En icke-förnybar, eller ändlig naturresurs är en naturresurs som vi förbrukar snabbare än att det produceras mer. I fall vi fortsätter använda de ändliga naturresurserna, såsom kol, olja och naturgas lika mycket som vi gör idag kommer de förr eller senare ta slut. Kol, olja och naturgas bildar även farliga avgaser när de förbränns för energi.
Vi har däremot ett antal förnybara energikällor som vi kan använda i stället. Några bra exempel är solkraft, vindkraft och vattenkraft. Dessa energikällor förnyas ständigt på ett naturligt vis, och kommer därför, åtminstone så länge solen lyser, aldrig ta slut. Vi kan dock inte överanvända våra resurser och inte ta mer än vad fotosyntesen lyckas producera.
Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?
Begreppet "hållbar utveckling" används ofta i samband med diskussioner angående miljön runt om i världen. Begreppet översätts rakt av till "en utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov", vilket innebär att man vill kunna leva på samma sätt som vi gör idag, utan att äventyra möjligheterna för de som kommer att bo på jorden i framtiden. Sen flera år tillbaka har politiker runt om i världen diskuterat hur man skulle kunna lösa de miljöproblem som finns idag, och på så sätt rädda planeten för framtida generationer.
Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.
När man ska tillse en hållbar utveckling av samhället finns det flera aspekter att se till. Dessa tre är de följande;
- Ekologisk hållbarhet: Ekologisk hållbarhet innebär att man tar hänsyn till den naturliga miljön. Till exempel så är 3% av de svenska skogarna skyddade från skogsbruk p.g.a.fridlysta växer, djurarter och annat som måste skyddas.
- Ekonomisk hållbarhet: Ekonomisk hållbarhet innebär att man måste hushålla med sina resurser och på så sätt behålla dem på lång sikt.
- Social hållbarhet: Social hållbarhet innebär att man vill bygga ett stabilt och jämställt samhälle där alla har rätt till saker såsom mat, rent vatten, bostäder, trygghet och utbildning.
Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?
Under de senaste åren har vi människor utnyttjat jorden naturresurser otroligt mycket. Det ekologiska fotavtrycket är ett sätt att räkna ut hur mycket naturresurser vårt sätt att leva kräver. Att man använder just ordet fotavtryck är för att man vill visa att allt vi gör sätter stora spår i naturen.
Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?
Det ekologiska fotavtrycket räknas ut genom att ta reda på hur mycket produktiv yta den specificerade gruppen eller individen kräver för kunna förses med saker såsom bostad, mat, kläder och transport. Ett exempel är att genomsnittsamerikanen använder sig av 9,7 hektar produktiv yta. I fall alla på jorden hade gjort likadant så hade vi behövt fyra stycken jordklot, då det endast finns 12 miljarder hektar produktiv yta på jorden.
En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.
- En del av de gaser som vi släpper ut tas med vinden till andra länder i vår närhet. Exempelvis så får vi i Sverige mycket farliga gaser från alla kolverk i Polen.
- Något som vi konsumerar en oerhörd mängd av i västvärlden är kläder, och det räcker att kolla på lappen för att se att de flesta plaggen är tillverkade i länder såsom Taiwan, Bangladesh och Kina. Alla utsläpp som skapas under tillverkningen påverkar de länderna där tillverkningen skett, i stället för landet där konsumenterna finns.
- När man använder flygplan som transport så sprids avgaserna ut över länderna som överflygs under sträckan.
förnybara energikällorna minska?
Först och främst så är ju de fossila bränslena som sagt icke förnybara, vilket innebär att vi förbrukar mer än vad det skapas nytt. Detta innebär att enligt rätt så pålitliga uträkningar så kommer exempelvis jordens kol ta slut om cirka 200 år och olja och naturgas kommer ta slut om cirka 40-60 år. Detta innebär att inom 40 år så måste vi ha utvecklat våra metoder för att utvinna förnybar energi. Forskare har räknat på det och kommit fram till att om runt 20-25 år så kommer vi ha utvecklat våra metoder så pass mycket att hälften av vår energikonsumtion kan utgöras av förnybara energikällor.
Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process. Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.
