Hinduism - Repetion och Religion

Beskriv hur hinduismen växte fram och hur religionen sedan förändrats. Förklara också varför hinduismen varierar så mycket mellan olika platser.

I norra Indien så rinner floden Ganges fram. Vattnet är näringsrikt vilket innebär att marken runt ger stora skördar av ris och vete, bland annat. Detta har lett till den stora slätten runtom Ganges har blivit ett av de mest tätbefolkade områdena i världen. I och med detta så har området blivit en sorts mötesplats för flera olika sorters människor och kulturer.

Forskare misstänker att hinduismen är den absolut äldsta religionen i världen, och den är just nu den tredje största. Man misstänker att hinduismen började för flera tusen år sedan, men eftersom forskare inte har lyckats de absolut äldsta skriftspråken så vet man inte så jättemycket om den tidiga religionen. Något man vet är omrking år 1500 före vår tid så kom det folk som talade indoariska språk till vad vi idag kallar för den indiska halvön. Folket brukar kallas för indoarier, och när de anlände till halvön så blandades deras religioner, språk och kultur med de gamla indiska traditioner som redan fanns där. Tillsammans skapade detta vad vi idag kallar hinduism.

Hinduismen skiftar också väldigt mycket från plats till plats. Något som man tror har att göra med faktumet att religionen är så fruktansvärt gammal. Eftersom religion har haft "lång tid på sig" att förändras på olika platser. Exempelvis så anser vissa att man inom hinduismen tror på flera gudar, medan vissa anser att man inte tror på någon alls.

Skriv en förklaring till begreppen samsara, brahman, atman, karma och moksha. Förklara också hur orden hänger samman.

• Brahman: Brahman är "världssjälen" som finns överallt. 
• Atman: Brahman finns även i levande ting, och kallas då för Atman. Inom hinduismen så menar man på att när en människa dör så flyttar Atman vidare till en ny kropp och fortsätter sitt liv där. Atman är alltså oförstörbar. Atman kan även flytta vidare till ett djur.
• Samsara: Eftersom Atman aldrig förstörs och alltid kommer finnas så bildas en ständig följd av återfödelser, som har fått namnet Samsara. 
• Karma: När Atman ska byta kropp så gör den inte det hur som helst. Den följer nämligen lagen om karma. Karman är resultatet av alla handlingar som en människa gjort under sitt liv. I fall man har en god karma så innebär det att man får ett bättre nästa liv, medan en dålig karma innebär ett sämre nästa liv. 
• Moksha: Hinduerna tycker inte att den ständiga följden av återfödslar är någonting bra, och deras mål är därför att bryta återfödelsen. Detta innebär att man befriar Atman så att den i stället kan förenas med världssjälen Brahman. I fall man blir fri från återfödelsen så uppnår man ett tillstånd av lycka, frihet och odödlighet. Detta tillståndet har fått namnet moksha. 

Jämför de fem begreppen med liknande tankar i andra religioner. Förklara och motivera dina jämförelser.

I kristendomen så talar man om den heliga anden, ett ting som finns i allting och alla. Detta är precis samma sak som Brahman i hinduismen.

Inom både islam och kristendom så finns det ett system som liknar hindusimens karma. Detta system blir ett resultat av alla handlingar du gjort under livet. Resultatet avgör sen i fall du kommer till himmeln/paradiset eller om du kommer till helvetet. Himmeln/paradiset blir då samma sak som att få ett bättre nästa liv medan helvetet blir som att få ett sämre nästa liv. I hindusimen finns det dock ett nästa steg, när man avbryter återfödseln och uppnår Moksha. Detta skulle man kunna jämföra med att det finns olika "nivåer" i himmeln/paradiset. Vad detta innebär är att man kan hamna olika högt upp i himmeln beroende på hur många bra handlingar man gjort i livet.

Målet för en hindu är att bryta återfödelsen. Berätta om de olika vägarna till målet. Argumentera för vilken av vägarna som är lättast/svårast att följa.

• Kärlekens väg: Den vanligaste vägen till att bryta återfödelsen är genom kärlekens väg. Den innebär att man med kärlek koncentrerar all sin energi och sina tankar på det gudomliga. Man kan visa på detta genom att exempelvis sjunga heliga sånger eller be till en av de många gudastatyer som finns. Enligt hinduerna så skapar detta en trygghet och glädje i samhället. 
• Handlingens väg: Enligt hinduerna så är att noggrant och plikttroget utföra sitt dagliga arbete och uppgifter ett sätt att gå den så kallade handlingens väg. I handlingens väg så räknas även saker såsom goda gärningar in. Man menar även på att resor till heliga platser och deltagande i heliga ritualer kan ge en bättre karma. Just därför så menar många hinduer på att den som dör i den heliga staden Varanasi kan slippa återfödelsen. Jag tror att denna väg är lättast att gå eftersom allt man behöver göra är att vara god mot sina medmänniskor, något som jag tycker att alla borde vara, oavsett om man är hindu eller inte.
• Kunskapens väg: Vissa hinduer väljer att studera och meditera de heliga skrifterna. Detta är att försöka gå kunskapens väg och förstå sambandet mellan Brahman och Atman. För att göra detta så måste man utföra något som kallas för yoga. Man ska då sitta på en avskild plats och noggrant kontrollera sin andning. En del av de människor som utövar yoga, ofta kallade yogis, blir väldigt duktiga och skickliga på att kontrollera sin andning och kropp. Detta har lett till att flera kulturer i västvärlden ser yoga som en sorts meditation för att koppla av. 

Vad innebär kastväsendet? Vilka skäl kan människor använda för och emot kastväsendet?

När det indoariska folket kom till den indiska halvön 1500-talet före vår tid så delade de snabbt in befolkningen i fyra olika grupper, dessa grupper fick namnet kast. 

• Prästerna: Prästerna var de som skulle studera de heliga skrifterna och arbeta i de många templen. 
• Krigarna: Krigarna skulle regera i landet och var de som försvarade samhället. 
• Bönderna, hantverkarna och handelsmännen: De som ingick i det här kastet skulle utföra arbete och ta betalt för det.
• Slavarna och tjänstefolk: De som ingick i det här kastet skulle passa upp på alla andra i samhället. Detta var det sämsta kastet att ingå i. 

Nästan alla indoarier placerade sig i de tre bästa kasten och lät sedan indierna fylla det lägsta kastet. Indoarierna såg också till att det blev väldigt skarpa gränser mellan kasten, exempelvis så var giftemål mellan kasten helt otänkbart. Den allmänt accepterade regeln blev att man föddes i sitt kast och att man aldrig kunde lämna den. Man ansåg nämligen att ens karma i föregående liv var det som avgjorde vilket kast man hamnade i, och att man därför bara hade fått det liv man förtjänat. I takt med att tiden gick så delades även kasterna upp i flera tusen undergrupper.

I samband med Indiens självständighet, år 1947, så blev diskriminering på grund av kast förbjudet i Indien. Dock spelar kasten fortfarande en stor roll i flera delar av landet. Detta beror på att många hinduer anser att kastsystemet är någonting som gudarna skapat, och att de därmed är heliga och att de måste värnas om. Detta är alltså ett av de största argumenten för att behålla kastsystemet. De som kämpar emot kastsystemet anser att det leder till så pass mycket diskriminering och kränkningar att man måste se till att kasten avskaffas.

En grupp som speciellt kämpar för detta är "Daliterna", ett ord som betyder de förtryckta. Dessa människor har de absolut sämsta och smutsigaste jobben som finns i samhället. Många av dessa Daliter försöker kämpa mot kastsystemet, och ett bevis på att deras arbete faktiskt gör framsteg är faktumet att en Dalit faktiskt valdes till president i Indien för första gången.

Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller kvinnornas situation i Indien?

