- Trä: Jag har inte bestämt vilket träslag jag ska använda mig av, men jag kommer välja något som är både billigt, miljövänligt och hållbart nog.
- Metall: Ramen på min stol kommer vara gjord av någon typ av metall. Även här kommer jag att välja ett material som är billigt, miljövänligt och hållbart nog att hålla upp stolen.
- Skumgummi: En av de "uppgraderingar" jag vill göra från våra vanliga skolstolar är att jag vill skapa en skönare sittyta samt ett skönare ryggstöd. Jag kommer därför att ha en dyna på respektive ställe. Jag kommer att använda skumgummi inuti eftersom skumgummi lätt formar sig, vilket innebär att dynan kommer forma sig efter den som sätter sig på stolen, på bara några minuter.
- Tyg: Som jag nämnt i punkten ovan kommer jag att använda mig av dynor på min sittmöbel. Det är snyggast att täcka skumgummit med något typ av tyg, helst svart.
- Plast: Jag kommer att ha armstöd på min stol, vilket innebär att jag måste måste använda ett material som inte är lika hårt som metall, men ändå klarar av att hålla en hel persons armar uppe.
Jag har valt att använda mig av plywood för sitsen och ryggstödet. Plywood är hyfsat billigt och optimalt för en sittyta och ett ryggstöd på en skolstol.
Plywood tillverkas av så kallade "faner". En fan är ett väldigt tunt blad av trä som skärs ut med en hyvel. Man tillverkar faner av olika sorters träslag, beroende på vilket utseende man vill ha på sitt plywood. Jag har valt gran och furu eftersom det finns tillgängligt i Sverige, vilket innebär att man kan minimera transporten. Gran och furu är även de träslag som Vänerply rekommenderar för användning till Plywood.
Man sätter sedan samman alla faner med något som kallas fenolhartslim. Fenolhartslim är ett sorts lim som har mycket hög hållfasthet. Detta gör limmet perfekt till plywood, eftersom det måste vara väldigt hållbart. Limmet tillverkas av harts som mjukas upp och kombineras med kaliumhydroxid. Harts är ett ämne som byggs upp av "hartsämnen" som finns i kåda, det vill säga saften som rinner ut ur vissa träd. Harts går att hitta i Sverige, så det är därför möjligt att tillverka Fenolhartslim i Sverige, vilket skulle innebära mindre transport för limmet.
Det finns dock ett stort problem med fenolhartslim, och det är att det innehåller ämnet formaldehyd, som sedan 1999 är benämnt som en "Giftig Substans" av den så kallade "Canadian Environmental Protection Act". Vad detta innebär är att man inte får hålla på med för höga halter av ämnet, då det kan innebära fara för både hälsa och miljö.
Det finns en plywood-tillverkare som går under namnet Vänerply. Det som är bra med företaget är att alla deras plywood-skivor innehåller tillräckligt lite formaldehyd för att gå under gränsen som är utsatt av den svenska Kemikalieinspektionen. Gränsen ligger sedan 2014 på 0,13 mg/m3, vilket Vänerply plywood klarar då deras plywood ligger på cirka 0,01 mg/m3. Jag kommer därför att använda Vänerplys Plywood till min sittmöbel.
Metall till stolens ram
Jag kommer använda stål till min stolsram på grund av ämnets extrema hållbarhet. Jag undviker rostfritt stål eftersom det kostar väldigt mycket mer. Stolen kommer också bara användas inomhus, vilket innebär att egenskaperna av rostfritt stål blir helt onödiga.
Stål framställs av järn. Järn framställs genom gruvdrift, vilket innebär en del naturpåverkan, framförallt från transporten till och från gruvan. Järnmineralen hittas ofta tillsammans med gråberg, vilket innebär att järnet först måste anrikas. Anrikningen sker i ett så kallat anrikningsverk. Detta måste göras för undvika mycket slagg senare i produktionen. Man använder sig sedan av en metod som kallas sintring för att forma malmen till pellets inför processens nästa steg, reduktionen.
