Gestaltningsövning

Plötsligt hör vi dörrhandtaget tryckas ner. Dörren öppnas så långsamt att det nästan ser komiskt ut. In kikar ett rynkigt ansikte som ser ut som det är i smärta. Efter ett par sekunders tystnad så tar mannen ett steg fram och synliggör därmed hela sin kropp för klassen. Han är extremt kutryggig och lutar sig fram över en gammal rullator. Mannen tar ett djupt, rossligt andetag och yttrar en svag hälsning. De flesta av oss blir förvånade men svarar ändå. En elev i klassen frågar mannen hur det är fatt, men får inget direkt svar. Mannen suckar bara, varpå de flesta i klassen kastar oroliga blickar mot varandra. En av mina närmsta vänner går fram för att hjälpa mannen, men han lyfter bara en av sina rynkiga händer som en signal på att han inte behöver hjälp.          

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck?

Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan… Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

• Så fort jag vaknat går jag ner och äter frukost. Till frukost brukar jag äta två till fyra mackor med skinka, ost och gurka. Allt jag äter till frukost är tillverkat i Sverige, vilket innebär minimal transport. (Kopplat till energi: Kylen är en av de sakerna i hemmet som drar mest energi)
• Efter frukost brukar jag duscha en kort stund, cirka 10 minuter. (Kopplat till energi: Det tar en stor mängd energi att värma upp vattnet som man duschar med)
• Efter att jag duschat så brukar jag borsta tänderna. Jag har ej vattnet rinnande. (Kopplat till energi: att pumpa och kyla ner vatten tar energi)
• När jag är klar går eller cyklar jag till skolan. Jag har så pass kort till skolan att skjuts med bil inte är nödvändigt. 

Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

För cirka 200 år sedan så såg inte en vanlig morgon alls likadan ut som den gör idag. 

Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?

Det är så klart väldigt svårt att förutspå framtiden, allt kan hända från att en så kallad Coronal Mass Ejection (Förkortat CME) träffar jorden, precis som vad som höll på att hända år 2012, till att Elon Musk och SpaceX lyckas följa sina planer och kolonisera Mars. Men om vi utgår från att vi kommer att stanna på jorden och att den håller sig stabil 100 år till, så tror jag att det hade sett ut ungefär så här;

En av de största frågorna när det gäller framtiden är hur transportmedel kommer att fungera. Med tanke på hur snabbt elbilen har utvecklats under det senaste århundradet, hade det inte förvånat mig i fall nästan varenda bil på hela jorden är en elbil i framtiden. Det är så klart också möjligt att vi har upptäckt ett nytt ämne som kan driva våra fordon, exempelvis det nyligen upptäckta Ununpentium, som enligt några ska kunna ha "svävande" egenskaper. Jag tror också att man kommer ha utvecklat kollektivtrafiken och kanske kommit på ett nytt färdsätt för de som vill åka kollektivt, exempelvis ett svävande tåg eller något liknande.

Om 100 år tror jag också att man antingen har hittat ett nytt sätt att utvinna energi, eller förbättrat de metoderna vi har idag, vilket kommer att leda till att man inte längre kommer behöva använda sig av lika många icke förnybara energikällor som tidigare.

Jag tror även att man utvecklat hur man använder energin i bostäder om 100 år. Antagligen så kommer större delen av energin i bostäder att vara skapad av en utvecklad version av solceller som kommer att finnas i närheten. Jag kan även tänka mig att utvecklat värmepumpar så att man på ett effektivare sätt kan utvinna värmen och energin som finns i jordens inre.

Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.
Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Den största anledningen till att vi i de rikare länderna inte väljer att förändra vår livsstil är helt enkelt för att vi vant oss. Nästan varenda person i första och andra världen ser lyxvaror som personliga datorer, bensindrivna bilar, köttprodukter och rent vatten som rena vardagen. Vad många inte inser är att folk som bor i andra länder har helt annorlunda förutsättningar. Det är egentligen helt sjukt att tänka på att man i vissa länder måste ta sig hur många kilometer som helst bara för att få tag på vatten som oftast inte ens är helt rent.

Som sagt så är det många människor i världens rikare länder som inte inser hur stor skillnad det finns mellan världens rika och fattiga länder. Mitt personliga resonemang till varför detta sker är på grund av en inbyggd effekt i människan. Denna effekt gör så att vi har svårt att greppa allt som vi inte själva upplevt. Ett bra exempel på detta är den enorma kärleken för romantiska filmer bland ungdomar. Anledningen till att just den genren filmer har fått ett sådant uppsving är eftersom många ungdomar lätt kan sympatisera och relatera till ett kärleksdrama, då många tonåringar troligen själv har upplevt något liknande under sitt liv. O andra sidan kan det vara svårt för samma tonåring att sympatisera med ett svältande barn i Afrika, då tonåringen har vuxit upp i ett samhälle där mycket mat är en vardag. Detta leder ofta till att ämnen såsom svält i Afrika blir utdömt som "tråkigt" eller "orealistiskt" då man ser situationer som ett svältande barn i Afrika som "en annan verklighet", så att säga.