Trots att man länge arbetet för att kvinnor ska ha samma rättigheter som andra grupper i Indien så är det fortfarande en lång väg kvar till jämställdhet. Något som verkligen begränsar kvinnors möjligheter är det traditionella kastsystemet, något som är tydligt när man ser till faktumet att kvinnor som befinner sig i de högre kasten faktiskt har möjligheter att skaffa sig universitetsutbildningar och väldigt bra betalda jobb. Samtidigt så har de kvinnor som befinner sig i lägre kast det väldigt svårt när det gäller att skaffa utbildning och jobb som ger bra betalt. Dock så har förändringarna som skett under 2000-talet även gett kvinnor med lägre status i samhället bättre rättigheter. Detta har troligen skett tack vara de grupper som dalitkvinnor har skapat. Dessa grupper har tusentalsmedlemmar som organiserar demonstrationer och möten där de kämpar mot förtryck på grund av kastsystemet.

Många kvinnor som kämpar för bättre rättigheter hämtar inspiration från traditionella hinduiska berättelser om starka kvinnliga gudar som Kali och Durga.

Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller de kastlösas ställning?

De som anser att man borde ha kvar kastsystemet menar på att det är en gammal hinduisk tradition som borde bevaras för att behålla en sorts balans i det indiska samhället.

En som särskilt jobbade för de kastlösas rättigheter samt daliternas rättigheter var Mahatma Gandhi. Han utgick från hinduiska levnadsregeln ahimsa, som betyder ickevåld. Enligt regeln så får den som använder våld mot andra människor och djur dålig karma, medan den som utstår våldet får bra karma. Denna regel går att använda som ett argument mot kastsystemet, då man kan tolka regeln som att de som är i de högre uppsatta kasten konstant är onda mot de i de lägre kasten då de tvingar de i de lägre kasten att utföra de smutsigaste jobben. I fall alla hinduer börjar se på kastsystemet på det här sättet så skulle det innebära att det inte längre är positivt att befinna sig i ett av de högre kasten, något som i sin tur hade helt eller delvis eradikerat kastsystemet.

Ge några exempel på hur hinduismen påverkat västerlandet.

Något som gjort att västerlandet intresserat sig för hinduism så pass mycket är, förvånansvärt nog, musikgruppen Beatles. Under 60-talet var gruppen så pass stort att i princip varenda person i Europa och Amerika följde deras varenda steg. Under 60-talet så började den yngsta av medlemmarna, George Harrison, intressera sig för indiska instrument och ljud, något som i sin tur ledde till att han även skapade sig ett intresse för indisk kultur och därmed hinduism. Eftersom Beatles fick så mycket uppmärksamhet och eftersom det fanns så många människor som ville efterlikna dem så fick hinduism och indisk kultur stor uppmärksamhet i västvärlden. Något som många gör till vardags är yoga. Yoga är från hinduiskt sätt att meditera, och många i västvärlden har börjat göra det då det sägs att yoga är bra mot stress och är ett bra sätt att ta det lugnt och träna sin kropp på samma gång.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Att leva utan gud - Repetion och Reflektion

Vad menas med sekularisering? Resonera om olika orsaker till och konsekvenser av sekulari­sering.

Sekularisering innebär att i princip alla religiösa ledare, kyrkor och andra religiösa saker har ett mycket litet inflytande över samhället. När ett land har blivit sekulariserat så innebär det också att majoriteten av invånarna slutar att regelbundet delta i gudstjänster och andra religiösa riter, medan majoriteten av invånarna i ett land som inte har blivit sekulariserat gör det. Med detta sagt så kan religionen fortfarande vara viktigt för vissa personer i samhället. Man brukar kalla detta för att religionen blir en privatsak, det vill säga att man själv väljer om man vill vara bunden till en religion eller inte. En konsekvens av detta blir exempelvis att de som är religiösa nu gör det för att de vill det, och inte för att de blir tvingade av sitt land.

Sekulariseringen syns ofta på de lagar och regler som länder har. Exempelvis, så finns det sedan 1860 en lag i Sverige som säger att det är tillåtet att lämna Svenska kyrkan. I Sverige har vi även en massa andra lagar angående religion, såsom att det är tillåtet att helt stå utanför religioner sedan 1951 och att man sedan 1969 har tillåtelse att exempelvis visa film på bio och anordna dans på kristna helgdagar.

År 2000 så skildes Svenska kyrkan och staten åt, vilket innebar det sista steget i den svenska sekulariseringsprocessen.


Beskriv religionernas samhällsroll före sekulariseringen både vad gäller makten, undervisningen och det dagliga livet.

Innan sekulariseringen så hade religionen rätt så många viktiga uppgifter i samhället. Det var exempelvis kristna biskopar som krönte kungar och drottningar, vilket innebar att kyrkans ledare visade att statsledarna hade fått sitt uppdrag av gud själv. Tidigare så har det även varit präster, munkar och nunnor som skött sjuk- och fattigvård samt tagit hand om undervisningen om vad som var, enligt kyrkan, rätt och fel att göra i samhället. Tidigare var det också väldigt vanligt att man döpte, konfirmerade, gifte sig och begravdes genom kyrkan, vilket innebar att kyrkan följde en genom hela livet. Detta innebar att det var kyrkan som skapade ordningen i samhället. Staten kompletterade kyrkan genom att stifta lagar som gynnade kyrkan och som tvingade människor att följa kyrkan.


Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik.
 
Humanism är en uppfattning som vissa som ej är troende har. Grundtanken bakom humanism är att man ska sätta människan människans värde framför allt annat och därmed sätta det i centrum. Humanisterna har även naturvetenskapen som sin tanke bakom hur världen har kommit till och hur den har förvandlats till vad den är idag.

En del av alla som tror på humanism är också delaktiga i en grupp som kallar sig för humanisterna. De jobbar aktivt för en fortsatt sekularisering av samhället. För att genomföra detta har humanisterna en del önskemål som de vill ska uppfyllas. Först och främst så menar humanisterna på att man ska göra så att alla lagar är helt neutrala när det gäller livsåskådningar. På så sätt så kommer folk att fullt ut kunna välja om de vill tillhöra en (eller flera) religion eller inte. Humanisterna kämpar även mot förtryck där man använder sig av religioner som argument samt sprider felaktig information om hur en naturvetenskapligt grundad verklighetsuppfattning fungerar och vad den innebär.

En annan fråga som humanisterna intresserar sig i är huruvida föräldrar ska ha rätten att påverka sina barns val när det gäller livsåskådningar och religioner. Humanisterna anser att riter som dop, omskärelse med mera borde förbjudas, då de anser riterna som ett sätt att tvinga barn till att bli medlemmar i religiösa samfund mot deras vilja. Humanisterna vill också förändra en del saker inom skolan. Exempelvis så vill de helt förbjuda religiösa friskolor, då de anser det som ett fel att låta skolor bestämma över barnens livsåskådningar. Humanisterna vill även ersätta skolämnet "religionskunskap" med ett nytt ämne som de kallar för livsåskådningsämnet, ett ämne där man lägger lika mycket fokus på ett antal icke-religiösa uppfattningar som religioner.

När det gäller humanisternas syn på etik så var jag inne och nosade på grundprincipen redan tidigare. Humanisterna vill se människans värde i centrum, och inte något annat. Humanisterna refererar ofta till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter för sina resonemang. Några punkter som de brukar kämpa för är ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, rätt för kvinnan att bestämma över abort, jämställdhet för homosexuella med mera. En annan viktig tanke är att det ska finnas en gemenskap mellan alla människor på jorden.

Resonera om Sverige kommer att bli mer eller mindre sekulariserat i framtiden. Resonera om världen kommer att bli mer eller mindre sekulariserad i framtiden.