Nästan alla järnmalmer är så kallade oxider, vilket innebär att järnet är förenat med syre. För att ta bort syret så reducerar man järnet. Detta sker oftast i en masugn. Det finns masugnar som använder sig av el för att reducera järnet, men vanligast är att man använder kol. Tack vare reduceringen skapas råjärn, det vill säga järn som innehåller över 4% kol. Hela den här processen är i det stora hela inte väldigt miljövänligt, men med tanke på hur användbart stål och järn är, skulle jag säga att det är värt det.
För att skapa stål av järnet så används något som kallas för färskning. Färskning går till på så sätt att man minskar järnets kolhalt till mellan 0,15% och 2%.
Efter detta så måste stålet gjutas till formen av min stols ram. Vid gjutning av stål så behövs en form som visar hur stålet ska formas. Man smälter först stålen och låter sedan den (i flytande form) fylla formen. Man sänker sedan värmen och låter stålet stelna. Stålen kan kräva en stunds efterarbete.
Gjutningsprocessen påverkar inte miljön alltför mycket.
Något som är fantastiskt med järnatomer är att de är ändliga, vilket innebär att man kan återanvända stålen i all oändlighet, utan att behöva sänka dess kvalitet. Allt man behöver göra är smälta stålen för att sedan forma om den till något nytt. Detta innebär en liten miljöpåverkan i och med transport samt gjutning, men den är ingenting jämfört med den miljöpåverkan som att skapa nytt stål medför.
Skumgummi
Skumgummi, eller polyestercellplast som det egentligen heter, är ett material som ofta används som vaddering i olika saker, framförallt soffor och andra möbler.
Vid tillverkning av skumgummi så skickas materialet till fabrik med transport via lastbil, vilket innebär miljöpåverkan.
Inne på fabriken mixas ett antal kemikalier ihop till en stor massa, som råkar vara namnlös. Bland kemikalierna så blandas det också i ett så kallat antistatmedel som motverkar elektrostatisk uppladdning. Ingen av kemikalierna som används i skumgummi har en särskilt stor miljöpåverkan, vilket så klart är positivt.
När skumgummit inte längre behövs så kan delar av det återanvändas, men tyvärr så har vi inte kommit jättelångt när det gäller återvinning av skumgummi, vilket innebär att de metoder vi har kan vara både osäkra och ineffektiva.
Detta beror till största delen på att skumgummi är ett så pass komplext material, då det ingår en enorm mängd olika kemikalier. Det vi gör idag blir helt enkelt att vi bränner upp skumgummit när det inte längre behövs. Detta leder ju så klart till utsläpp vilket inte är bra för miljön. Därför hoppas och tror man att man i framtiden kommer ha hittat ett effektivare sätt att återvinna skumgummi, för att slippa utsläppen.
Tyg
För att täcka över skumgummit är tyg ofta ens bästa val. Bomullstyg skapas genom att man väver ihop flera längre bomullstrådar till ett enda stort skynke. Majoriteten av den vävningen som sker idag utförs mekaniskt, det vill säga inte för hand. Konsekvenserna av detta blir att det skapas färre arbetstillfälle inom industrin samt att maskinerna drar ström, vilket är något som påverkar miljön.
Som jag nämnde innan vill jag helst ha svart tyg då det hade passat bäst till min sittmöbel. Det går att färga tyget på lite olika sätt, men det vanligaste är att man använder sig av konstgjord färg, alltså färg gjord på kemikalier som är något miljöfarliga, och vatten. Problemet med den här metoden är att det krävs kemikalier som kan vara både hälso- och miljö-farliga i fall de inte används korrekt. Som jag nämnde tidigare krävs det också en ganska stor mängd uppvärmt vatten, något som drar mycket energi att skapa, vid färgningen.
Mycket av tyget vi använder kan återanvändas för något annat, kläder till exempel. Framförallt när det är större tyg-bitar, eftersom de är väldigt lätta att sy om till någonting annat.
I fall det av någon anledning inte skulle gå att återvinna tyget är det väldigt viktigt att man tar han om det på rätt sätt innan det bränns, då kemikalierna som använts på det kan spridas med röken och skapa problem för miljön i närheten.
Plast
Plast tillverkas huvudsakligen av två stycken råvaror; råolja och naturgaskondensat, det vill säga en kondenserad form av naturgas. Oljan innehåller många ämnen som är farliga för miljön. Vid utvinningen finns en stor risk att oljan och dess farliga beståndsdelar släpps ut i naturen runt omkring, vilket skulle leda till att djur- och växt-livet runt omkring hade påverkats. Vid oljeutvinning så förbrukas även en rätt så stor mängd sötvatten under processen.
