvön i två länder utan i stället göra hela halvön till ett land.

Jag är inte helt säker på om jag tror att detta är en rimlig lösning. Vad som däremot hade varit en hyfsat rimlig lösning är i fall man helt hade stängt ute både USA och Sovjetunionen från att bestämma vad de båda länderna skulle göra. På så sätt hade man kunnat undvika konflikter mellan de båda blocken.

Diskutera om hur kunskapen om hur olika konflikter uppkommer kan användas för att dels förhindra framtida konflikter, dels skapa nya.

En sak som man kan använda för att förhindra framtida konflikter är att större block, så som Sovjetunionen och USA, inte borde lägga sig i mindre nationers konflikter och försöka skapa lösningar då det oftast bara gör saker värre.

Diskutera i gruppen hur kunskapen om hur olika konflikter uppkommer kan användas för att dels förhindra framtida konflikter, dels skapa nya.

Tack vare kunskapen om hur tidigare konflikter kan man förhindra framtida konflikter på flera sätt. Ett bra exempel är att man nu vet att man hade kunnat stoppa andra världskriget genom att inte ge Tyskland med flera så pass hårda straff.

På ett liknande sätt hade man kunnat stoppa kalla kriget genom att stoppa Sovjetunionen från att få så pass stort fotfäste i världen, och i synnerhet Europa.

Under kalla kriget så använde sig USA av planen massiv vedergällning för att sätta skräck i Sovjetunionen. Planen innebar att man skulle hota Sovjet med atombomber och på så sätt få dem att backa. Man vet därför att atombomber är att bra sätt att sätta skräck i andra nationer, och det används än idag av bland annat Nordkorea.


( ͡° ͜ʖ ͡°)

Kalla Kriget

Kalla kriget var en lång period av konflikter och motsättningar mellan ett antal länder runtom i världen. Det speciella med kalla kriget var att det faktiskt inte var något officiellt krig utan mest en mängd motsättningar mellan de främsta länderna i konflikten, Sovjetunionen (kommunism) och USA (kapitalism). Det finns ingen helt säkerställd anledning till varför man valde att kalla konflikterna för det ”kalla kriget”, men man tror att det har att göra med de väldigt ”kyliga” relationerna som fanns mellan USA och Sovjetunionen under perioden. En annan anledning till namnet kan vara att kriget aldrig blev ”varmt”, det vill säga att det faktiskt aldrig blev någon väpnad konflikt mellan de båda sidorna.

Kriget började under 1946, precis efter andra världskriget slut, och höll på till runt 1990.

Det finns ett antal händelser som ses som slutpunkter i kriget. De som oftast nämns är Berlinmurens fall den 9 november 1989, Tyskland återförenande den 3 oktober 1990 samt de officiella sammanbrottet av Sovjetunionen, den 25 december 1991. Det finns även andra viktiga aspekter till att kriget avslutades. 

Som tidigare nämnt så var relationerna under kalla kriget minst sagt kyliga, men det ledde aldrig till något större väpnat krig, trots att de båda stormakterna förberedde sig på det. Dock så möttes de båda sidorna i mindre väpnade konflikter, exempelvis under Koreakriget. 

Kalla kriget under 1950-talet var dominerat av en stor kapprustning mellan de två stora blocken, USA med allierade mot Sovjetunionen med allierade. Europa spelade även en stor roll då de båda blocken ville ta över så stora delar som möjligt av kontinenten. Faktum är att hela Europa var uppdelat i två delar under perioden, öst som styrdes av Warszawapakten och väst som styrdes av alliansen i väst, NATO. Den inofficiella gränsen gick i Tyskland och i synnerhet i Berlin, där den kända Berlinmuren skilde Västberlin och Östberlin åt mellan 1961 och 1989.