Jag tror också att många människor lever under hoppet att man ska lyckas forska fram ett sätt att rädda världen. Jag tror själv att vetenskapen kommer att kunna lösa de flesta av de problem som finns i dagens samhälle, men vad många inte inser är att vi som individer har ett eget ansvar att provisoriskt lösa problemen medans forskarna gör sitt.  

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Hållbar Utveckling - Repetition och Reflektion

Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser

En icke-förnybar, eller ändlig naturresurs är en naturresurs som vi förbrukar snabbare än att det produceras mer. I fall vi fortsätter använda de ändliga naturresurserna, såsom kol, olja och naturgas lika mycket som vi gör idag kommer de förr eller senare ta slut. Kol, olja och naturgas bildar även farliga avgaser när de förbränns för energi.

Vi har däremot ett antal förnybara energikällor som vi kan använda i stället. Några bra exempel är solkraft, vindkraft och vattenkraft. Dessa energikällor förnyas ständigt på ett naturligt vis, och kommer därför, åtminstone så länge solen lyser, aldrig ta slut. Vi kan dock inte överanvända våra resurser och inte ta mer än vad fotosyntesen lyckas producera.

Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Begreppet "hållbar utveckling" används ofta i samband med diskussioner angående miljön runt om i världen. Begreppet översätts rakt av till "en utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov", vilket innebär att man vill kunna leva på samma sätt som vi gör idag, utan att äventyra möjligheterna för de som kommer att bo på jorden i framtiden. Sen flera år tillbaka har politiker runt om i världen diskuterat hur man skulle kunna lösa de miljöproblem som finns idag, och på så sätt rädda planeten för framtida generationer.

Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.

När man ska tillse en hållbar utveckling av samhället finns det flera aspekter att se till. Dessa tre är de följande;

• Ekologisk hållbarhet: Ekologisk hållbarhet innebär att man tar hänsyn till den naturliga miljön. Till exempel så är 3% av de svenska skogarna skyddade från skogsbruk p.g.a.fridlysta växer, djurarter och annat som måste skyddas. 
• Ekonomisk hållbarhet: Ekonomisk hållbarhet innebär att man måste hushålla med sina resurser och på så sätt behålla dem på lång sikt. 
• Social hållbarhet: Social hållbarhet innebär att man vill bygga ett stabilt och jämställt samhälle där alla har rätt till saker såsom mat, rent vatten, bostäder, trygghet och utbildning. 

Problemet med de tre perspektiven är att det är väldigt svårt att balansera mellan dem. Till exempel så kan skogen, som vi pratade om tidigare, leda till färre arbetstillfällen inom skogsbruk, vilket innebär att man går miste om en del pengar. O andra sidan så vinner man på att det som är skyddat i skogen finns kvar vilket kan leda till inkomster i framtiden, såsom att ett naturreservat eller något liknande som kan locka dit turister, anläggs på platsen. Det är med andra ord väldigt svårt att balansera mellan de tre perspektiven, men när vi väl lyckas så har vi löst alla problem med en hållbar utveckling.

Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Under de senaste åren har vi människor utnyttjat jorden naturresurser otroligt mycket. Det ekologiska fotavtrycket är ett sätt att räkna ut hur mycket naturresurser vårt sätt att leva kräver. Att man använder just ordet fotavtryck är för att man vill visa att allt vi gör sätter stora spår i naturen.

Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket? 

Det ekologiska fotavtrycket räknas ut genom att ta reda på hur mycket produktiv yta den specificerade gruppen eller individen kräver för kunna förses med saker såsom bostad, mat, kläder och transport. Ett exempel är att genomsnittsamerikanen använder sig av 9,7 hektar produktiv yta. I fall alla på jorden hade gjort likadant så hade vi behövt fyra stycken jordklot, då det endast finns 12 miljarder hektar produktiv yta på jorden.

En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.

• En del av de gaser som vi släpper ut tas med vinden till andra länder i vår närhet. Exempelvis så får vi i Sverige mycket farliga gaser från alla kolverk i Polen. 
• Något som vi konsumerar en oerhörd mängd av i västvärlden är kläder, och det räcker att kolla på lappen för att se att de flesta plaggen är tillverkade i länder såsom Taiwan, Bangladesh och Kina. Alla utsläpp som skapas under tillverkningen påverkar de länderna där tillverkningen skett, i stället för landet där konsumenterna finns. 
• När man använder flygplan som transport så sprids avgaserna ut över länderna som överflygs under sträckan.  

Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke
förnybara energikällorna minska?

Först och främst så är ju de fossila bränslena som sagt icke förnybara, vilket innebär att vi förbrukar mer än vad det skapas nytt. Detta innebär att enligt rätt så pålitliga uträkningar så kommer exempelvis jordens kol ta slut om cirka 200 år och olja och naturgas kommer ta slut om cirka 40-60 år. Detta innebär att inom 40 år så måste vi ha utvecklat våra metoder för att utvinna förnybar energi. Forskare har räknat på det och kommit fram till att om runt 20-25 år så kommer vi ha utvecklat våra metoder så pass mycket att hälften av vår energikonsumtion kan utgöras av förnybara energikällor.

Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process. Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.
När man ska producera el från vattenkraft kravs två saker; solkraft och en fallhöjd. Solkraften är en förnybar resurs då den kommer finnas kvar så länge solen fortfarande lyser, vilket den kommer göra ett bra tag till. Anledningen att vi behöver solenergin är för att det är tack vare den som vattnets kretslopp fungerar. Det är nämligen så att när solen värmer upp haven runt om i världen så bildas vattenånga som först stiger upp mot himlen, för att sedan falla ner igen som regn och snö  som sedan samlas upp i bäckar och floder på land. Vid ett vattenkraftverk samlar man först upp vattnet i en stor damm, för att sedan låta det forsa ner genom en turbin som ger kraft åt en generator som skapar elström. Sammanfattningsvis så innebär att detta att vi kommer kunna använda oss av vattenkraftverk så länge solen lyser, och i och med det är vattenkraft en förnybar energikälla. Det som är väldigt positivt med vattenkraftverk är att de inte orsakar några utsläpp under själva skapandet av energin och att de kan skapa en enorm mängd energi i fall man bygger kraftverken på rätt ställen. Ett bra exempel på detta är att 99% av Norges energiproduktion skapas av vattenkraftverk, tack vare deras stora mängd nederbörd.

Vindkraft är ett annat sätt att skapa elström. Eftersom solen värmer upp olika delar av jordytan olika mycket så uppstår temperaturskillnader och skillnader i lufttryck, vilket leder till att vindar uppstår. Eftersom det är solen som gör så att vindkraftverk fungerar, räknas vindkraft som en förnybar energikälla. Den största fördelen med vindkraftverk är att de inte orsakar utsläpp över huvud taget. I Sverige har vi väldigt bra förutsättningar för att använda vindkraft, jämfört med flera andra länder. I Sverige är det nämligen väldigt blåsigt längst med kusterna, och framförallt ute över havet. Detta har lett till att vi numera bygger väldigt många vindkraftverk ute i havet, i stället för på land. Många klagar på bullret som vindkraftverken skapar, och att de är fula och därmed förstör landsbygden, vilket är något som kan lösas genom att ha vindkraftverken ute i havet i stället.

Biobränslen kan vara en massa olika saker, exempelvis ved, flis och sopor. Detta enda kravet är att det man använder har framställts av "biomassa". När växterna tar emot solljus för sin fotosyntes så bildas något som kallas biomassa. Så länge solen lyser och så länge det finns skog och mark, så kommer vi att kunna använda oss av biomassa, vilket gör det till en förnybar energikälla. Biobränslen bidrar inte heller till växthuseffekten. När man bränner biobränslena så blir en bi-produkt koldioxid, men den positiva delen är att det aldrig släpps ut mer koldioxid än vad växten tagit upp medan den växt upp. En annan positiv sak med biobränslen är att det finns extremt mycket skog och mark att avverka i Sverige, då över hälften av Sveriges yta täcks av skog. Man kan också bygga upp något som kallas för en energiskog, där man planterar snabbväxande träd på åkermark för att snabbt få mer biobränsle till förbränning. Eftersom det finns så stora tillgångar av biobränslen i Sverige räknas energikällan också som "inhemsk" - det vill säga att man inte behöver importera från andra länder och att man inte behöver frakta råmaterialet några längre sträckor.

Solen är basingrediensen i allt liv på jorden och går även att använda som en väldigt pålitlig energikälla. Man kan använda solens strålar på två sätt för att få energi, antingen så använder man en solfångare för att värma upp vatten, eller så använder man solceller som fångar upp solstrålarna och konverterar dem till elström. Något som är positivt med solenergi är att den inte släpper ut några växthusgaser över huvud taget, vilket så klart leder till att energikällan inte bidrar till växthuseffekten.