Så som det ser ut i dag så anser jag att där finns en rad anledningar till att samhället skulle bli mer sekulariserat än det är idag, samtidigt som jag ser en rad anledningar till att det inte skulle bli det. Exempelvis så vill jag prata om punkten "Privatreligiositet". Privatreligiositet innebär att man exempelvis tillber eller tror på en gudomlig kraft, eller att man funderar över religiösa frågor, dock utan att man deltar i religiösa verksamheter, så som gudstjänster. Forskare runtom i världen har visat på att de flesta i ett sekulariserat samhälle är just privatreligiösa. Det finns även en inriktning av privatreligiositet som kallas för Stämnings- och krisreligiositet. Detta innebär att man, precis som en privatreligiös person, tillber eller tror på en gudomlig kraft som man funderar över. Skillnaden mellan de två är att privatreligiösa oftast inte besöker någon typ av gudstjänstlokal medan Stämningsreligiös person besöker en lokal såsom en kyrka, synagoga eller moské under högtider såsom kristendomens jul eller judendomens yom kippur. Anledningen till detta är oftast för de vill uppleva stämningen som uppstår under sådana tillfällen. En krisreligiös person är en person som vanligtvis inte besöker gudstjänster eller deltar i någon typ av religionsutövande. Dessa personer brukar dock vända sig till olika religiösa samfund för att få hjälp och vägledning i svåra situationer, exempelvis när en person som står en nära gått bort eller något liknande. Att det är fler och fler människor är stämningsreligiösa, krisreligiösa och privatreligiösa är ett tecken på att det är fler och fler människor som börjar intressera sig för andliga och gudomliga frågor. Ett annat perspektiv är att stämningsreligiösa, krisreligiösa och privatreligiösa personer kommer ha svårt att överföra någonting som har med religion att göra till sina barn. Detta kommer i sin tur leda till att färre människor kommer att tro på någonting andligt. Om vi som ett exempel föreställer oss en familj där den ena föräldern är privatreligiös medans den andra är agnostiker så hade det per automatik lett till en familj som inte på något som helst sätt utövar några religiösa ritualer eller liknande. Detta innebär att barnen i familjen inte kommer att växa upp i något religiöst hem och därmed inte utveckla några större tendenser till att följa en religion så länge de inte får för sig att börja följa en religion av någon annan anledning.

Många ledare för olika religiösa samfund i Sverige har påstått att intresset för andliga frågor och religion har ökat. Det finns också exempel på att samma sak håller på att hända i resten av världen. Ett av dessa exempel är om man ser på vad som hänt i många av de länder som var styrda av det kommunistiska sovjet under 1900-talet. Kommunistpartierna var nämligen väldigt emot religion och man hindrade under perioden all typ av religionsutövning. I flera av dessa länder så är de nu ett faktum att medlemsantalet i olika religiösa organisationer och samfund ökar varje dag, från det att den kommunistiska diktaturen föll. Två av dessa länder är Polen och Ryssland. I båda dessa länder så ökar kyrkans inflytande i samhället mer och mer. Exempelvis så stiftas en del lagar som grundas i religiösa ideologier och frågor. Samma sak sker i USA där religionen spelar en hyfsat stor roll i flera människors liv. Vad som är intressant med detta är att det idag ser ut som om religionens betydelse i samhället inte kommer att minska i USA, utan snarare öka.

Något som också växer i världen är något som kallas för fundamentalism. Det innebär att man blandar religion och politik och därmed skapar ett parti som vill att religionen ska vara fundamentet för samhället. Å andra sidan så finns det flera som pekar på att samhället behöver mindre religion och att man bör fokusera på andra saker. Personligen är jag rätt så kluven i frågan, men med allt som jag redan skrivit om innan det här samt den enorma folkvandring vi idag ser i Europa, så tror jag att vi kommer se ett samhälle som blir lite "uppdelat" när det gäller religion. Det kommer finnas områden, länder eller kanske rent av kontinenter som blir helt avsekulariserade medans vissa delar av världen kommer att fortsätta leva efter religionens gränser.


( ͡° ͜ʖ ͡°)

Friluftsliv - En idrottsfördjupning

Friluftsliv är det officiella samlingsbegreppet för fritidsaktiviteter som sker utomhus. Friluftsaktiviteter sker oftast i rörlig form, något som beskrivs som det rörliga friluftslivet. Det innebär friluftsliv som går ut på att man ska komma ut i naturen och röra på sig. Friluftsliv är extremt viktigt för många människor och det är ett väldigt bra sätt att få motion, vilket så klart är väldigt positivt för hälsan. Det finns flera grupper och föroreningar runtom i Sverige och världen i stort som organiserar friluftsaktiviteter, exempelvis scouterna. Friluftsliv är även bra för de som vill komma ut i naturen på olika sätt. Vissa som vill komma ut i naturen vill kanske bara gå en kort promenad medan vissa vill sova ute i flera nätter och skaffa sin egen mat, och det är just det som är det positiva med friluftsaktiviteter, att man kan göra det på sitt eget vis. Det finns flera människor som håller med mig i den här frågan vilket har lett till ett stort uppsving när det gäller friluftsaktiviteter under de senaste åren. Exempelvis så inrättade man något som kallas för naturvårdsområden under 1980-talet. Ett naturvårdsområde är lite som ett naturreservat, då båda begreppen innebär att det är ett skyddat mark- eller vattenområde som är värdefullt på något sätt. Skillnaden på de två begreppen har med juridiska själ att göra. Anledningen till att man inrättar just sådana här områden är för att det ska bli lättare för vanliga människor att komma ut i naturen och uppleva allt den har att erbjuda. Skolor runtom i landet jobbar även för att det ska bli lättare för barn att skapa ett intresse för vår natur och vår miljö. Jag hoppas att vi kommer att fortsätta i samma riktning och försöka uppmuntra fler människor att uppleva vad naturen har att erbjuda.

Det finns dock en del negativa saker som kan inträffa när man har så pass många öppna naturområden. Exempelvis så finns det en stor risk för att saker så som vindskydd, offentliga grillplatser, broar med mera blir vandaliserat eller sönderslaget. Å andra sidan så har vi något som kallas för allemansrätten. Allemansrätten säger att vi alla har rätten att röra oss fritt i naturen, så länge vi tar ansvar för naturen och djurlivet som finns på platsen. Man skall även visa hänsyn mot markägare och andra personer som besöker platsen. Det är väldigt viktigt att man ser till att alla som ska ut och röra sig i skog och mark lär sig om allemansrätten och vad den innebär innan de råkar göra något som ej är tillåtet. En bra grundtanke att lära sig är Inte störa - Inte förstöra.

Nedan kan du läsa om vanliga former av friluftsaktiviteter.

Friluftsaktiviteter

• Camping - Camping är en typ av turism som går ut på att man bor i antingen tält, husvagn, husbil, stugby eller något liknande. Det räknas ej som camping i fall man bor på ett hotell, vandrarhem eller i fall man bor under bar himmel, exempelvis i ett vindskydd. 
• Cykling - Cykling, eller cykelsport, innebär att man cyklar på ett tävlingsinriktat sätt, det vill säga att man cyklar för att exempelvis slå en viss tid eller för att vara snabbare på att klara av en utlagd rutt än någon annan. När folk som utövar cykelsport övar inför lopp så är de ofta ute och cyklar på bilvägar. Man behöver dock inte vara inriktad på att vinna lopp för att cykla som en friluftsaktivitet. Vissa är bara ute och cyklar i naturen eller på landsvägar för att de tycker det är roligt. 
• Fiske - Fiske innebär att att man fångar djur som finns i vatten. Det kan vara allt från fiskar till skaldjur till bläckfiskar. Det som räknas som en friluftsaktivitet är sportfiske, det vill säga fiske som utförs i ett rekreationssyfte, för att får utövaren att slappna av. 
• Ornitologi eller Fågelskådning - Fågelskådning går ut på att man åker ut i naturen för att se på olika sorters fåglar. De som jobbar med professionell fågelskådning brukar också ringmärka fåglar och göra det för vetenskapens skull, det är detta som kallas för ornitologi.
• Hajk - Ett hajk är ett slags utflykt som oftast görs av scouter. Det som symboliserar ett hajk är att man utför friluftsaktiviteter med övernattning. Man brukar även leva under väldigt primitiva förhållanden som en sorts utmaning.

Det finns även flera andra friluftsaktiviteter som många människor utövar.