Råoljan innehåller en hel del föroreningar som måste filtreras ut innan man kan använda oljan till plastproduktion. Detta sker på ett så kallat oljeraffinaderi. På raffinaderiet så separerar man oljan från föroreningarna genom en process som kallas för fraktionerad destillation. Vad man gör är att man värmer upp råoljan så pass mycket att den övergår i gasfas. Man kyler sedan långsamt ner gasen tills alla föroreningar har gått tillbaka till vätskeform. Just på denna punkt är det väldigt viktigt med resthantering. De som sköter reningen måste vara väldigt försiktiga med vad de gör med alla föroreningar som blir över, för i fall de hamnar fel kan de ha en extremt stor miljöpåverkan på grund av deras giftiga egenskaper. Råoljan hittas på en rad olika platser runt om i världen. Norge är ett bra exempel då det ligger väldigt nära Sverige, vilket innebär en mindre transport för att få hit oljan.
Man kan sedan tillverka själva plasten på ett gäng olika sätt, men det vanligaste och mest effektiva är något som kallas för strängsprutning som går till på så sätt att man först fyller en cylinder som innehåller matar-skruv med lättflytande plast. Skruven roterar och tvingar ut den större delen av den lättflytande plasten genom ett munstycke där den sedan kyls ner för att skapa plastens slutgiltiga form. Själva produktionen har ingen större miljöpåverkan.
För att skapa delar till min stol kommer jag dock använda mig av en annan metod, gjutning. Strängsprutning används mest för att skapa saker som slangar och liknande, medan gjutning låter dig forma plasten till i princip vad som helst. För att gjuta plasten häller man först ner lättflytande plast i en avsedd form som man sedan kyler ner för att få plasten att stelna.
Plast är en av dem produkter som det produceras mest av i hela världen, något som har lett till att vi måste hitta ett smart sätt att återvinna och hantera rester av plasten. Det är i princip bara "termoplast" som kan återvinnas på ett korrekt sätt, eftersom termoplast kan återgå till smält form. I naturen så tar plast flera hundra år på sig att brytas ned, vilket innebär att plast som hamnar fel har en stor risk att skada djur och natur där det slängs. För att motverka detta måste vi se till att plasten tas om hand på rätt sätt efter användning.
Källänkar
https://sv.wikipedia.org/wiki/Plywood
https://sv.wikipedia.org/wiki/Faner
https://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rkar#Bj.C3.B6rkar_i_Skandinavien
https://sv.wikipedia.org/wiki/Harts
https://en.wikipedia.org/wiki/Formaldehyde#International_bans
https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5l
https://sv.wikipedia.org/wiki/Rostfritt_st%C3%A5l
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rn-_och_st%C3%A5lproduktion
https://en.wikipedia.org/wiki/Foam_rubber
https://en.wikipedia.org/wiki/Textile#Production_methods
https://sv.wikipedia.org/wiki/Plast
https://sv.wikipedia.org/wiki/Petroleum
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=85865.0
- http://www.moelven.com/se/
- https://www.badshop.se/bygg/byggmaterial-och-klader/byggvaror/skivmaterial/plywood-vanerply-p30-cplus-och-c-12x2400x1200-mm/p-240639?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=pla&gclid=Cj0KEQiAzsvEBRDEluzk96e4rqABEiQAezEOoC61Uep-SUvEkRqXtW891lJO7ADMwBDgGnjbysXDusUaAgCs8P8HAQ
http://www.thomassondesign.com/bygga/materialfakta/lim-och-harts
http://www.kemi.se/en/global/tillsyns-pm/projektrapporter/formaldehyd-i-traskivor-tillsynsprojekt-2014.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=Formaldehyd&_t_tags=language%3aen%2csiteid%3a007c9c4c-b88f-48f7-bbdc-5e78eb262090&_t_ip=83.254.158.11&_t_hit.id=KemI_Web_Models_Media_SiteMediaData/_382d83eb-4ff3-42de-a5c5-6ca6c5931b3d&_t_hit.pos=1
http://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/tillverkning-anvandning-atervinning/atervinning-av-jarn-och-stal/
http://atervinningsbar.se/soppasen-brannbart/skumgummi-ej-forpackning/
http://carpenter.com/index.php/se/se/om-oss/faq-se/