Vi kan även använda oss av något som kallas för geotermisk energi. Geotermisk energi är värme som kommer från jordens inre, det vill säga berggrunden. Värmen som finns i jordens inre kommer att existera så länge jorden gör det, vilket innebär att energikällan är en förnybar energikälla.

Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

När man ska bygga ett vattenkraftverk krävs väldigt stora ingrepp i naturen. För att få el av vattenkraftverket året om måste man nämligen bygga enorma dammar som kan stoppa upp tillräckligt mycket vatten. Det finns en stor risk att dessa dammar dränker viktiga naturområden som kanske egentligen hade behövts till något annat. Nedanför dammen så blir det helt tvärtom. Där torkar nämligen älven ut eftersom nästan allt vatten stoppats. Detta leder till naturen påverkas något enormt. Det finns också en ganska stor risk att fiskar hamnar fel eller inte lyckas ta sig förbi dammen.

Det största problemet med vindkraftverk är att de producerar väldigt lite el. Så pass lite att det tar väldigt lång tid innan man faktiskt har fått tillbaka den energin det tog att tillverka själva kraftverket. Vindkraftverken fungerar också bara när det blåser, vilket gör dem ineffektiva när det är vindstilla. Vindkraftverken orsakar också en del buller och är fula samt att de förstör "landskapsbilden" enligt vissa. Detta kan dock motverkas genom att bygga kraftverken utanför kusten i stället, något som jag nämnde under den förra frågan. Vissa organisationer som står för djurens rättigheter har även klagat på att fåglar flyger in i vindkraftverken och dör.

Under förbränning av biobränslen finns det risk för stora utsläpp i fall man använder en liten eller gammal panna. När man ska frakta bränslet till värmeverket så förbrukas en stor mängd dieselolja, något som också leder till en stor mängd utsläpp.

Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:

Geografiska förutsättningar

Ekonomi (på individ och samhällsnivå)

Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa

Mängden energi som kan utvinnas

Aktörer som motarbetar förändringen

Vem som bär ansvaret för förändringen

Det absolut största problemet med att helt ställa om till ett samhälle där vi endast använder oss förnybara resurser är att vi hade behövt minska mängden elström vi använder drastiskt. Detta beror huvudsakligen på att vi inte har tillräckligt med effektiva sätt att utvinna förnybar energi för att kunna låta det täcka hela vår energikonsumtion. Det man kan göra däremot är att man hittar nya sätt att spara energi på, exempelvis energisnålare fordon och andra energisnål teknik. Något vi verkligen har utvecklat under de senaste 15 åren är de vitvaror som finns i hemmen. Om man skulle jämföra dagens vitvaror med de som användes och producerades för cirka 15 år sedan så är dagens produkter runt 50-70% mer effektiva. För maskiner som kräver vatten, såsom tvätt- och diskmaskiner, så har samma utveckling skett, vilket innebär att vi inte behöver lägga lika mycket energi på att värma upp vatten längre. Det krävs också mindre energi för att tillverka själva varorna numera, vilket innebär en lättare och energisnålare produktion. Vad allt detta innebär är att i fall kurvan fortsätter på samma sätt så kommer vi inom ett antal år vara redo för ett samhälle som helt använder sig av förnybara energikällor för att få elström.

En annan sak man jobbar på är att försöka göra alla hus och hem mer energisnåla. Man jobbar på nya sätt att isolera hus för att så lite energi som möjligt ska gå till uppvärmning, man försöker bygga så många hus som möjligt med större glasrutor mot söder för att använda solens värme som uppvärmning. Man uppmuntrar även bostadsägare att installera solceller och solfångare, samt använda sig av värmepumpar och på så sätt använda sig av värmen som genereras i berg och i luften.

En annan viktig sak vi måste förändra för ett energisnålare samhälle är alla transporter som sker runt om i världen. Det är viktigt att vi fraktar de allra största varorna via järnväg eller på fartyg, i stället för flygplan eller lastbil. Det är även viktigt att vi åker mer kollektivt och inte så mycket med bil eller motorcykel. I fall tjugo personer ska till samma destination och alla åker bil så blir det troligen mellan fyra och tjugo bilar som alla släpper ut en stor mängd växthusgaser. I fall alla tjugo personer i stället åker kollektivt så blir det inte alls lika mycket utsläpp, då ett fordon släpper ut mycket mindre avgaser en vad fyra till tjugo bilar hade gjort. Man har även gjort stora framsteg inom bilindustrin, då fler och fler människor har råd med elbilar, etanolbilar och biogasbilar. De tidigare nämna bilsorterna har även blivit mycket mer effektiva under de senaste åren. För att detta ska lyckas så krävs det att samhällena riktar in sig på en utveckling som gynnar kollektivtrafiken och el/biogas/etanolbilar. Man måste även se att till att bygga ett samhälle där det är lättare för cyklister och fotgängare att ta sig fram, då det skulle minska hur viktigt det är att ha en personlig bil.