Källor /+/ Källkritiskt Resonemang

https://sv.wikipedia.org/wiki/
http://ne.se/
http://www.naturvardsverket.se/Amnen/Friluftsliv/

Wikipedia är en av Världens mest använda och pålitliga uppslagsverk. Många av våra lärare har i många år tjatat om att Wikipedia ej är en trovärdig källa eftersom "vem som helst kan redigera på den". Jag har däremot flera bevis på varför detta inte stämmer. Först och främst så är hela Wikipedia övervakat av en stor mängd administratörer, som man kan läsa mer om här. Det finns även en ännu större mängd moderatorer som också ser till att allting på Wikipedia stämmer. Jag har själv testat vad som händer i fall man lägger in fakta som inte stämmer på Wikipedia. Jag gick in på Wikipedia och redigerade en artikel om bävrar och skrev in att bäverns latinska namn var någonting som absolut inte stämde. Mindre än tio minuter senare var min redigering borttagen och ersatt med bäverns riktiga latinska namn. Min dator förbjöds även från att redigera fler dokument på Wikipedia för all framtid. Att du inte längre får redigera på Wikipedia efter att du redigerat någonting felaktigt innebär att de som faktiskt gör det inte längre har tillgång till redigeringssystemet vilket minskar antalet oseriösa Wikipedia-användare. Det avskräcker också användare från att felaktigt redigera en Wikipedia artikel. Jag jämförde också all fakta med den som finns på NE och allt stämde överens. Domänen Wikipedia.org ägs av företaget Wikimedia Foundation som är ett företag som utvecklar programvara, hanterar domäner och tar hand om servrar för alla Wikimedias projekt. Företaget har cirka 280 personer anställda och en enormt stor grupp donatorer och grundare som har donerat väldigt stora mängder pengar så att Wikipedia, med mera, kan utvecklas i rätt riktning. Företagets inkomst under 2012 låg på runt 38 miljarder dollar. Flera av de som donerat till Wikipedia är ägare till andra stora företag som velat investera i något som kan leda världen framåt, gratis information för alla.

Nationalencyklopedin, eller NE, är en källa som är i princip helt accepterad av det svenska folket, då sidan skrivs på uppdrag av den svenska staten. Sidans mening är att kunna ge lättåtkomlig, pålitlig information till det svenska folket, vilket är ungefär samma sak som Wikimedia vill göra med sin Wikipedia. Det finns dock en stor skillnad, och det är att artiklarna som finns tillgängliga på NE är skrivna av en grupp som består av pålitliga och väl utbildade professorer inom specifika ämnen. Enligt en intervju med en anställd på NE:s redaktion så brukar NE anställa en professor inom det aktuella ämnet i fall artikeln de ska skriva handlar om något väldigt specifikt som resten av gruppen inte har någon kunskap om. Jag har mestadels använt NE för att bekräfta all fakta som andra sidor ger mig, då NE är en så pass trovärdig källa.

Naturvårdsverket är en statlig myndighet och organisation som jobbar med olika miljöfrågor. Myndigheten jobbar på uppdrag av Svenska staten och jobbar med frågor som berör allt från Sverige till EU till hela vårt jordklot. Som jag skrev i mitt stycke om NE så kan man alltid lita på sidor som skriver på uppdrag av Svenska staten då man vet att vår stat kontrollerar och granskar det som släpps på sidorna. I fall något inte skulle stämma på hemsidan så är jag säker på att det ändras på så fort det blivit bekräftat att felaktig information släppts på sidan. Naturvårdsverket får större delen av sina pengar från statliga anslag.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Gestaltningsövning

Plötsligt hör vi dörrhandtaget tryckas ner. Dörren öppnas så långsamt att det nästan ser komiskt ut. In kikar ett rynkigt ansikte som ser ut som det är i smärta. Efter ett par sekunders tystnad så tar mannen ett steg fram och synliggör därmed hela sin kropp för klassen. Han är extremt kutryggig och lutar sig fram över en gammal rullator. Mannen tar ett djupt, rossligt andetag och yttrar en svag hälsning. De flesta av oss blir förvånade men svarar ändå. En elev i klassen frågar mannen hur det är fatt, men får inget direkt svar. Mannen suckar bara, varpå de flesta i klassen kastar oroliga blickar mot varandra. En av mina närmsta vänner går fram för att hjälpa mannen, men han lyfter bara en av sina rynkiga händer som en signal på att han inte behöver hjälp.          

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck?

Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan… Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

• Så fort jag vaknat går jag ner och äter frukost. Till frukost brukar jag äta två till fyra mackor med skinka, ost och gurka. Allt jag äter till frukost är tillverkat i Sverige, vilket innebär minimal transport. (Kopplat till energi: Kylen är en av de sakerna i hemmet som drar mest energi)
• Efter frukost brukar jag duscha en kort stund, cirka 10 minuter. (Kopplat till energi: Det tar en stor mängd energi att värma upp vattnet som man duschar med)
• Efter att jag duschat så brukar jag borsta tänderna. Jag har ej vattnet rinnande. (Kopplat till energi: att pumpa och kyla ner vatten tar energi)
• När jag är klar går eller cyklar jag till skolan. Jag har så pass kort till skolan att skjuts med bil inte är nödvändigt. 

Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

För cirka 200 år sedan så såg inte en vanlig morgon alls likadan ut som den gör idag. 

Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?

Det är så klart väldigt svårt att förutspå framtiden, allt kan hända från att en så kallad Coronal Mass Ejection (Förkortat CME) träffar jorden, precis som vad som höll på att hända år 2012, till att Elon Musk och SpaceX lyckas följa sina planer och kolonisera Mars. Men om vi utgår från att vi kommer att stanna på jorden och att den håller sig stabil 100 år till, så tror jag att det hade sett ut ungefär så här;

En av de största frågorna när det gäller framtiden är hur transportmedel kommer att fungera. Med tanke på hur snabbt elbilen har utvecklats under det senaste århundradet, hade det inte förvånat mig i fall nästan varenda bil på hela jorden är en elbil i framtiden. Det är så klart också möjligt att vi har upptäckt ett nytt ämne som kan driva våra fordon, exempelvis det nyligen upptäckta Ununpentium, som enligt några ska kunna ha "svävande" egenskaper. Jag tror också att man kommer ha utvecklat kollektivtrafiken och kanske kommit på ett nytt färdsätt för de som vill åka kollektivt, exempelvis ett svävande tåg eller något liknande.

Om 100 år tror jag också att man antingen har hittat ett nytt sätt att utvinna energi, eller förbättrat de metoderna vi har idag, vilket kommer att leda till att man inte längre kommer behöva använda sig av lika många icke förnybara energikällor som tidigare.

Jag tror även att man utvecklat hur man använder energin i bostäder om 100 år. Antagligen så kommer större delen av energin i bostäder att vara skapad av en utvecklad version av solceller som kommer att finnas i närheten. Jag kan även tänka mig att utvecklat värmepumpar så att man på ett effektivare sätt kan utvinna värmen och energin som finns i jordens inre.

Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.
Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Den största anledningen till att vi i de rikare länderna inte väljer att förändra vår livsstil är helt enkelt för att vi vant oss. Nästan varenda person i första och andra världen ser lyxvaror som personliga datorer, bensindrivna bilar, köttprodukter och rent vatten som rena vardagen. Vad många inte inser är att folk som bor i andra länder har helt annorlunda förutsättningar. Det är egentligen helt sjukt att tänka på att man i vissa länder måste ta sig hur många kilometer som helst bara för att få tag på vatten som oftast inte ens är helt rent.

Som sagt så är det många människor i världens rikare länder som inte inser hur stor skillnad det finns mellan världens rika och fattiga länder. Mitt personliga resonemang till varför detta sker är på grund av en inbyggd effekt i människan. Denna effekt gör så att vi har svårt att greppa allt som vi inte själva upplevt. Ett bra exempel på detta är den enorma kärleken för romantiska filmer bland ungdomar. Anledningen till att just den genren filmer har fått ett sådant uppsving är eftersom många ungdomar lätt kan sympatisera och relatera till ett kärleksdrama, då många tonåringar troligen själv har upplevt något liknande under sitt liv. O andra sidan kan det vara svårt för samma tonåring att sympatisera med ett svältande barn i Afrika, då tonåringen har vuxit upp i ett samhälle där mycket mat är en vardag. Detta leder ofta till att ämnen såsom svält i Afrika blir utdömt som "tråkigt" eller "orealistiskt" då man ser situationer som ett svältande barn i Afrika som "en annan verklighet", så att säga.