Redan under 1930-talet hade blocken USA och Sovjetunionen undvikit konflikter in i det sista. Sovjetunionen hade till och med tecknat avtalet Molotov-Ribbentroppakten i augusti 1939. Det speciella med pakten var att det fanns en speciell hemligstämplad del som gav Sovjetunionen ”rätten” att ockupera länderna Polen, Estland, Lettland, Finland samt Bessarabien, som på den tiden var en del av Rumänien, men idag är delad mellan Moldavien och Ukraina. Detta var ett sätt för Sovjetunionen att förhindra eventuella framtida konflikter med Tyskland, något som dock inte fungerade då Tyskland inledde sin plan, känd som Operation Barbarossa, att invadera Sovjetunionen och ta över stora delar av dess territorium. Efter händelserna kring Operation Barbarossa valde Sovjetunionen att i stället gå över till de allierades sida. För USA:s del så valde man att gå med i kriget på de allierades sida efter de japanska attackerna på Pearl Harbor i december 1941.

Ett par år senare, efter bland annat slaget vid Stalingrad som var en stor vinst för de allierade, så stod det klart att de allierade var de som skulle stå som segrare vid andra världskrigets slut. När man väl insett detta samlades ledare från Storbritannien, USA och Sovjetunionen för diskutera Europas politiska framtid under ett par möten. Ett av mötena kallades Teherankonferensen och skedde i november 1943. Redan där framförde Stalin, ledare över Sovjetunionen, sina förslag, eller snarare krav, på att flytta Polens gränser västerut. Politikerna Roosevelt och Churchill accepterade detta. I februari 1945 hölls ett topphemlig möte i Jalta där Churchill, Roosevelt och Stalin kom överens om att man från och med då skulle ha fria val i Polen. Då gjorde Stalin även klart man skulle låta en sovjetunionenkontrollerad regering styra i Polen. Alternativet hade varit att låta en exilregering som fanns i London ta över i Polen, men Stalin gick ej med på det. Under konferensen tog man även upp vad som skulle göras med Tyskland och Österrike. Man valde att dela upp områdena i fyra olika ockupationszoner som delades upp bland de allierade stormakterna. Vad man inte visste då var att detta skulle ha en stor betydelse för den framtida uppdelningen av Tyskland. Under konferensen togs även en tredje punkt upp; vad man skulle göra med Japan. Man bestämde gemensamt att Sovjetunionen skulle anfalla Japan tre månader efter att Tyskland kapitulerat. Detta ledde till den sovjetiska invasionen av Manchuriet, en del i norra kina samt invasionen av koreahalvön. 

Den 23 mars år 1945 uttalade sig den sovjetiske utrikesministern Molotov om att länderna i Östeuropa numera skulle hålla sina val en så kallad sovjetisk stil. Detta innebar att endast kandidater som var utsedda av Sovjet fick ställa upp i val. USA:s nya president Truman skällde därför ut Molotov när de träffades på ett möte den 23 april samma år. Vid en annan konferens vid namn Potsdamkonferensen den 15 juli till den 2 augusti 1945 blev det klart att det inte skulle bli någon överenskommelse om fria val i Östeuropa. I juli 1945 erkändes även ”Curzonlinjen” som polens nya gräns mot Sovjetunionen, vilket var precis vad Stalin ville. 

President Truman kunde faktiskt inte göra så mycket mer på grund av ett antal anledningar. Bland annat så kunde han inte riskera fler väpnade konflikter då den amerikanska armén hade minskat från runt 8,3 miljoner användbara trupper till runt 1,9 miljoner efter att det Japanska riket valt att kapitulera. Dessutom så hade den före detta presidenten Roosevelt uttalat sig om att det bästa sättet att undvika framtida konflikter var, på så hög nivå som möjligt, tillmötesgå alla Sovjetunionens önskemål. Faktum är att i fall USA och Storbritannien hade varit hårdare mot Sovjetunionen och inte låtit dem få ett så pass stort fotfäste i Östeuropa hade man troligtvis delvis eller helt lyckats undvika det kalla kriget. Under de kommande månaderna lyckades Sovjetunionen installera sovjetvänliga regeringar i länder så som Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien. Generellt sätt så var regeringarna oftast koalitionsregeringar med både socialistiska och borgerliga partier. Oftast så hade de socialistiska partierna mest inflytande på regeringen. 