Det finns även en mängd saker som individen själv kan göra för att minska energibehovet som finns i samhället. Exempelvis så kan man försöka äta mer vegetarisk/vegansk mat, bo på mindre yta eller bo kollektivt samt åka mer kollektivt alternativt gå eller cykla i stället för att åka med bil. Det är även bra att försöka åka så lite flygplan som möjligt, då en simpel flygresa leder till extremt mycket utsläpp. Problemet med detta är att det är väldigt få, inklusive mig själv, som har svårt för just den livsstilen. Det finns många som inte riktigt känner för att helt eller delvis äta vegetarisk mat, men många som är villiga att dra ner på mängden köttprodukter de äter. Det är inte heller många som känner sig väldigt manade för att bo kollektivt, då det, som det ser ut i dagens samhälle, visar på väldigt låg status. Många som kämpar för ett energisnålare samhälle anser att vi måste få bort skammen som finns i att bo kollektivt och i stället uppmuntra det.

Många länder runtom i världen forskar just nu i hur man kan göra förnybar energi lättare att framställa samt göra den effektivare. Man forskar även på hur man lättare kan värma upp hus samt hur man gör bostäder generellt energisnålare. Problemet med detta är att som all annan forskning så tar det långt tid att hitta nya metoder som håller i längden. Forskarnas mål är att de om cirka 20-25 år kan se ett samhälle där hälften av all energi är skapad av förnybara resurser.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Livscykelanalys för Material till Sittmöbel

Material

• Trä: Jag har inte bestämt vilket träslag jag ska använda mig av, men jag kommer välja något som är både billigt, miljövänligt och hållbart nog.
• Metall: Ramen på min stol kommer vara gjord av någon typ av metall. Även här kommer jag att välja ett material som är billigt, miljövänligt och hållbart nog att hålla upp stolen. 
• Skumgummi: En av de "uppgraderingar" jag vill göra från våra vanliga skolstolar är att jag vill skapa en skönare sittyta samt ett skönare ryggstöd. Jag kommer därför att ha en dyna på respektive ställe. Jag kommer att använda skumgummi inuti eftersom skumgummi lätt formar sig, vilket innebär att dynan kommer forma sig efter den som sätter sig på stolen, på bara några minuter. 
• Tyg: Som jag nämnt i punkten ovan kommer jag att använda mig av dynor på min sittmöbel. Det är snyggast att täcka skumgummit med något typ av tyg, helst svart. 
• Plast: Jag kommer att ha armstöd på min stol, vilket innebär att jag måste måste använda ett material som inte är lika hårt som metall, men ändå klarar av att hålla en hel persons armar uppe. 

Trä till sittyta och ryggstöd

Jag har valt att använda mig av plywood för sitsen och ryggstödet. Plywood är hyfsat billigt och optimalt för en sittyta och ett ryggstöd på en skolstol.

Plywood tillverkas av så kallade "faner". En fan är ett väldigt tunt blad av trä som skärs ut med en hyvel. Man tillverkar faner av olika sorters träslag, beroende på vilket utseende man vill ha på sitt plywood. Jag har valt gran och furu eftersom det finns tillgängligt i Sverige, vilket innebär att man kan minimera transporten. Gran och furu är även de träslag som Vänerply rekommenderar för användning till Plywood.

Man sätter sedan samman alla faner med något som kallas fenolhartslim. Fenolhartslim är ett sorts lim som har mycket hög hållfasthet. Detta gör limmet perfekt till plywood, eftersom det måste vara väldigt hållbart. Limmet tillverkas av harts som mjukas upp och kombineras med kaliumhydroxid. Harts är ett ämne som byggs upp av "hartsämnen" som finns i kåda, det vill säga saften som rinner ut ur vissa träd. Harts går att hitta i Sverige, så det är därför möjligt att tillverka Fenolhartslim i Sverige, vilket skulle innebära mindre transport för limmet.

Det finns dock ett stort problem med fenolhartslim, och det är att det innehåller ämnet formaldehyd, som sedan 1999 är benämnt som en "Giftig Substans" av den så kallade "Canadian Environmental Protection Act". Vad detta innebär är att man inte får hålla på med för höga halter av ämnet, då det kan innebära fara för både hälsa och miljö.