Jag tror också att många människor lever under hoppet att man ska lyckas forska fram ett sätt att rädda världen. Jag tror själv att vetenskapen kommer att kunna lösa de flesta av de problem som finns i dagens samhälle, men vad många inte inser är att vi som individer har ett eget ansvar att provisoriskt lösa problemen medans forskarna gör sitt.  

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Hållbar Utveckling - Repetition och Reflektion

Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser

En icke-förnybar, eller ändlig naturresurs är en naturresurs som vi förbrukar snabbare än att det produceras mer. I fall vi fortsätter använda de ändliga naturresurserna, såsom kol, olja och naturgas lika mycket som vi gör idag kommer de förr eller senare ta slut. Kol, olja och naturgas bildar även farliga avgaser när de förbränns för energi.

Vi har däremot ett antal förnybara energikällor som vi kan använda i stället. Några bra exempel är solkraft, vindkraft och vattenkraft. Dessa energikällor förnyas ständigt på ett naturligt vis, och kommer därför, åtminstone så länge solen lyser, aldrig ta slut. Vi kan dock inte överanvända våra resurser och inte ta mer än vad fotosyntesen lyckas producera.

Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Begreppet "hållbar utveckling" används ofta i samband med diskussioner angående miljön runt om i världen. Begreppet översätts rakt av till "en utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov", vilket innebär att man vill kunna leva på samma sätt som vi gör idag, utan att äventyra möjligheterna för de som kommer att bo på jorden i framtiden. Sen flera år tillbaka har politiker runt om i världen diskuterat hur man skulle kunna lösa de miljöproblem som finns idag, och på så sätt rädda planeten för framtida generationer.

Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.

När man ska tillse en hållbar utveckling av samhället finns det flera aspekter att se till. Dessa tre är de följande;

• Ekologisk hållbarhet: Ekologisk hållbarhet innebär att man tar hänsyn till den naturliga miljön. Till exempel så är 3% av de svenska skogarna skyddade från skogsbruk p.g.a.fridlysta växer, djurarter och annat som måste skyddas. 
• Ekonomisk hållbarhet: Ekonomisk hållbarhet innebär att man måste hushålla med sina resurser och på så sätt behålla dem på lång sikt. 
• Social hållbarhet: Social hållbarhet innebär att man vill bygga ett stabilt och jämställt samhälle där alla har rätt till saker såsom mat, rent vatten, bostäder, trygghet och utbildning. 

Problemet med de tre perspektiven är att det är väldigt svårt att balansera mellan dem. Till exempel så kan skogen, som vi pratade om tidigare, leda till färre arbetstillfällen inom skogsbruk, vilket innebär att man går miste om en del pengar. O andra sidan så vinner man på att det som är skyddat i skogen finns kvar vilket kan leda till inkomster i framtiden, såsom att ett naturreservat eller något liknande som kan locka dit turister, anläggs på platsen. Det är med andra ord väldigt svårt att balansera mellan de tre perspektiven, men när vi väl lyckas så har vi löst alla problem med en hållbar utveckling.

Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Under de senaste åren har vi människor utnyttjat jorden naturresurser otroligt mycket. Det ekologiska fotavtrycket är ett sätt att räkna ut hur mycket naturresurser vårt sätt att leva kräver. Att man använder just ordet fotavtryck är för att man vill visa att allt vi gör sätter stora spår i naturen.

Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket? 

Det ekologiska fotavtrycket räknas ut genom att ta reda på hur mycket produktiv yta den specificerade gruppen eller individen kräver för kunna förses med saker såsom bostad, mat, kläder och transport. Ett exempel är att genomsnittsamerikanen använder sig av 9,7 hektar produktiv yta. I fall alla på jorden hade gjort likadant så hade vi behövt fyra stycken jordklot, då det endast finns 12 miljarder hektar produktiv yta på jorden.

En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.

• En del av de gaser som vi släpper ut tas med vinden till andra länder i vår närhet. Exempelvis så får vi i Sverige mycket farliga gaser från alla kolverk i Polen. 
• Något som vi konsumerar en oerhörd mängd av i västvärlden är kläder, och det räcker att kolla på lappen för att se att de flesta plaggen är tillverkade i länder såsom Taiwan, Bangladesh och Kina. Alla utsläpp som skapas under tillverkningen påverkar de länderna där tillverkningen skett, i stället för landet där konsumenterna finns. 
• När man använder flygplan som transport så sprids avgaserna ut över länderna som överflygs under sträckan.  

Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke
förnybara energikällorna minska?

Först och främst så är ju de fossila bränslena som sagt icke förnybara, vilket innebär att vi förbrukar mer än vad det skapas nytt. Detta innebär att enligt rätt så pålitliga uträkningar så kommer exempelvis jordens kol ta slut om cirka 200 år och olja och naturgas kommer ta slut om cirka 40-60 år. Detta innebär att inom 40 år så måste vi ha utvecklat våra metoder för att utvinna förnybar energi. Forskare har räknat på det och kommit fram till att om runt 20-25 år så kommer vi ha utvecklat våra metoder så pass mycket att hälften av vår energikonsumtion kan utgöras av förnybara energikällor.

Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process. Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.
När man ska producera el från vattenkraft kravs två saker; solkraft och en fallhöjd. Solkraften är en förnybar resurs då den kommer finnas kvar så länge solen fortfarande lyser, vilket den kommer göra ett bra tag till. Anledningen att vi behöver solenergin är för att det är tack vare den som vattnets kretslopp fungerar. Det är nämligen så att när solen värmer upp haven runt om i världen så bildas vattenånga som först stiger upp mot himlen, för att sedan falla ner igen som regn och snö  som sedan samlas upp i bäckar och floder på land. Vid ett vattenkraftverk samlar man först upp vattnet i en stor damm, för att sedan låta det forsa ner genom en turbin som ger kraft åt en generator som skapar elström. Sammanfattningsvis så innebär att detta att vi kommer kunna använda oss av vattenkraftverk så länge solen lyser, och i och med det är vattenkraft en förnybar energikälla. Det som är väldigt positivt med vattenkraftverk är att de inte orsakar några utsläpp under själva skapandet av energin och att de kan skapa en enorm mängd energi i fall man bygger kraftverken på rätt ställen. Ett bra exempel på detta är att 99% av Norges energiproduktion skapas av vattenkraftverk, tack vare deras stora mängd nederbörd.

Vindkraft är ett annat sätt att skapa elström. Eftersom solen värmer upp olika delar av jordytan olika mycket så uppstår temperaturskillnader och skillnader i lufttryck, vilket leder till att vindar uppstår. Eftersom det är solen som gör så att vindkraftverk fungerar, räknas vindkraft som en förnybar energikälla. Den största fördelen med vindkraftverk är att de inte orsakar utsläpp över huvud taget. I Sverige har vi väldigt bra förutsättningar för att använda vindkraft, jämfört med flera andra länder. I Sverige är det nämligen väldigt blåsigt längst med kusterna, och framförallt ute över havet. Detta har lett till att vi numera bygger väldigt många vindkraftverk ute i havet, i stället för på land. Många klagar på bullret som vindkraftverken skapar, och att de är fula och därmed förstör landsbygden, vilket är något som kan lösas genom att ha vindkraftverken ute i havet i stället.