Under det första halvåret år 1947 skedde en stor omsvängning inom den amerikanska utrikespolitiken. En av sakerna som skedde var att president Truman, under ett möte med kongressen, framförde att han begärde över 400 miljoner dollar i stöd åt länderna Grekland och Turkiet. Under samma möte presenterade han även Trumandoktrinen, som var ett dokument som bevisade att det var USA:s plikt att hjälpa europeiska nationer mot utländsk aggression och möjlig ockupation. Detta skulle förhindras via ekonomisk hjälp och att amerikanska trupper skulle skickas till de hotade länderna. 

USA menade även på att den europeiska ekonomin hade blivit väldigt dålig efter andra världskriget. Man var rädd att den ekonomiska instabiliteten skulle orsaka problem i större europeiska länder så som Italien och Frankrike. Den 5 juni år 1947 talade därför den amerikanske utrikesministern George C. Marshall vid Harvard universitet och presenterade ”Marshallplanen”. Marshallplanen var en plan över hur man skulle ge pengar och ekonomiskt stöd till flera av länderna i Europa. Man höll senare ett planeringsmöte i Paris ir juni år 1947 där det bekräftades att de östeuropeiska länderna inte ville ta emot hjälpen. I samband med detta uttalade sig även Molotov om att planen var ”en otillåten inblandning i de europeiska ländernas angelägenheter”. Under tidsperioden 1948 till 1952 lade man ner 11,8 miljarder dollar på Marshallplanen.  

Det var efter dessa händelser som kalla kriget började på riktigt. Sovjetunionen hade under kriget förlorat över 20 miljoner människor och blivit invaderade av Tyskland genom polskt territorium två gånger. Stalin förutspådde att någonting liknande kunde hända i framtiden (runt 1960-talet) och ville därför inte ta några risker. Därför installerade man de tidigare nämnda sovjetvänliga regeringarna i flera av de östeuropeiska länderna. Först hade USA och de andra allierade inget emot Sovjets plötsliga utvidgande av gränser, men ju mer tid som gick desto mer började framförallt USA tveka på om det som skedde verkligen var en bra ide. 

Efter ett tag insåg även Churchill vad som höll på att hända och anklagade Stalin för att försöka skapa ett nytt sovjetiskt imperium i Östeuropa. Förutom detta så krävde Stalin att Sovjet skulle få krigsskadestånd för flera av industrierna som fanns lokaliserade i Västtyskland, men både Churchill och Truman vägrade. På detta svarade Stalin med att helt avskärma östra Europa och framförallt östra Tyskland. År 1948 införde även Sovjetunionen Berlinblockaden. Varpå USA och de västra staterna svarade med att flyga in livsmedel och nödvändigheter till den västtyska befolkningen. 1949 kom USA dessutom formellt ut med att de hade ett samarbete med samtliga västeuropeiska stater. Detta höll på fram till 1952 då Stalin lade fram ett förslag för att återförena Tyskland, men förslaget nekades av västmakterna. 

Under tidigt 1950-tal började konflikterna mer och mer spridas mot Ostasien, i stället för att ske i Europa. Ett tydligt tecken på detta var Koreakriget, som var ett antal konflikter mellan Sydkorea och Nordkorea som länder som USA, Sovjetunionen och Kina blev djupt inblandade i. Detta kallas att stormakterna utför något som kallas krigföring i andra hand, det vill säga att stormakterna hjälper mindre nationer som hamnar i krig och står på varsin sida. I samband med detta föddes något som kallas motstånd mot nordamerikansk imperialism. Det var nämligen stora grupper i avkoloniserade länder i framförallt Asien, Afrika och Mellanöstern. Motståndet mot den nordamerikanska imperialismen var dock störst i Sydamerika. 