Det finns en plywood-tillverkare som går under namnet Vänerply. Det som är bra med företaget är att alla deras plywood-skivor innehåller tillräckligt lite formaldehyd för att gå under gränsen som är utsatt av den svenska Kemikalieinspektionen. Gränsen ligger sedan 2014 på 0,13 mg/m3, vilket Vänerply plywood klarar då deras plywood ligger på cirka 0,01 mg/m3. Jag kommer därför att använda Vänerplys Plywood till min sittmöbel.

Metall till stolens ram

Jag kommer använda stål till min stolsram på grund av ämnets extrema hållbarhet. Jag undviker rostfritt stål eftersom det kostar väldigt mycket mer. Stolen kommer också bara användas inomhus, vilket innebär att egenskaperna av rostfritt stål blir helt onödiga.

Stål framställs av järn. Järn framställs genom gruvdrift, vilket innebär en del naturpåverkan, framförallt från transporten till och från gruvan. Järnmineralen hittas ofta tillsammans med gråberg, vilket innebär att järnet först måste anrikas. Anrikningen sker i ett så kallat anrikningsverk. Detta måste göras för undvika mycket slagg senare i produktionen. Man använder sig sedan av en metod som kallas sintring för att forma malmen till pellets inför processens nästa steg, reduktionen.

Nästan alla järnmalmer är så kallade oxider, vilket innebär att järnet är förenat med syre. För att ta bort syret så reducerar man järnet. Detta sker oftast i en masugn. Det finns masugnar som använder sig av el för att reducera järnet, men vanligast är att man använder kol. Tack vare reduceringen skapas råjärn, det vill säga järn som innehåller över 4% kol. Hela den här processen är i det stora hela inte väldigt miljövänligt, men med tanke på hur användbart stål och järn är, skulle jag säga att det är värt det.

För att skapa stål av järnet så används något som kallas för färskning. Färskning går till på så sätt att man minskar järnets kolhalt till mellan 0,15% och 2%.

Efter detta så måste stålet gjutas till formen av min stols ram. Vid gjutning av stål så behövs en form som visar hur stålet ska formas. Man smälter först stålen och låter sedan den (i flytande form) fylla formen. Man sänker sedan värmen och låter stålet stelna. Stålen kan kräva en stunds efterarbete.
Gjutningsprocessen påverkar inte miljön alltför mycket.

Något som är fantastiskt med järnatomer är att de är ändliga, vilket innebär att man kan återanvända stålen i all oändlighet, utan att behöva sänka dess kvalitet. Allt man behöver göra är smälta stålen för att sedan forma om den till något nytt. Detta innebär en liten miljöpåverkan i och med transport samt gjutning, men den är ingenting jämfört med den miljöpåverkan som att skapa nytt stål medför.

Skumgummi

Skumgummi, eller polyestercellplast som det egentligen heter, är ett material som ofta används som vaddering i olika saker, framförallt soffor och andra möbler.

Vid tillverkning av skumgummi så skickas materialet till fabrik med transport via lastbil, vilket innebär miljöpåverkan.

Inne på fabriken mixas ett antal kemikalier ihop till en stor massa, som råkar vara namnlös. Bland kemikalierna så blandas det också i ett så kallat antistatmedel som motverkar elektrostatisk uppladdning. Ingen av kemikalierna som används i skumgummi har en särskilt stor miljöpåverkan, vilket så klart är positivt.

När skumgummit inte längre behövs så kan delar av det återanvändas, men tyvärr så har vi inte kommit jättelångt när det gäller återvinning av skumgummi, vilket innebär att de metoder vi har kan vara både osäkra och ineffektiva.

Detta beror till största delen på att skumgummi är ett så pass komplext material, då det ingår en enorm mängd olika kemikalier. Det vi gör idag blir helt enkelt att vi bränner upp skumgummit när det inte längre behövs. Detta leder ju så klart till utsläpp vilket inte är bra för miljön. Därför hoppas och tror man att man i framtiden kommer ha hittat ett effektivare sätt att återvinna skumgummi, för att slippa utsläppen.

Tyg

För att täcka över skumgummit är tyg ofta ens bästa val. Bomullstyg skapas genom att man väver ihop flera längre bomullstrådar till ett enda stort skynke. Majoriteten av den vävningen som sker idag utförs mekaniskt, det vill säga inte för hand. Konsekvenserna av detta blir att det skapas färre arbetstillfälle inom industrin samt att maskinerna drar ström, vilket är något som påverkar miljön.

Som jag nämnde innan vill jag helst ha svart tyg då det hade passat bäst till min sittmöbel. Det går att färga tyget på lite olika sätt, men det vanligaste är att man använder sig av konstgjord färg, alltså färg gjord på kemikalier som är något miljöfarliga, och vatten. Problemet med den här metoden är att det krävs kemikalier som kan vara både hälso- och miljö-farliga i fall de inte används korrekt. Som jag nämnde tidigare krävs det också en ganska stor mängd uppvärmt vatten, något som drar mycket energi att skapa, vid färgningen.

Mycket av tyget vi använder kan återanvändas för något annat, kläder till exempel. Framförallt när det är större tyg-bitar, eftersom de är väldigt lätta att sy om till någonting annat.

I fall det av någon anledning inte skulle gå att återvinna tyget är det väldigt viktigt att man tar han om det på rätt sätt innan det bränns, då kemikalierna som använts på det kan spridas med röken och skapa problem för miljön i närheten.

Plast

Plast tillverkas huvudsakligen av två stycken råvaror; råolja och naturgaskondensat, det vill säga en kondenserad form av naturgas. Oljan innehåller många ämnen som är farliga för miljön. Vid utvinningen finns en stor risk att oljan och dess farliga beståndsdelar släpps ut i naturen runt omkring, vilket skulle leda till att djur- och växt-livet runt omkring hade påverkats. Vid oljeutvinning så förbrukas även en rätt så stor mängd sötvatten under processen.

Råoljan innehåller en hel del föroreningar som måste filtreras ut innan man kan använda oljan till plastproduktion. Detta sker på ett så kallat oljeraffinaderi. På raffinaderiet så separerar man oljan från föroreningarna genom en process som kallas för fraktionerad destillation. Vad man gör är att man värmer upp råoljan så pass mycket att den övergår i gasfas. Man kyler sedan långsamt ner gasen tills alla föroreningar har gått tillbaka till vätskeform. Just på denna punkt är det väldigt viktigt med resthantering. De som sköter reningen måste vara väldigt försiktiga med vad de gör med alla föroreningar som blir över, för i fall de hamnar fel kan de ha en extremt stor miljöpåverkan på grund av deras giftiga egenskaper. Råoljan hittas på en rad olika platser runt om i världen. Norge är ett bra exempel då det ligger väldigt nära Sverige, vilket innebär en mindre transport för att få hit oljan.

Man kan sedan tillverka själva plasten på ett gäng olika sätt, men det vanligaste och mest effektiva är något som kallas för strängsprutning som går till på så sätt att man först fyller en cylinder som innehåller matar-skruv med lättflytande plast. Skruven roterar och tvingar ut den större delen av den lättflytande plasten genom ett munstycke där den sedan kyls ner för att skapa plastens slutgiltiga form. Själva produktionen har ingen större miljöpåverkan.

För att skapa delar till min stol kommer jag dock använda mig av en annan metod, gjutning. Strängsprutning används mest för att skapa saker som slangar och liknande, medan gjutning låter dig forma plasten till i princip vad som helst. För att gjuta plasten häller man först ner lättflytande plast i en avsedd form som man sedan kyler ner för att få plasten att stelna.

Plast är en av dem produkter som det produceras mest av i hela världen, något som har lett till att vi måste hitta ett smart sätt att återvinna och hantera rester av plasten. Det är i princip bara "termoplast" som kan återvinnas på ett korrekt sätt, eftersom termoplast kan återgå till smält form. I naturen så tar plast flera hundra år på sig att brytas ned, vilket innebär att plast som hamnar fel har en stor risk att skada djur och natur där det slängs. För att motverka detta måste vi se till att plasten tas om hand på rätt sätt efter användning.  

Källänkar

https://sv.wikipedia.org/wiki/Plywood 
https://sv.wikipedia.org/wiki/Faner 
https://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4slag
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rkar#Bj.C3.B6rkar_i_Skandinavien
https://sv.wikipedia.org/wiki/Harts
https://en.wikipedia.org/wiki/Formaldehyde#International_bans
https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5l
https://sv.wikipedia.org/wiki/Rostfritt_st%C3%A5l
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rn-_och_st%C3%A5lproduktion
https://en.wikipedia.org/wiki/Foam_rubber
https://en.wikipedia.org/wiki/Textile#Production_methods
https://sv.wikipedia.org/wiki/Plast
https://sv.wikipedia.org/wiki/Petroleum

http://www.alternativ.nu/index.php?topic=85865.0
 - http://www.moelven.com/se/
 - https://www.badshop.se/bygg/byggmaterial-och-klader/byggvaror/skivmaterial/plywood-vanerply-p30-cplus-och-c-12x2400x1200-mm/p-240639?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=pla&gclid=Cj0KEQiAzsvEBRDEluzk96e4rqABEiQAezEOoC61Uep-SUvEkRqXtW891lJO7ADMwBDgGnjbysXDusUaAgCs8P8HAQ