När man ska producera el från vattenkraft kravs två saker; solkraft och en fallhöjd. Solkraften är en förnybar resurs då den kommer finnas kvar så länge solen fortfarande lyser, vilket den kommer göra ett bra tag till. Anledningen att vi behöver solenergin är för att det är tack vare den som vattnets kretslopp fungerar. Det är nämligen så att när solen värmer upp haven runt om i världen så bildas vattenånga som först stiger upp mot himlen, för att sedan falla ner igen som regn och snö som sedan samlas upp i bäckar och floder på land. Vid ett vattenkraftverk samlar man först upp vattnet i en stor damm, för att sedan låta det forsa ner genom en turbin som ger kraft åt en generator som skapar elström. Sammanfattningsvis så innebär att detta att vi kommer kunna använda oss av vattenkraftverk så länge solen lyser, och i och med det är vattenkraft en förnybar energikälla. Det som är väldigt positivt med vattenkraftverk är att de inte orsakar några utsläpp under själva skapandet av energin och att de kan skapa en enorm mängd energi i fall man bygger kraftverken på rätt ställen. Ett bra exempel på detta är att 99% av Norges energiproduktion skapas av vattenkraftverk, tack vare deras stora mängd nederbörd.
Vindkraft är ett annat sätt att skapa elström. Eftersom solen värmer upp olika delar av jordytan olika mycket så uppstår temperaturskillnader och skillnader i lufttryck, vilket leder till att vindar uppstår. Eftersom det är solen som gör så att vindkraftverk fungerar, räknas vindkraft som en förnybar energikälla. Den största fördelen med vindkraftverk är att de inte orsakar utsläpp över huvud taget. I Sverige har vi väldigt bra förutsättningar för att använda vindkraft, jämfört med flera andra länder. I Sverige är det nämligen väldigt blåsigt längst med kusterna, och framförallt ute över havet. Detta har lett till att vi numera bygger väldigt många vindkraftverk ute i havet, i stället för på land. Många klagar på bullret som vindkraftverken skapar, och att de är fula och därmed förstör landsbygden, vilket är något som kan lösas genom att ha vindkraftverken ute i havet i stället.
Biobränslen kan vara en massa olika saker, exempelvis ved, flis och sopor. Detta enda kravet är att det man använder har framställts av "biomassa". När växterna tar emot solljus för sin fotosyntes så bildas något som kallas biomassa. Så länge solen lyser och så länge det finns skog och mark, så kommer vi att kunna använda oss av biomassa, vilket gör det till en förnybar energikälla. Biobränslen bidrar inte heller till växthuseffekten. När man bränner biobränslena så blir en bi-produkt koldioxid, men den positiva delen är att det aldrig släpps ut mer koldioxid än vad växten tagit upp medan den växt upp. En annan positiv sak med biobränslen är att det finns extremt mycket skog och mark att avverka i Sverige, då över hälften av Sveriges yta täcks av skog. Man kan också bygga upp något som kallas för en energiskog, där man planterar snabbväxande träd på åkermark för att snabbt få mer biobränsle till förbränning. Eftersom det finns så stora tillgångar av biobränslen i Sverige räknas energikällan också som "inhemsk" - det vill säga att man inte behöver importera från andra länder och att man inte behöver frakta råmaterialet några längre sträckor.
Solen är basingrediensen i allt liv på jorden och går även att använda som en väldigt pålitlig energikälla. Man kan använda solens strålar på två sätt för att få energi, antingen så använder man en solfångare för att värma upp vatten, eller så använder man solceller som fångar upp solstrålarna och konverterar dem till elström. Något som är positivt med solenergi är att den inte släpper ut några växthusgaser över huvud taget, vilket så klart leder till att energikällan inte bidrar till växthuseffekten.
Vi kan även använda oss av något som kallas för geotermisk energi. Geotermisk energi är värme som kommer från jordens inre, det vill säga berggrunden. Värmen som finns i jordens inre kommer att existera så länge jorden gör det, vilket innebär att energikällan är en förnybar energikälla.
Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.
När man ska bygga ett vattenkraftverk krävs väldigt stora ingrepp i naturen. För att få el av vattenkraftverket året om måste man nämligen bygga enorma dammar som kan stoppa upp tillräckligt mycket vatten. Det finns en stor risk att dessa dammar dränker viktiga naturområden som kanske egentligen hade behövts till något annat. Nedanför dammen så blir det helt tvärtom. Där torkar nämligen älven ut eftersom nästan allt vatten stoppats. Detta leder till naturen påverkas något enormt. Det finns också en ganska stor risk att fiskar hamnar fel eller inte lyckas ta sig förbi dammen.
Det största problemet med vindkraftverk är att de producerar väldigt lite el. Så pass lite att det tar väldigt lång tid innan man faktiskt har fått tillbaka den energin det tog att tillverka själva kraftverket. Vindkraftverken fungerar också bara när det blåser, vilket gör dem ineffektiva när det är vindstilla. Vindkraftverken orsakar också en del buller och är fula samt att de förstör "landskapsbilden" enligt vissa. Detta kan dock motverkas genom att bygga kraftverken utanför kusten i stället, något som jag nämnde under den förra frågan. Vissa organisationer som står för djurens rättigheter har även klagat på att fåglar flyger in i vindkraftverken och dör.