Biobränslen kan vara en massa olika saker, exempelvis ved, flis och sopor. Detta enda kravet är att det man använder har framställts av "biomassa". När växterna tar emot solljus för sin fotosyntes så bildas något som kallas biomassa. Så länge solen lyser och så länge det finns skog och mark, så kommer vi att kunna använda oss av biomassa, vilket gör det till en förnybar energikälla. Biobränslen bidrar inte heller till växthuseffekten. När man bränner biobränslena så blir en bi-produkt koldioxid, men den positiva delen är att det aldrig släpps ut mer koldioxid än vad växten tagit upp medan den växt upp. En annan positiv sak med biobränslen är att det finns extremt mycket skog och mark att avverka i Sverige, då över hälften av Sveriges yta täcks av skog. Man kan också bygga upp något som kallas för en energiskog, där man planterar snabbväxande träd på åkermark för att snabbt få mer biobränsle till förbränning. Eftersom det finns så stora tillgångar av biobränslen i Sverige räknas energikällan också som "inhemsk" - det vill säga att man inte behöver importera från andra länder och att man inte behöver frakta råmaterialet några längre sträckor.

Solen är basingrediensen i allt liv på jorden och går även att använda som en väldigt pålitlig energikälla. Man kan använda solens strålar på två sätt för att få energi, antingen så använder man en solfångare för att värma upp vatten, eller så använder man solceller som fångar upp solstrålarna och konverterar dem till elström. Något som är positivt med solenergi är att den inte släpper ut några växthusgaser över huvud taget, vilket så klart leder till att energikällan inte bidrar till växthuseffekten.

Vi kan även använda oss av något som kallas för geotermisk energi. Geotermisk energi är värme som kommer från jordens inre, det vill säga berggrunden. Värmen som finns i jordens inre kommer att existera så länge jorden gör det, vilket innebär att energikällan är en förnybar energikälla.

Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

När man ska bygga ett vattenkraftverk krävs väldigt stora ingrepp i naturen. För att få el av vattenkraftverket året om måste man nämligen bygga enorma dammar som kan stoppa upp tillräckligt mycket vatten. Det finns en stor risk att dessa dammar dränker viktiga naturområden som kanske egentligen hade behövts till något annat. Nedanför dammen så blir det helt tvärtom. Där torkar nämligen älven ut eftersom nästan allt vatten stoppats. Detta leder till naturen påverkas något enormt. Det finns också en ganska stor risk att fiskar hamnar fel eller inte lyckas ta sig förbi dammen.

Det största problemet med vindkraftverk är att de producerar väldigt lite el. Så pass lite att det tar väldigt lång tid innan man faktiskt har fått tillbaka den energin det tog att tillverka själva kraftverket. Vindkraftverken fungerar också bara när det blåser, vilket gör dem ineffektiva när det är vindstilla. Vindkraftverken orsakar också en del buller och är fula samt att de förstör "landskapsbilden" enligt vissa. Detta kan dock motverkas genom att bygga kraftverken utanför kusten i stället, något som jag nämnde under den förra frågan. Vissa organisationer som står för djurens rättigheter har även klagat på att fåglar flyger in i vindkraftverken och dör.

Under förbränning av biobränslen finns det risk för stora utsläpp i fall man använder en liten eller gammal panna. När man ska frakta bränslet till värmeverket så förbrukas en stor mängd dieselolja, något som också leder till en stor mängd utsläpp.

Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:

Geografiska förutsättningar

Ekonomi (på individ och samhällsnivå)

Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa

Mängden energi som kan utvinnas

Aktörer som motarbetar förändringen

Vem som bär ansvaret för förändringen

Det absolut största problemet med att helt ställa om till ett samhälle där vi endast använder oss förnybara resurser är att vi hade behövt minska mängden elström vi använder drastiskt. Detta beror huvudsakligen på att vi inte har tillräckligt med effektiva sätt att utvinna förnybar energi för att kunna låta det täcka hela vår energikonsumtion. Det man kan göra däremot är att man hittar nya sätt att spara energi på, exempelvis energisnålare fordon och andra energisnål teknik. Något vi verkligen har utvecklat under de senaste 15 åren är de vitvaror som finns i hemmen. Om man skulle jämföra dagens vitvaror med de som användes och producerades för cirka 15 år sedan så är dagens produkter runt 50-70% mer effektiva. För maskiner som kräver vatten, såsom tvätt- och diskmaskiner, så har samma utveckling skett, vilket innebär att vi inte behöver lägga lika mycket energi på att värma upp vatten längre. Det krävs också mindre energi för att tillverka själva varorna numera, vilket innebär en lättare och energisnålare produktion. Vad allt detta innebär är att i fall kurvan fortsätter på samma sätt så kommer vi inom ett antal år vara redo för ett samhälle som helt använder sig av förnybara energikällor för att få elström.

En annan sak man jobbar på är att försöka göra alla hus och hem mer energisnåla. Man jobbar på nya sätt att isolera hus för att så lite energi som möjligt ska gå till uppvärmning, man försöker bygga så många hus som möjligt med större glasrutor mot söder för att använda solens värme som uppvärmning. Man uppmuntrar även bostadsägare att installera solceller och solfångare, samt använda sig av värmepumpar och på så sätt använda sig av värmen som genereras i berg och i luften.

En annan viktig sak vi måste förändra för ett energisnålare samhälle är alla transporter som sker runt om i världen. Det är viktigt att vi fraktar de allra största varorna via järnväg eller på fartyg, i stället för flygplan eller lastbil. Det är även viktigt att vi åker mer kollektivt och inte så mycket med bil eller motorcykel. I fall tjugo personer ska till samma destination och alla åker bil så blir det troligen mellan fyra och tjugo bilar som alla släpper ut en stor mängd växthusgaser. I fall alla tjugo personer i stället åker kollektivt så blir det inte alls lika mycket utsläpp, då ett fordon släpper ut mycket mindre avgaser en vad fyra till tjugo bilar hade gjort. Man har även gjort stora framsteg inom bilindustrin, då fler och fler människor har råd med elbilar, etanolbilar och biogasbilar. De tidigare nämna bilsorterna har även blivit mycket mer effektiva under de senaste åren. För att detta ska lyckas så krävs det att samhällena riktar in sig på en utveckling som gynnar kollektivtrafiken och el/biogas/etanolbilar. Man måste även se att till att bygga ett samhälle där det är lättare för cyklister och fotgängare att ta sig fram, då det skulle minska hur viktigt det är att ha en personlig bil.

Det finns även en mängd saker som individen själv kan göra för att minska energibehovet som finns i samhället. Exempelvis så kan man försöka äta mer vegetarisk/vegansk mat, bo på mindre yta eller bo kollektivt samt åka mer kollektivt alternativt gå eller cykla i stället för att åka med bil. Det är även bra att försöka åka så lite flygplan som möjligt, då en simpel flygresa leder till extremt mycket utsläpp. Problemet med detta är att det är väldigt få, inklusive mig själv, som har svårt för just den livsstilen. Det finns många som inte riktigt känner för att helt eller delvis äta vegetarisk mat, men många som är villiga att dra ner på mängden köttprodukter de äter. Det är inte heller många som känner sig väldigt manade för att bo kollektivt, då det, som det ser ut i dagens samhälle, visar på väldigt låg status. Många som kämpar för ett energisnålare samhälle anser att vi måste få bort skammen som finns i att bo kollektivt och i stället uppmuntra det.

Många länder runtom i världen forskar just nu i hur man kan göra förnybar energi lättare att framställa samt göra den effektivare. Man forskar även på hur man lättare kan värma upp hus samt hur man gör bostäder generellt energisnålare. Problemet med detta är att som all annan forskning så tar det långt tid att hitta nya metoder som håller i längden. Forskarnas mål är att de om cirka 20-25 år kan se ett samhälle där hälften av all energi är skapad av förnybara resurser.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Livscykelanalys för Material till Sittmöbel

Material

• Trä: Jag har inte bestämt vilket träslag jag ska använda mig av, men jag kommer välja något som är både billigt, miljövänligt och hållbart nog.
• Metall: Ramen på min stol kommer vara gjord av någon typ av metall. Även här kommer jag att välja ett material som är billigt, miljövänligt och hållbart nog att hålla upp stolen. 
• Skumgummi: En av de "uppgraderingar" jag vill göra från våra vanliga skolstolar är att jag vill skapa en skönare sittyta samt ett skönare ryggstöd. Jag kommer därför att ha en dyna på respektive ställe. Jag kommer att använda skumgummi inuti eftersom skumgummi lätt formar sig, vilket innebär att dynan kommer forma sig efter den som sätter sig på stolen, på bara några minuter. 
• Tyg: Som jag nämnt i punkten ovan kommer jag att använda mig av dynor på min sittmöbel. Det är snyggast att täcka skumgummit med något typ av tyg, helst svart. 
• Plast: Jag kommer att ha armstöd på min stol, vilket innebär att jag måste måste använda ett material som inte är lika hårt som metall, men ändå klarar av att hålla en hel persons armar uppe. 