http://www.thomassondesign.com/bygga/materialfakta/lim-och-harts

http://www.kemi.se/en/global/tillsyns-pm/projektrapporter/formaldehyd-i-traskivor-tillsynsprojekt-2014.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=Formaldehyd&_t_tags=language%3aen%2csiteid%3a007c9c4c-b88f-48f7-bbdc-5e78eb262090&_t_ip=83.254.158.11&_t_hit.id=KemI_Web_Models_Media_SiteMediaData/_382d83eb-4ff3-42de-a5c5-6ca6c5931b3d&_t_hit.pos=1

http://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/tillverkning-anvandning-atervinning/atervinning-av-jarn-och-stal/

http://atervinningsbar.se/soppasen-brannbart/skumgummi-ej-forpackning/

http://carpenter.com/index.php/se/se/om-oss/faq-se/

https://www.thebalance.com/the-basics-of-recycling-clothing-and-other-textiles-2877780

https://corporate.vattenfall.se/om-energi/el-och-varmeproduktion/olja/

http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/nyheter/2013/Plast_Nedbrytningstider.pdf

http://www.ne.se/  (jag har använt NE som ett facit för att se vilken fakta som stämmer)

Källkritik

Wikipedia: Många av våra lärare har i många år tjatat om att Wikipedia ej är en trovärdig källa eftersom "vem som helst kan redigera på den". Jag har däremot flera bevis på varför detta inte stämmer. Först och främst så är hela Wikipedia övervakat av en stor mängd administratörer, som man kan läsa mer om här. Det finns även en ännu större mängd moderatorer som också ser till att allting på Wikipedia stämmer. Jag har själv testat vad som händer i fall man lägger in fakta som inte stämmer på Wikipedia. Jag gick in på Wikipedia och redigerade en artikel om bävrar och skrev in att bäverns latinska namn var "hej hej". Mindre än tio minuter senare var min redigering borttagen och ersatt med bäverns riktiga latinska namn. Min dator förbjöds även från att redigera fler dokument på Wikipedia för all framtid. Att du inte längre får redigera på Wikipedia efter att du redigerat någonting felaktigt innebär att de som faktiskt gör det inte längre har tillgång till redigeringssystemet vilket minskar antalet oseriösa Wikipedia-användare. Det avskräcker också användare från att felaktigt redigera en Wikipedia artikel. Jag jämförde också all fakta med den som finns på NE och allt stämde överens. Domänen Wikipedia.org ägs av företaget Wikimedia Foundation som är ett företag som utvecklar programvara, hanterar domäner och tar hand om servrar för alla Wikimedias projekt. Företaget har cirka 280 personer anställda och en enormt stor grupp donatorer och grundare som har donerat väldigt stora mängder pengar så att Wikipedia, med mera, kan utvecklas i rätt riktning. Företagets inkomst under 2012 låg på runt 38 miljarder dollar. Flera av de som donerat till Wikipedia är ägare till andra stora företag som velat investera i något som kan leda världen framåt, gratis information för alla.

Nationalencyklopedin

Nationalencyklopedin, eller NE, är en källa som är i princip helt accepterad av det svenska folket, då sidan skrivs på uppdrag av den svenska staten. Sidans mening är att kunna ge lättåtkomlig på pålitlig information till det svenska folket, vilket är ungefär samma sak som Wikimedia vill göra med sin Wikipedia. Det finns dock en stor skillnad, och det är att artiklarna som finns tillgängliga på NE är skrivna av en grupp som består av pålitliga och väl utbildade professorer inom specifika ämnen. Enligt en intervju med en anställd på NE:s redaktion så brukar NE anställa en professor inom det aktuella ämnet i fall artikeln de ska skriva handlar om något väldigt specifikt som resten av gruppen inte har någon kunskap om. Som jag skrev i stycket med källänkar så har jag mestadels använt NE för att bekräfta all fakta som andra sidor ger mig, då NE är en så pass trovärdig källa.

Jernkontoret

Jag använde sidan jernkontoret för att hitta en hel del information om järn och stål. Jernkontoret är en så kallad branschorganisation, vilket innebär att det är en så kallad intresseförening för företag inom järn- och stålbranschen. Jernkontorets värderingar handlar om att sprida pålitlig information till det svenska folket om hur de företag som finns inom branschen arbetar. Det finns också väldigt mycket information om hur de företag som finns inom branschen arbetar för en stabilare och miljövänligare järn- och ståltillverkning. Jernkontoret ägs av cirka 180 olika järn- och stålbruk som genom brukssocieteten arbetar för att sprida information till svenska folket och andra företagare inom samma bransch. Jag jämförde all fakta med den som fanns på NE och allt jag använde mig av stämde överens.

( ͡° ͜ʖ ͡°)