Allt detta ledde till Sovjetunionen hamnade i en väldigt bra position. De hade nämligen inofficiellt blivit krönta till ledarna av alla världens antiimperialister och anti-amerikanska motståndsrörelser, framförallt de som fanns i ”tredje världen”. Sovjet hade minst sagt stort stöd underifrån. 

Den mest viktiga personen för amerikansk utrikespolitik under 1950-talet var den amerikanska presidenten Eisenhowers utrikesminister John Foster Dulles. Dulles var en så kallad radikal antikommunist och han hade flera planer på hur man skulle ”befria” Europa från kommunismen. En av hans planer var doktrinen om massiv vedergällning som   Dulles redogjorde för år 1954. Planen massiv vedergällning gick ut på att hota Sovjetunionen och dess allierade med att använda sin enorma arsenal kärnvapen mot dem. Världen var fortfarande skakad efter de två atombomberna som användes i Japan och man var övertygad om att det skulle vara ett bra sätt att avskräcka Sovjetunionen från framtida aggressioner. 

Faktum är att planen massiv vedergällning faktiskt funkade. Efter att USA:s politiker uttalat sig om mängden atombomber som fanns att använda vågade inte Sovjetunionen ingripa i flera av de operationer som USA utförde härnäst. De lyckades störta flera kommunistvänliga regeringar med hjälp av CIA samt till och med avsluta hela koreakriget. 

Samtidigt som detta hände hade Sovjetunionen ett antal framsteg själva. En ny ledare med en väldigt reformativ inställning hade fått en stor roll i Sovjetunionen, och hans namn var Nikita Chrusjtjov. Han satsade skapa kontakter med bland annat Indien med flera. Genom ett antal stora vetenskapliga upptäckter, såsom vätebomben som utvecklades 1953 och uppskjutandet av den absolut första satelliten ”Sputnik” år 1957, så fick Sovjetunionen mycket större makt och anseende i världen. 

Chrusjtjov såg även till att genomföra en del saker i Europa. Bland annat skapade han Warszawapakten år 1955 som ett svar på de västerländska ländernas pakt. Han såg även till att byggandet av Berlinmuren startade år 1961 som ett sätt att stoppa den enorma mängden flyktingar som försökte fly kommunisterna som fanns i Östtyskland. Berlinmuren var ett dåligt drag ur en PR-synvinkel, men den var effektiv på så sätt att mängden flyktingar minskade markant. Han skaffade även relationer med den nye makthavaren i Kuba, Fidel Castro. Under denna tid skedde också en del negativa saker för Sovjetunionen. Bland annat så började en hel del revolutioner och upptåg ske i några av de Östeuropeiska länderna. Vissa av revolterna, exempelvis dem i Ungern och Tjeckoslovakien, var så pass stora och våldsamma att Sovjet var tvungna att sätta in stora mängder militärer för att stoppa dem. I samband med detta försämrades även relationerna mellan Kina och Sovjet, vilket i ett senare skede skulle leda till samförstånd mellan Kina och USA. 

Som tidigare nämnt så blev Kuba och Sovjetunionen allierade efter att den nye ledaren av Kuba accepterat Sovjets kommunistiska ideologi. Detta ledde till ett antal konflikter. Bland annat så ville Sovjet använda Kuba som ett sort annex för att få se vad som hände i USA. I ett senare skede planerade Chrusjtjov även att låta robotar med kärnvapen vara stationerade i Kuba, för att vara beredda på att användas i fall USA skulle avfyra sina kärnvapen. Konflikter höll på ett tag, tills man till slut kom överens att USA skulle ta bort sina robotar från Turkiet och lovade att det aldrig skulle bli en invasion av Kuba, så länge Sovjet lovade att bort sina robotar från Kuba. Dock så accepterade aldrig den amerikanske presidenten John F. Kennedy förslaget aldrig formellt och tog en chansning genom att låta sina robotar stå kvar i Turkiet. Som tur var så monterade Sovjet ner sina robotar i Kuba, och ett par månader senare tog USA bort sina robotar i Italien och Turkiet.

