Håll reda på miljöhoten

Växthuseffekten

Växthuseffekten är namnet på uppvärmningen som sker på jordytan. När värme från solen strålar mot jordens yta så studsar en del av den ut mot rymden igen, men tack vare ett antal växthusgaser som finns i atmosfären så stoppas majoriteten av värmen och skickas tillbaka till jordytan. I fall jorden hade saknat en atmosfär så hade nästan all värme studsat ut i rymden. Exempel på växthusgaser är koldioxid och vattenånga. 


Egentligen är växthuseffekten i sig inte något miljöhot utan någonting som är nödvändigt för att liv ska kunna existera på jorden, då det hade varit runt 33-35 grader kallare på jordens yta, vilket är extremt kallt.

Det som gör att växthuseffekten klassificeras som ett miljöhot är att våra ökade utsläpp leder till att det blir en för stor mängd växthusgaser i atmosfären. Detta ökar långsamt medelvärmen på jorden då fler växthusgaser leder till att ett större antal värmestrålar stannar innanför jordens atmosfär.

Det bästa vi kan göra för att förhindra att växthuseffekten blir värre än än den redan är, är att minska våra utsläpp markant. På så sätt kommer ökningen av medeltemperaturen sänkas. Problemet är att även om vi helt slutat släppa ut växthusgaser skulle temperaturen fortsätta öka i runt hundra år till, tack vare den enorma inverkan våra utsläpp redan haft på jorden.

I fall vi skulle misslyckas med att minska växthuseffektens inverkan på naturen skulle det leda till att medeltemperaturen på jordklotet skulle öka. Detta får flera konsekvenser, exempelvis att de stora isarna som finns längst i norr och längst i söder på jorden långsamt smälter. Detta får i sin tur konsekvenser såsom översvämningar och cykloner runt om i världen.

Ozonhål

Det finns ett lager i jordens atmosfär som kallas för ozonlagret. Ozonlagret är nödvändigt för att liv ska kunna finnas på jorden då ozongasen stänger farliga ultravioletta strålar ute.

Problemet är att de gaser vi människor släpper ut gör så att ozonlagret som finns runt jorden långsamt förtunnas. Man började märka förtunningarna först på 1970-talet. Mätningarna gjordes vid Antarktis och man misstänker att den extrema kylan har någonting med det hela att göra. Man bekräftade även att det var freoner som orsakade minskningen av ozon i atmosfären.

Förutom den säsongsbundna minskningen av ozon ovanför Antarktis, finns det även en minskning i resten av atmosfären, på runt 3% per år.

Som jag nämnde tidigare är det huvudsakligen freoner som gör så att ozonhål skapas. Man har lyckats minska utsläppen av freoner väldigt mycket under de senaste åren, framförallt efter undertecknandet av Montrealprotokollet, 1987. Montrealprotokollet är ett internationellt kontrakt för att minska mängden tillverkning av produkter som man tror är ansvariga för uppkomsten av ozonhål. Dock så kommer inte ozonnivåerna vara tillbaka på en stabil nivå förrän runt år 2068, enligt en forskarrapport.

I fall vi skulle misslyckas med att rädda ozonskiktet skulle det leda till att en stor mängd ultravioletta strålar skulle komma in innanför jordens atmosfär. Träffar strålningen en människa så ökar risken att personen får uppleva hudcancer i framtiden.

Försurning av Sjöar, Skog och Mark

 Försurning innebär att ämnen med ett Ph-värde under 7, populärt kallat sura ämnen, tillförs till sjö och mark snabbare än de förs bort. Eftersom sura ämnen kan avge protoner (vätejoner) så leder till detta till en större densitet av vätejoner i sjö och mark.

Kväveoxider och svaveldioxid är de två ämnena som bidrar mest till försurningen i Sverige. Ämnena sprids med vinden och löses upp för att bilda protoner i vatten. Ämnena hamnar då i både regn och sjöar, vilket leder till att försurningen finns i både sjö och mark.

Försurningen har stora effekter på växter och djur, och framförallt i sjöar och hav. Försurningen gör, sammanfattningsvis, så att flera olika material vittrar snabbare. Vissa djurarter är inte vana vid den sura marken och blir försvagade av den. Djurarter dör därför delvis eller helt ut i vissa delar av världen, vilket leder till att ekosystemet påverkas något enormt, då andra djurarter tar över efter arten som dött ut.

Den vanligaste samt den mest effektiva metoden för att motverka försurning i sjöar och hav är något som kallas kalkning. Då släpper man stora mängder kalk över det specifika vattendraget för att återställa dess Ph-värde. Detta funkar eftersom kalk är ett väldigt basiskt ämne, som därför tar ut de sura ämnena. Problemet med kalkningen är att även kalket kan ha en dålig inverkan på miljön. Det mest hållbara sättet att minska försurningen blir därför att minska mängden farliga ämnen, så som svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak, som släpps ut i naturen.

I fall vi inte lyckas stoppa, alternativt minska försurningen, finn det en risk att stora naturområden och vattendrag blir helt förstörda. Det finns även en risk att vissa djurarter blir försvagade inom en viss area och blir ersätta av en annan art, vilket potentiellt sett är en rubbning av ett ekosystem.

Övergödning och Syrebrist i Hav

Övergödning är ett fenomen som uppstår på grund ett för stort utsläpp av växtnäringsämnen. I haven leder detta framförallt till en ökad produktion av algblomning samt en syrgasbrist.

En konsekvens av detta är att när algerna dör så sjunker de till bottnen, där de bryts ner. Nedbrytningen är i sig naturlig, men tack vare den enorma inverkan övergödningen ger, finns det en stor risk att det blir syrebrist på bottnen.

Detta påverkar även växter, då det tjocka lagret alger som finns ovanpå ytan leder till ett mycket svagare ljus i vattnet. Växterna, som kräver solljus för sin fotosyntes, dör då ut, vilket leder till en mindre biologisk mångfald.

I fall vi inte lyckas stoppa problemen med övergödning i tid, finns det en risk att den biologiska mångfalden i Sverige blir mycket mindre. Detta skulle i så fall påverka en stor mängd ekosystem, då både växter och djur ingår. Det skulle även bli otrevligt att bada i flera sjöar runtom i världen på grund av den stora mängden alger som skulle finnas i vattnet.

Källhänvisning

http://www.miljoportalen.se/luft/vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det-egentligen

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4xthuseffekten

https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xthuseffekten#V.C3.A4xthuseffekten_p.C3.A5_andra_planeter
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ozon
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ozonh%C3%A5l
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ozonlagret
https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsurning
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verg%C3%B6dning

http://www.ne.se/

( ͡° ͜ʖ ͡°)