Trä till sittyta och ryggstöd

Jag har valt att använda mig av plywood för sitsen och ryggstödet. Plywood är hyfsat billigt och optimalt för en sittyta och ett ryggstöd på en skolstol.

Plywood tillverkas av så kallade "faner". En fan är ett väldigt tunt blad av trä som skärs ut med en hyvel. Man tillverkar faner av olika sorters träslag, beroende på vilket utseende man vill ha på sitt plywood. Jag har valt gran och furu eftersom det finns tillgängligt i Sverige, vilket innebär att man kan minimera transporten. Gran och furu är även de träslag som Vänerply rekommenderar för användning till Plywood.

Man sätter sedan samman alla faner med något som kallas fenolhartslim. Fenolhartslim är ett sorts lim som har mycket hög hållfasthet. Detta gör limmet perfekt till plywood, eftersom det måste vara väldigt hållbart. Limmet tillverkas av harts som mjukas upp och kombineras med kaliumhydroxid. Harts är ett ämne som byggs upp av "hartsämnen" som finns i kåda, det vill säga saften som rinner ut ur vissa träd. Harts går att hitta i Sverige, så det är därför möjligt att tillverka Fenolhartslim i Sverige, vilket skulle innebära mindre transport för limmet.

Det finns dock ett stort problem med fenolhartslim, och det är att det innehåller ämnet formaldehyd, som sedan 1999 är benämnt som en "Giftig Substans" av den så kallade "Canadian Environmental Protection Act". Vad detta innebär är att man inte får hålla på med för höga halter av ämnet, då det kan innebära fara för både hälsa och miljö.

Det finns en plywood-tillverkare som går under namnet Vänerply. Det som är bra med företaget är att alla deras plywood-skivor innehåller tillräckligt lite formaldehyd för att gå under gränsen som är utsatt av den svenska Kemikalieinspektionen. Gränsen ligger sedan 2014 på 0,13 mg/m3, vilket Vänerply plywood klarar då deras plywood ligger på cirka 0,01 mg/m3. Jag kommer därför att använda Vänerplys Plywood till min sittmöbel.

Metall till stolens ram

Jag kommer använda stål till min stolsram på grund av ämnets extrema hållbarhet. Jag undviker rostfritt stål eftersom det kostar väldigt mycket mer. Stolen kommer också bara användas inomhus, vilket innebär att egenskaperna av rostfritt stål blir helt onödiga.

Stål framställs av järn. Järn framställs genom gruvdrift, vilket innebär en del naturpåverkan, framförallt från transporten till och från gruvan. Järnmineralen hittas ofta tillsammans med gråberg, vilket innebär att järnet först måste anrikas. Anrikningen sker i ett så kallat anrikningsverk. Detta måste göras för undvika mycket slagg senare i produktionen. Man använder sig sedan av en metod som kallas sintring för att forma malmen till pellets inför processens nästa steg, reduktionen.

Nästan alla järnmalmer är så kallade oxider, vilket innebär att järnet är förenat med syre. För att ta bort syret så reducerar man järnet. Detta sker oftast i en masugn. Det finns masugnar som använder sig av el för att reducera järnet, men vanligast är att man använder kol. Tack vare reduceringen skapas råjärn, det vill säga järn som innehåller över 4% kol. Hela den här processen är i det stora hela inte väldigt miljövänligt, men med tanke på hur användbart stål och järn är, skulle jag säga att det är värt det.

För att skapa stål av järnet så används något som kallas för färskning. Färskning går till på så sätt att man minskar järnets kolhalt till mellan 0,15% och 2%.

Efter detta så måste stålet gjutas till formen av min stols ram. Vid gjutning av stål så behövs en form som visar hur stålet ska formas. Man smälter först stålen och låter sedan den (i flytande form) fylla formen. Man sänker sedan värmen och låter stålet stelna. Stålen kan kräva en stunds efterarbete.
Gjutningsprocessen påverkar inte miljön alltför mycket.

Något som är fantastiskt med järnatomer är att de är ändliga, vilket innebär att man kan återanvända stålen i all oändlighet, utan att behöva sänka dess kvalitet. Allt man behöver göra är smälta stålen för att sedan forma om den till något nytt. Detta innebär en liten miljöpåverkan i och med transport samt gjutning, men den är ingenting jämfört med den miljöpåverkan som att skapa nytt stål medför.

Skumgummi

Skumgummi, eller polyestercellplast som det egentligen heter, är ett material som ofta används som vaddering i olika saker, framförallt soffor och andra möbler.

Vid tillverkning av skumgummi så skickas materialet till fabrik med transport via lastbil, vilket innebär miljöpåverkan.

Inne på fabriken mixas ett antal kemikalier ihop till en stor massa, som råkar vara namnlös. Bland kemikalierna så blandas det också i ett så kallat antistatmedel som motverkar elektrostatisk uppladdning. Ingen av kemikalierna som används i skumgummi har en särskilt stor miljöpåverkan, vilket så klart är positivt.

När skumgummit inte längre behövs så kan delar av det återanvändas, men tyvärr så har vi inte kommit jättelångt när det gäller återvinning av skumgummi, vilket innebär att de metoder vi har kan vara både osäkra och ineffektiva.

Detta beror till största delen på att skumgummi är ett så pass komplext material, då det ingår en enorm mängd olika kemikalier. Det vi gör idag blir helt enkelt att vi bränner upp skumgummit när det inte längre behövs. Detta leder ju så klart till utsläpp vilket inte är bra för miljön. Därför hoppas och tror man att man i framtiden kommer ha hittat ett effektivare sätt att återvinna skumgummi, för att slippa utsläppen.

Tyg

För att täcka över skumgummit är tyg ofta ens bästa val. Bomullstyg skapas genom att man väver ihop flera längre bomullstrådar till ett enda stort skynke. Majoriteten av den vävningen som sker idag utförs mekaniskt, det vill säga inte för hand. Konsekvenserna av detta blir att det skapas färre arbetstillfälle inom industrin samt att maskinerna drar ström, vilket är något som påverkar miljön.

Som jag nämnde innan vill jag helst ha svart tyg då det hade passat bäst till min sittmöbel. Det går att färga tyget på lite olika sätt, men det vanligaste är att man använder sig av konstgjord färg, alltså färg gjord på kemikalier som är något miljöfarliga, och vatten. Problemet med den här metoden är att det krävs kemikalier som kan vara både hälso- och miljö-farliga i fall de inte används korrekt. Som jag nämnde tidigare krävs det också en ganska stor mängd uppvärmt vatten, något som drar mycket energi att skapa, vid färgningen.

Mycket av tyget vi använder kan återanvändas för något annat, kläder till exempel. Framförallt när det är större tyg-bitar, eftersom de är väldigt lätta att sy om till någonting annat.

I fall det av någon anledning inte skulle gå att återvinna tyget är det väldigt viktigt att man tar han om det på rätt sätt innan det bränns, då kemikalierna som använts på det kan spridas med röken och skapa problem för miljön i närheten.

Plast

Plast tillverkas huvudsakligen av två stycken råvaror; råolja och naturgaskondensat, det vill säga en kondenserad form av naturgas. Oljan innehåller många ämnen som är farliga för miljön. Vid utvinningen finns en stor risk att oljan och dess farliga beståndsdelar släpps ut i naturen runt omkring, vilket skulle leda till att djur- och växt-livet runt omkring hade påverkats. Vid oljeutvinning så förbrukas även en rätt så stor mängd sötvatten under processen.