Kalla kriget ledde också till Vietnamkriget som var en konflikt mellan norra och södra Vietnam. USA stod med den södra sidan och deras plan var att stödja den sydvietnamesiska armen så pass mycket att de kunde sköta kriget själv. Flera miljoner, runt fem, vietnameser påståtts har blivit dödade under kriget. Samt runt 58 000 amerikanska soldater. 

De första riktiga stegen mot fred började komma under 1970-talet. Det man kalla avspänningens dagar skedde under 1969-1975. Under de nämnda åren skedde flera topphemliga möten och konferenser mellan ledare från både USA och Sovjet. Under mötena kom man överens om ett antal nedrustningsantal angående militära styrkor runt om i Europa, Afrika och Mellanöstern. År 1969 började även de första diskussionerna och förhandlingarna om Strategic Arms Limitation Talks, förkortat SALT. SALT var en mängd överenskommelser för att minska konflikter, framförallt väpnade, mellan de två blocken runt om i världen. De förda förhandlingarna skedde i Helsingfors i Finland. 

Ett tag senare blev den amerikanske presidenten Richard Nixon den förste presidenten som besökte det kommunistiska Kina, vilket han gjorde i februari 1972. Eftersom USA och Kina tidigare inte haft några diplomatiska kontakter och möten så fick mötet väldigt stor uppmärksamhet, världen runt. En följd av detta blev också att president Nixon blev inbjuden till Moskva för ett möte. Under mötet, som för övrigt hölls i maj 1972, resulterade i att två stycken avtal om begränsningar angående vapen skrevs under. De två avtalen kallades SALT 1 och ABM-Avtalet. Den 17 juni dockade den amerikanska rymdfarkosten Apollo 18 med den Sovjetiska rymdfarkosten Soyuz 19, vilket blev ett officiellt tecken på att freden var på väg. Under de kommande åren så drog Ryssland ur sina trupper från flera länder världen över, exempelvis i Afrika, Europa och i Afghanistan. 

När de olympiska sommarspelen skulle hållas i Moskva 1980 så bojkottade USA och ett antal andra länder att delta. Detta skulle bli ett startskott för en rad nya konflikter. Sovjet och ett gäng andra stater ur Östblocket valde att bojkotta de olympiska sommarspelen 1984 som hölls i Los Angeles, som ett svar på USA:s bojkott fyra år tidigare. 

Efter att presidentvalet i USA givit amerikanarna den nya presidenten Ronald Reagan blev det nya upprustningar inom de båda blocken. USA ökade sina försvarsutgifter väldigt och startade sitt program ”Strategic Defense Initiative”. När Sovjet fick höra om detta så valde de naturligtvis att öka sina försvarsutgifter med. Man tror att Sovjets ökade försvarsutgifter kan vara en av anledningarna till Sovjetunionens fall, som skulle ske ett par år senare. I bland säger man att tiden mellan 1979 och 1985 är det ”andra kalla kriget”. 

Efter att ett antal generalsekreterare suttit i Sovjet under en väldigt kort tid valde man fram Michail Gorbatjov den 11 mars 1985. Han var endast 54 år när han tillträde och blev snabbt väldigt populär i de västerländska länderna på grund av sina "västerländska" ideologier. Exempelvis att han ville stoppa det hejdlösa alkoholdrickandet som fanns i Sovjetunionen. Efter att Gorbatjov suttit som generalsekreterare ett tag kom han öppet ut med att han inte tänkte följa den så kallade Brezjnevdoktrinen vilket ledde till uppror efter uppror i flera länder. Även en stor våg av mindre konflikter och demonstrationer brast ut inom Sovjets egna gränser. Efter ett antal problem för Gorbatjov och de andra i den ryska ledningen stod det klart att nästan varenda land som ingick i Sovjetunionen så småningom skulle utropa sig självständiga, vilket också blev verklighet. Gorbatjov valde därför att avgå 25 december 1991. Efter det så splittrades Sovjetunionen helt och kollapsade. Den största delen som finns kvar idag är Ryssland, korrekt kallat den Ryska federationen. Sovjetstater som blev självständiga var Ukraina, Vitryssland, Kazakstan, Uzbekistan, Armenien, Georgien, Moldavien, Azerbajdzjan, Kirgizistan, Turkmenistan och baltstaterna.  I samband med detta öppnades även gränsen mellan öst och väst år 1989, vilket ledde till att den större delen av den ökända Berlinmuren revs samma år.  