Under förbränning av biobränslen finns det risk för stora utsläpp i fall man använder en liten eller gammal panna. När man ska frakta bränslet till värmeverket så förbrukas en stor mängd dieselolja, något som också leder till en stor mängd utsläpp.
Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:
Geografiska förutsättningar
Ekonomi (på individ och samhällsnivå)
Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa
Mängden energi som kan utvinnas
Aktörer som motarbetar förändringen
Vem som bär ansvaret för förändringen
Det absolut största problemet med att helt ställa om till ett samhälle där vi endast använder oss förnybara resurser är att vi hade behövt minska mängden elström vi använder drastiskt. Detta beror huvudsakligen på att vi inte har tillräckligt med effektiva sätt att utvinna förnybar energi för att kunna låta det täcka hela vår energikonsumtion. Det man kan göra däremot är att man hittar nya sätt att spara energi på, exempelvis energisnålare fordon och andra energisnål teknik. Något vi verkligen har utvecklat under de senaste 15 åren är de vitvaror som finns i hemmen. Om man skulle jämföra dagens vitvaror med de som användes och producerades för cirka 15 år sedan så är dagens produkter runt 50-70% mer effektiva. För maskiner som kräver vatten, såsom tvätt- och diskmaskiner, så har samma utveckling skett, vilket innebär att vi inte behöver lägga lika mycket energi på att värma upp vatten längre. Det krävs också mindre energi för att tillverka själva varorna numera, vilket innebär en lättare och energisnålare produktion. Vad allt detta innebär är att i fall kurvan fortsätter på samma sätt så kommer vi inom ett antal år vara redo för ett samhälle som helt använder sig av förnybara energikällor för att få elström.
En annan sak man jobbar på är att försöka göra alla hus och hem mer energisnåla. Man jobbar på nya sätt att isolera hus för att så lite energi som möjligt ska gå till uppvärmning, man försöker bygga så många hus som möjligt med större glasrutor mot söder för att använda solens värme som uppvärmning. Man uppmuntrar även bostadsägare att installera solceller och solfångare, samt använda sig av värmepumpar och på så sätt använda sig av värmen som genereras i berg och i luften.
En annan viktig sak vi måste förändra för ett energisnålare samhälle är alla transporter som sker runt om i världen. Det är viktigt att vi fraktar de allra största varorna via järnväg eller på fartyg, i stället för flygplan eller lastbil. Det är även viktigt att vi åker mer kollektivt och inte så mycket med bil eller motorcykel. I fall tjugo personer ska till samma destination och alla åker bil så blir det troligen mellan fyra och tjugo bilar som alla släpper ut en stor mängd växthusgaser. I fall alla tjugo personer i stället åker kollektivt så blir det inte alls lika mycket utsläpp, då ett fordon släpper ut mycket mindre avgaser en vad fyra till tjugo bilar hade gjort. Man har även gjort stora framsteg inom bilindustrin, då fler och fler människor har råd med elbilar, etanolbilar och biogasbilar. De tidigare nämna bilsorterna har även blivit mycket mer effektiva under de senaste åren. För att detta ska lyckas så krävs det att samhällena riktar in sig på en utveckling som gynnar kollektivtrafiken och el/biogas/etanolbilar. Man måste även se att till att bygga ett samhälle där det är lättare för cyklister och fotgängare att ta sig fram, då det skulle minska hur viktigt det är att ha en personlig bil.
Det finns även en mängd saker som individen själv kan göra för att minska energibehovet som finns i samhället. Exempelvis så kan man försöka äta mer vegetarisk/vegansk mat, bo på mindre yta eller bo kollektivt samt åka mer kollektivt alternativt gå eller cykla i stället för att åka med bil. Det är även bra att försöka åka så lite flygplan som möjligt, då en simpel flygresa leder till extremt mycket utsläpp. Problemet med detta är att det är väldigt få, inklusive mig själv, som har svårt för just den livsstilen. Det finns många som inte riktigt känner för att helt eller delvis äta vegetarisk mat, men många som är villiga att dra ner på mängden köttprodukter de äter. Det är inte heller många som känner sig väldigt manade för att bo kollektivt, då det, som det ser ut i dagens samhälle, visar på väldigt låg status. Många som kämpar för ett energisnålare samhälle anser att vi måste få bort skammen som finns i att bo kollektivt och i stället uppmuntra det.
Många länder runtom i världen forskar just nu i hur man kan göra förnybar energi lättare att framställa samt göra den effektivare. Man forskar även på hur man lättare kan värma upp hus samt hur man gör bostäder generellt energisnålare. Problemet med detta är att som all annan forskning så tar det långt tid att hitta nya metoder som håller i längden. Forskarnas mål är att de om cirka 20-25 år kan se ett samhälle där hälften av all energi är skapad av förnybara resurser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar