Att leva utan gud - Repetion och Reflektion

Vad menas med sekularisering? Resonera om olika orsaker till och konsekvenser av sekulari­sering.

Sekularisering innebär att i princip alla religiösa ledare, kyrkor och andra religiösa saker har ett mycket litet inflytande över samhället. När ett land har blivit sekulariserat så innebär det också att majoriteten av invånarna slutar att regelbundet delta i gudstjänster och andra religiösa riter, medan majoriteten av invånarna i ett land som inte har blivit sekulariserat gör det. Med detta sagt så kan religionen fortfarande vara viktigt för vissa personer i samhället. Man brukar kalla detta för att religionen blir en privatsak, det vill säga att man själv väljer om man vill vara bunden till en religion eller inte. En konsekvens av detta blir exempelvis att de som är religiösa nu gör det för att de vill det, och inte för att de blir tvingade av sitt land.

Sekulariseringen syns ofta på de lagar och regler som länder har. Exempelvis, så finns det sedan 1860 en lag i Sverige som säger att det är tillåtet att lämna Svenska kyrkan. I Sverige har vi även en massa andra lagar angående religion, såsom att det är tillåtet att helt stå utanför religioner sedan 1951 och att man sedan 1969 har tillåtelse att exempelvis visa film på bio och anordna dans på kristna helgdagar.

År 2000 så skildes Svenska kyrkan och staten åt, vilket innebar det sista steget i den svenska sekulariseringsprocessen.


Beskriv religionernas samhällsroll före sekulariseringen både vad gäller makten, undervisningen och det dagliga livet.

Innan sekulariseringen så hade religionen rätt så många viktiga uppgifter i samhället. Det var exempelvis kristna biskopar som krönte kungar och drottningar, vilket innebar att kyrkans ledare visade att statsledarna hade fått sitt uppdrag av gud själv. Tidigare så har det även varit präster, munkar och nunnor som skött sjuk- och fattigvård samt tagit hand om undervisningen om vad som var, enligt kyrkan, rätt och fel att göra i samhället. Tidigare var det också väldigt vanligt att man döpte, konfirmerade, gifte sig och begravdes genom kyrkan, vilket innebar att kyrkan följde en genom hela livet. Detta innebar att det var kyrkan som skapade ordningen i samhället. Staten kompletterade kyrkan genom att stifta lagar som gynnade kyrkan och som tvingade människor att följa kyrkan.


Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik.
 
Humanism är en uppfattning som vissa som ej är troende har. Grundtanken bakom humanism är att man ska sätta människan människans värde framför allt annat och därmed sätta det i centrum. Humanisterna har även naturvetenskapen som sin tanke bakom hur världen har kommit till och hur den har förvandlats till vad den är idag.

En del av alla som tror på humanism är också delaktiga i en grupp som kallar sig för humanisterna. De jobbar aktivt för en fortsatt sekularisering av samhället. För att genomföra detta har humanisterna en del önskemål som de vill ska uppfyllas. Först och främst så menar humanisterna på att man ska göra så att alla lagar är helt neutrala när det gäller livsåskådningar. På så sätt så kommer folk att fullt ut kunna välja om de vill tillhöra en (eller flera) religion eller inte. Humanisterna kämpar även mot förtryck där man använder sig av religioner som argument samt sprider felaktig information om hur en naturvetenskapligt grundad verklighetsuppfattning fungerar och vad den innebär.

En annan fråga som humanisterna intresserar sig i är huruvida föräldrar ska ha rätten att påverka sina barns val när det gäller livsåskådningar och religioner. Humanisterna anser att riter som dop, omskärelse med mera borde förbjudas, då de anser riterna som ett sätt att tvinga barn till att bli medlemmar i religiösa samfund mot deras vilja. Humanisterna vill också förändra en del saker inom skolan. Exempelvis så vill de helt förbjuda religiösa friskolor, då de anser det som ett fel att låta skolor bestämma över barnens livsåskådningar. Humanisterna vill även ersätta skolämnet "religionskunskap" med ett nytt ämne som de kallar för livsåskådningsämnet, ett ämne där man lägger lika mycket fokus på ett antal icke-religiösa uppfattningar som religioner.

När det gäller humanisternas syn på etik så var jag inne och nosade på grundprincipen redan tidigare. Humanisterna vill se människans värde i centrum, och inte något annat. Humanisterna refererar ofta till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter för sina resonemang. Några punkter som de brukar kämpa för är ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, rätt för kvinnan att bestämma över abort, jämställdhet för homosexuella med mera. En annan viktig tanke är att det ska finnas en gemenskap mellan alla människor på jorden.

Resonera om Sverige kommer att bli mer eller mindre sekulariserat i framtiden. Resonera om världen kommer att bli mer eller mindre sekulariserad i framtiden.


Så som det ser ut i dag så anser jag att där finns en rad anledningar till att samhället skulle bli mer sekulariserat än det är idag, samtidigt som jag ser en rad anledningar till att det inte skulle bli det. Exempelvis så vill jag prata om punkten "Privatreligiositet". Privatreligiositet innebär att man exempelvis tillber eller tror på en gudomlig kraft, eller att man funderar över religiösa frågor, dock utan att man deltar i religiösa verksamheter, så som gudstjänster. Forskare runtom i världen har visat på att de flesta i ett sekulariserat samhälle är just privatreligiösa. Det finns även en inriktning av privatreligiositet som kallas för Stämnings- och krisreligiositet. Detta innebär att man, precis som en privatreligiös person, tillber eller tror på en gudomlig kraft som man funderar över. Skillnaden mellan de två är att privatreligiösa oftast inte besöker någon typ av gudstjänstlokal medan Stämningsreligiös person besöker en lokal såsom en kyrka, synagoga eller moské under högtider såsom kristendomens jul eller judendomens yom kippur. Anledningen till detta är oftast för de vill uppleva stämningen som uppstår under sådana tillfällen. En krisreligiös person är en person som vanligtvis inte besöker gudstjänster eller deltar i någon typ av religionsutövande. Dessa personer brukar dock vända sig till olika religiösa samfund för att få hjälp och vägledning i svåra situationer, exempelvis när en person som står en nära gått bort eller något liknande. Att det är fler och fler människor är stämningsreligiösa, krisreligiösa och privatreligiösa är ett tecken på att det är fler och fler människor som börjar intressera sig för andliga och gudomliga frågor. Ett annat perspektiv är att stämningsreligiösa, krisreligiösa och privatreligiösa personer kommer ha svårt att överföra någonting som har med religion att göra till sina barn. Detta kommer i sin tur leda till att färre människor kommer att tro på någonting andligt. Om vi som ett exempel föreställer oss en familj där den ena föräldern är privatreligiös medans den andra är agnostiker så hade det per automatik lett till en familj som inte på något som helst sätt utövar några religiösa ritualer eller liknande. Detta innebär att barnen i familjen inte kommer att växa upp i något religiöst hem och därmed inte utveckla några större tendenser till att följa en religion så länge de inte får för sig att börja följa en religion av någon annan anledning.

Många ledare för olika religiösa samfund i Sverige har påstått att intresset för andliga frågor och religion har ökat. Det finns också exempel på att samma sak håller på att hända i resten av världen. Ett av dessa exempel är om man ser på vad som hänt i många av de länder som var styrda av det kommunistiska sovjet under 1900-talet. Kommunistpartierna var nämligen väldigt emot religion och man hindrade under perioden all typ av religionsutövning. I flera av dessa länder så är de nu ett faktum att medlemsantalet i olika religiösa organisationer och samfund ökar varje dag, från det att den kommunistiska diktaturen föll. Två av dessa länder är Polen och Ryssland. I båda dessa länder så ökar kyrkans inflytande i samhället mer och mer. Exempelvis så stiftas en del lagar som grundas i religiösa ideologier och frågor. Samma sak sker i USA där religionen spelar en hyfsat stor roll i flera människors liv. Vad som är intressant med detta är att det idag ser ut som om religionens betydelse i samhället inte kommer att minska i USA, utan snarare öka.

Något som också växer i världen är något som kallas för fundamentalism. Det innebär att man blandar religion och politik och därmed skapar ett parti som vill att religionen ska vara fundamentet för samhället. Å andra sidan så finns det flera som pekar på att samhället behöver mindre religion och att man bör fokusera på andra saker. Personligen är jag rätt så kluven i frågan, men med allt som jag redan skrivit om innan det här samt den enorma folkvandring vi idag ser i Europa, så tror jag att vi kommer se ett samhälle som blir lite "uppdelat" när det gäller religion. Det kommer finnas områden, länder eller kanske rent av kontinenter som blir helt avsekulariserade medans vissa delar av världen kommer att fortsätta leva efter religionens gränser.


( ͡° ͜ʖ ͡°)