Källförteckning samt Källutvärdering

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalla_kriget
https://sv.wikipedia.org/wiki/Berlinmuren
https://sv.wikipedia.org/wiki/Massiv_vederg%C3%A4llning
https://sv.wikipedia.org/wiki/ABM-avtalet
https://sv.wikipedia.org/wiki/Berlinmuren

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kalla-kriget

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/kalla-kriget
http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/koreakriget-ett-oavslutat-krig

Wikipedia: Många av våra lärare har i många år tjatat om att wikipedia ej är en trovärdig källa eftersom "vem som helst kan redigera på den". Jag har däremot flera bevis på varför detta inte stämmer. Först och främst så är hela Wikipedia övervakat av en stor mängd administratörer, som man kan läsa mer om här. Det finns även en ännu större mängd moderatorer som också ser till att allting på Wikipedia stämmer. Jag har själv testat vad som händer i fall man lägger in fakta som inte stämmer på Wikipedia. Jag gick in på Wikipedia och redigerade en artikel om bävrar och skrev in att bäverns latinska namn var "hejhej". Mindre än tio minuter senare var min redigering borttagen och ersatt med bäverns riktiga latinska namn. Min dator förbjöds även från att redigera fler dokument på Wikipedia för all framtid. Att du inte längre får redigera på Wikipedia efter att du redigerat någonting felaktigt innebär att de som faktiskt gör det inte längre har tillgång till redigeringssystemet vilket minskar antalet oseriösa Wikipedia-användare. Det avskräcker också användare från att felaktigt redigera en Wikipedia artikel. I fall där, mot förmodan, skulle finnas fakta som inte stämmer eller åtminstone inte är verifierad så läggs texten [källa behövs] till bredvid. Jag jämförde också all fakta med den som finns på NE och allt stämde överens.

Nationalencyklopedin: Nationalencyklopedin, förkortat NE, är ett uppslagsverk som får pengar och är sponsrad av Sveriges riksdag. Artiklarna som finns på NE verifieras alltid med de senaste siffrorna och upptäckterna. NE rekommenderas även av skolor runt om i hela Sverige av den anledningen att allting som finns på sidan är väldigt pålitligt, och så fort vi har ett projekt i skolan så föreslår lärarna att vi använder oss av NE på grund av dess stora mängd fakta som alltid stämmer. Just på grund av detta är det väldigt bra att jämföra all fakta man hittar på andra sidor med den som finns på NE, vilket jag gjorde. En viktig del av att NE är en pålitlig källa är också att sidorna alltid uppdateras så fort någonting inte stämmer på sidan längre. 

SO-rummet: SO-rummet är en sida som ofta får rekommenderad av vår SO-lärare. Utifårn sidans "Om oss" sida går det även att tyda att läraren är gjord av lärare, för elver, vilket så klart är ett väldigt stort plus då lärare oftast vet vilka artiklar som stämmer och vilken fakta som är sanning. Precis som vanligt så jämförde jag även alla fakta med den som fanns på NE och allt verkade stämma överens. En av anledningarna att jag valde att använda SO-rummet var för att jag ville läsa lite extra om Koreakriget. Just detta är vad SO-rummet briljerar på, att hitta mindre artiklar som hjälper en fylla på med fakta på de fronter som dina andra texter saknar information. 

( ͡° ͜ʖ ͡°)