Råoljan innehåller en hel del föroreningar som måste filtreras ut innan man kan använda oljan till plastproduktion. Detta sker på ett så kallat oljeraffinaderi. På raffinaderiet så separerar man oljan från föroreningarna genom en process som kallas för fraktionerad destillation. Vad man gör är att man värmer upp råoljan så pass mycket att den övergår i gasfas. Man kyler sedan långsamt ner gasen tills alla föroreningar har gått tillbaka till vätskeform. Just på denna punkt är det väldigt viktigt med resthantering. De som sköter reningen måste vara väldigt försiktiga med vad de gör med alla föroreningar som blir över, för i fall de hamnar fel kan de ha en extremt stor miljöpåverkan på grund av deras giftiga egenskaper. Råoljan hittas på en rad olika platser runt om i världen. Norge är ett bra exempel då det ligger väldigt nära Sverige, vilket innebär en mindre transport för att få hit oljan.

Man kan sedan tillverka själva plasten på ett gäng olika sätt, men det vanligaste och mest effektiva är något som kallas för strängsprutning som går till på så sätt att man först fyller en cylinder som innehåller matar-skruv med lättflytande plast. Skruven roterar och tvingar ut den större delen av den lättflytande plasten genom ett munstycke där den sedan kyls ner för att skapa plastens slutgiltiga form. Själva produktionen har ingen större miljöpåverkan.

För att skapa delar till min stol kommer jag dock använda mig av en annan metod, gjutning. Strängsprutning används mest för att skapa saker som slangar och liknande, medan gjutning låter dig forma plasten till i princip vad som helst. För att gjuta plasten häller man först ner lättflytande plast i en avsedd form som man sedan kyler ner för att få plasten att stelna.

Plast är en av dem produkter som det produceras mest av i hela världen, något som har lett till att vi måste hitta ett smart sätt att återvinna och hantera rester av plasten. Det är i princip bara "termoplast" som kan återvinnas på ett korrekt sätt, eftersom termoplast kan återgå till smält form. I naturen så tar plast flera hundra år på sig att brytas ned, vilket innebär att plast som hamnar fel har en stor risk att skada djur och natur där det slängs. För att motverka detta måste vi se till att plasten tas om hand på rätt sätt efter användning.  

Källänkar

https://sv.wikipedia.org/wiki/Plywood 
https://sv.wikipedia.org/wiki/Faner 
https://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rkar#Bj.C3.B6rkar_i_Skandinavien
https://sv.wikipedia.org/wiki/Harts
https://en.wikipedia.org/wiki/Formaldehyde#International_bans
https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5l
https://sv.wikipedia.org/wiki/Rostfritt_st%C3%A5l
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rn-_och_st%C3%A5lproduktion
https://en.wikipedia.org/wiki/Foam_rubber
https://en.wikipedia.org/wiki/Textile#Production_methods
https://sv.wikipedia.org/wiki/Plast
https://sv.wikipedia.org/wiki/Petroleum

http://www.alternativ.nu/index.php?topic=85865.0
 - http://www.moelven.com/se/
 - https://www.badshop.se/bygg/byggmaterial-och-klader/byggvaror/skivmaterial/plywood-vanerply-p30-cplus-och-c-12x2400x1200-mm/p-240639?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=pla&gclid=Cj0KEQiAzsvEBRDEluzk96e4rqABEiQAezEOoC61Uep-SUvEkRqXtW891lJO7ADMwBDgGnjbysXDusUaAgCs8P8HAQ

http://www.thomassondesign.com/bygga/materialfakta/lim-och-harts

http://www.kemi.se/en/global/tillsyns-pm/projektrapporter/formaldehyd-i-traskivor-tillsynsprojekt-2014.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=Formaldehyd&_t_tags=language%3aen%2csiteid%3a007c9c4c-b88f-48f7-bbdc-5e78eb262090&_t_ip=83.254.158.11&_t_hit.id=KemI_Web_Models_Media_SiteMediaData/_382d83eb-4ff3-42de-a5c5-6ca6c5931b3d&_t_hit.pos=1

http://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/tillverkning-anvandning-atervinning/atervinning-av-jarn-och-stal/

http://atervinningsbar.se/soppasen-brannbart/skumgummi-ej-forpackning/

http://carpenter.com/index.php/se/se/om-oss/faq-se/

https://www.thebalance.com/the-basics-of-recycling-clothing-and-other-textiles-2877780

https://corporate.vattenfall.se/om-energi/el-och-varmeproduktion/olja/

http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/nyheter/2013/Plast_Nedbrytningstider.pdf

http://www.ne.se/  (jag har använt NE som ett facit för att se vilken fakta som stämmer)

Källkritik

Wikipedia: Många av våra lärare har i många år tjatat om att Wikipedia ej är en trovärdig källa eftersom "vem som helst kan redigera på den". Jag har däremot flera bevis på varför detta inte stämmer. Först och främst så är hela Wikipedia övervakat av en stor mängd administratörer, som man kan läsa mer om här. Det finns även en ännu större mängd moderatorer som också ser till att allting på Wikipedia stämmer. Jag har själv testat vad som händer i fall man lägger in fakta som inte stämmer på Wikipedia. Jag gick in på Wikipedia och redigerade en artikel om bävrar och skrev in att bäverns latinska namn var "hej hej". Mindre än tio minuter senare var min redigering borttagen och ersatt med bäverns riktiga latinska namn. Min dator förbjöds även från att redigera fler dokument på Wikipedia för all framtid. Att du inte längre får redigera på Wikipedia efter att du redigerat någonting felaktigt innebär att de som faktiskt gör det inte längre har tillgång till redigeringssystemet vilket minskar antalet oseriösa Wikipedia-användare. Det avskräcker också användare från att felaktigt redigera en Wikipedia artikel. Jag jämförde också all fakta med den som finns på NE och allt stämde överens. Domänen Wikipedia.org ägs av företaget Wikimedia Foundation som är ett företag som utvecklar programvara, hanterar domäner och tar hand om servrar för alla Wikimedias projekt. Företaget har cirka 280 personer anställda och en enormt stor grupp donatorer och grundare som har donerat väldigt stora mängder pengar så att Wikipedia, med mera, kan utvecklas i rätt riktning. Företagets inkomst under 2012 låg på runt 38 miljarder dollar. Flera av de som donerat till Wikipedia är ägare till andra stora företag som velat investera i något som kan leda världen framåt, gratis information för alla.

Nationalencyklopedin

Nationalencyklopedin, eller NE, är en källa som är i princip helt accepterad av det svenska folket, då sidan skrivs på uppdrag av den svenska staten. Sidans mening är att kunna ge lättåtkomlig på pålitlig information till det svenska folket, vilket är ungefär samma sak som Wikimedia vill göra med sin Wikipedia. Det finns dock en stor skillnad, och det är att artiklarna som finns tillgängliga på NE är skrivna av en grupp som består av pålitliga och väl utbildade professorer inom specifika ämnen. Enligt en intervju med en anställd på NE:s redaktion så brukar NE anställa en professor inom det aktuella ämnet i fall artikeln de ska skriva handlar om något väldigt specifikt som resten av gruppen inte har någon kunskap om. Som jag skrev i stycket med källänkar så har jag mestadels använt NE för att bekräfta all fakta som andra sidor ger mig, då NE är en så pass trovärdig källa.

Jernkontoret

Jag använde sidan jernkontoret för att hitta en hel del information om järn och stål. Jernkontoret är en så kallad branschorganisation, vilket innebär att det är en så kallad intresseförening för företag inom järn- och stålbranschen. Jernkontorets värderingar handlar om att sprida pålitlig information till det svenska folket om hur de företag som finns inom branschen arbetar. Det finns också väldigt mycket information om hur de företag som finns inom branschen arbetar för en stabilare och miljövänligare järn- och ståltillverkning. Jernkontoret ägs av cirka 180 olika järn- och stålbruk som genom brukssocieteten arbetar för att sprida information till svenska folket och andra företagare inom samma bransch. Jag jämförde all fakta med den som fanns på NE och allt jag använde mig av stämde överens.

( ͡° ͜ʖ ͡°)