https://www.thebalance.com/the-basics-of-recycling-clothing-and-other-textiles-2877780
https://corporate.vattenfall.se/om-energi/el-och-varmeproduktion/olja/
http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/nyheter/2013/Plast_Nedbrytningstider.pdf
http://www.ne.se/ (jag har använt NE som ett facit för att se vilken fakta som stämmer)
Källkritik
Wikipedia: Många av våra lärare har i många år tjatat om att Wikipedia ej är en trovärdig källa eftersom "vem som helst kan redigera på den". Jag har däremot flera bevis på varför detta inte stämmer. Först och främst så är hela Wikipedia övervakat av en stor mängd administratörer, som man kan läsa mer om här. Det finns även en ännu större mängd moderatorer som också ser till att allting på Wikipedia stämmer. Jag har själv testat vad som händer i fall man lägger in fakta som inte stämmer på Wikipedia. Jag gick in på Wikipedia och redigerade en artikel om bävrar och skrev in att bäverns latinska namn var "hej hej". Mindre än tio minuter senare var min redigering borttagen och ersatt med bäverns riktiga latinska namn. Min dator förbjöds även från att redigera fler dokument på Wikipedia för all framtid. Att du inte längre får redigera på Wikipedia efter att du redigerat någonting felaktigt innebär att de som faktiskt gör det inte längre har tillgång till redigeringssystemet vilket minskar antalet oseriösa Wikipedia-användare. Det avskräcker också användare från att felaktigt redigera en Wikipedia artikel. Jag jämförde också all fakta med den som finns på NE och allt stämde överens. Domänen Wikipedia.org ägs av företaget Wikimedia Foundation som är ett företag som utvecklar programvara, hanterar domäner och tar hand om servrar för alla Wikimedias projekt. Företaget har cirka 280 personer anställda och en enormt stor grupp donatorer och grundare som har donerat väldigt stora mängder pengar så att Wikipedia, med mera, kan utvecklas i rätt riktning. Företagets inkomst under 2012 låg på runt 38 miljarder dollar. Flera av de som donerat till Wikipedia är ägare till andra stora företag som velat investera i något som kan leda världen framåt, gratis information för alla.
Nationalencyklopedin
Nationalencyklopedin, eller NE, är en källa som är i princip helt accepterad av det svenska folket, då sidan skrivs på uppdrag av den svenska staten. Sidans mening är att kunna ge lättåtkomlig på pålitlig information till det svenska folket, vilket är ungefär samma sak som Wikimedia vill göra med sin Wikipedia. Det finns dock en stor skillnad, och det är att artiklarna som finns tillgängliga på NE är skrivna av en grupp som består av pålitliga och väl utbildade professorer inom specifika ämnen. Enligt en intervju med en anställd på NE:s redaktion så brukar NE anställa en professor inom det aktuella ämnet i fall artikeln de ska skriva handlar om något väldigt specifikt som resten av gruppen inte har någon kunskap om. Som jag skrev i stycket med källänkar så har jag mestadels använt NE för att bekräfta all fakta som andra sidor ger mig, då NE är en så pass trovärdig källa.
Jernkontoret
Jag använde sidan jernkontoret för att hitta en hel del information om järn och stål. Jernkontoret är en så kallad branschorganisation, vilket innebär att det är en så kallad intresseförening för företag inom järn- och stålbranschen. Jernkontorets värderingar handlar om att sprida pålitlig information till det svenska folket om hur de företag som finns inom branschen arbetar. Det finns också väldigt mycket information om hur de företag som finns inom branschen arbetar för en stabilare och miljövänligare järn- och ståltillverkning. Jernkontoret ägs av cirka 180 olika järn- och stålbruk som genom brukssocieteten arbetar för att sprida information till svenska folket och andra företagare inom samma bransch. Jag jämförde all fakta med den som fanns på NE och allt jag använde mig av stämde överens.
.jpg)
شركة عزل اسطح بابها
SvaraRaderaشركة عزل اسطح بالاحساء
شركة عزل اسطح بالدمام