onsdag 9 december 2015

Brev till energiministern

Vindkraftverk: För- och nackdelar

Fördelar
Det finns ett antal fördelar till att vindkraftverk ska byggas, exempelvis så är vindkraftverken ett väldigt ekonomiskt alternativ eftersom det inte krävs så mycket pengar att bygga vindkraftverk. Vindkraftverken har inte heller någon märkbar miljöpåverkan, vilket du kan läsa mer om under nackdelar. Vindkraftverken har också en hyfsat bra medellivslängd på 20-25 år. Detta är speciellt en bra egenskap med tanke på hur billigt det är att konstruera ett vindkraftverk. Ett vindkraftverk producerar också 20 gånger så mycket el som det går åt för att tillverka ett vindkraftverk. Vinden är också en förnybar elkälla eftersom den troligtvis inte kommer ta slut så länge jorden existerar.

Nackdelar:
Det finns också ett antal nackdelar med vindkraftverken, varav de flesta rör ekonomin i längden. Vad jag menar med detta är att vindkraftverk i längden blir dyra med tanke på hur mycket el de faktiskt producerar. Det är nämligen så att ett vindkraftverk producerar 4 GWh per år, vilket är ett relativt lågt värde om man jämför med andra typer av elkraftverk. Medellivslängden av vindkraftverket är också ganska lågt jämfört med andra typer av elverk. Om ett vindkraftverk står i runt 20-25 år och producerar 4 GWh per år så blir hyfsat lite ström för pengarna, speciellt i fall vindkraftverken går sönder och behöver lagas. Detta förbättras inte av att vindkraftverket har en verkningsgrad på runt 35%, vilket är mycket sämre än flera andra elverk som det finns tillgänglighet att bygga. Vindkraftverket har inte en särskilt stor miljöpåverkan, men det finns fortfarande ett antal nackdelar för miljön exempelvis är det vanligaste felet som kan ske i naturen att vindkraftverket skickar ut buller på 35 dB och att det ger en ökad avdunstning av vatten från marken runt omkring. Det händer även att fåglar flyger in i motorbladen och dör eller skadas, men det är inte en lika viktig miljöpåverkan som de två tidigare nämnda. En annan nackdel är att vindkraftverket bara är aktivt och producerar el så länge det blåser, och går vindhastigheten under 4 m/s stängs vindkraftverket av. 



Vattenkraftverk: För- och nackdelar

Fördelar
Vattenkraftverken skapar väldigt mycket ström, 800 GWh per år för att vara exakt. Detta är 200 gånger mer än vad ett vattenkraftverk skapar och därför ett väldigt bra val till frågan om vilket elverk man ska välja att bygga fler av. Vattenkraftverket har också en väldigt hög verkningsgrad (det vill säga förloras inte särskilt mycket ström på vägen) på runt 75%. Detta är mycket positivt och mycket bra med tanke på hur hög verkningsgrad de andra elverken har, där de båda ligger på 35% vilket är en hyfsat dålig verkningsgrad. Vattnet är också en förnybar elkälla eftersom den troligtvis inte kommer ta slut så länge jorden existerar. Ett vattenkraftverk har en medellivslängd på 40-50 år vilket är mycket bättre än vindkraftverkets 20-25 år, detta gör också vattenkraftverket till ett av de mest effektiva elverken med tanke på hur mycket pengar man lägger ner på att konstruera det från början. Vattenkraftverken, till skillnad från vindkraftverken, är också alltid igång eftersom man under en lång tid sparar upp vattnet i dammar och på så sätt kan försätta producera el hela tiden. 

Nackdelar
Det finns också ett antal nackdelar med vindkraftverken, varav de flesta rör miljöpåverkan. Det är nämligen så att eftersom vattenkraftverken kräver mycket vatten är man tvungen att lägga stora landytor under vatten för att kunna göra dammar till vindkraftverken. Detta påverkar då ekosystemet eftersom många djur som tidigare bott i området tvingas flytta eller rent av fly från bygget. Eftersom man väljer att spara upp vattnet påverkas också fiskarna som bott i vattendragets levnadsätt. 



Kärnkraftverk: För- och nackdelar

Fördelar
Kärnkraftverken tillverkar en enorm mängd el på dess 23 000 GWh per år. Detta är långt förbi hur mycket el ett vattenkraftverk och vindkraftverk kan producera, och detta trots att kärnkraftverket bara har en verkningsgrad på 35%. Detta gör kärnkraftverket till det mest effektiva elverket. Kärnkraftverk har också en medellivslängd på 40-60 år vilket är väldigt bra, men inte så mycket bättre än hur länge ett vattenkraftverk håller. 

Nackdelar
Kärnkraftverk har en väldigt dålig miljöpåverkan. Det är nämligen så att det som skapar elektriciteten i ett kärnkraftverk är ämnet uran, som är ett radioaktivt grundämne. Detta innebär att i fall en olycka sker i kärnkraftverken kan dessa radioaktiva ämnen spridas och påverka natur och människor runt om kring. Radioaktiva ämnen påverkar nämligen det genetiska arvet och gör så att barn föds med missbildningar. Kärnreaktorn inne i kärnkraftverket skapar också 15-25 ton så kallat ”radioaktivt avfall”. Detta radioaktiva avfallet är fortfarande radioaktivt och därför farligt för miljön och människor. Än så länge har inte människan kommit på något bra sätt att förvara det här avfallet, och vi gör därför bara så att vi lagrar den i berggrunden. Dock så kan ett radioaktivt ämne fortsätta vara radioaktivt i flera tusentals år, så förr eller senare så kommer den tekniken sluta att fungera. Uran är också en icke förnybar energikälla, och man tror att den bara kommer räcka till i ett par hundra år till. 


Argumentation för vattenkraftverk

Efter att ha noggrant studerat faktan kring de tre elverken har jag bestämt mig för att vattenkraftverken är de bästa elverken att bygga. Detta är på grund av deras hyfsat höga elproduktion och höga verkningsgrad, i alla fall om man jämför med vindkraftverken. Vattenkraftverken har också, som tidigare nämnt, en livslängd på 40-50 år vilket är oerhört bra och ekonomiskt sett effektivt. Vattenkraftverken använder sig också av en förnybar energikälla (vatten) och kan därför klassas som miljövänlig. Vattenkraftverken använder sig inte av något farligt ämne heller och ger inte heller något typ av avfall, vilket kärnkraftverken gör. Den lilla miljöpåverkan som vattenkraftverken har är som sagt så liten att den knappt spelar någon roll. Den påverkar som sagt inte miljön särskilt mycket utom att den lägger stora landytor under vatten och påverkar ekosystemet under vattnet. Dessa två är ingenting om man jämför hur ett kärnkraftverk påverkar miljön, exempelvis använder kärnkraftverken sig av radioaktiva som är farliga för människor och miljön i fall en olycka skulle ske i kärnreaktorn. De radioaktiva ämnena är farliga för det genetiska arvet och ger avfall som måste grävas ner under jord.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

tisdag 8 december 2015

Industrialismen - Skrivuppgift 3

I min fördjupningsuppgift fördjupar mig i hur kvinnorna hade det under och efter revolutionerna

Kvinnornas position i Amerika: Efter den amerikanska revolutionen i Amerika hade kvinnorna inte det särskilt bra ställt. Kvinnorna försökte flera gånger under och efter att revolutionen att få männen att ge dem privilegier som just då endast fanns för männen. Kvinnorna försökte även att hota männen med olika saker, bland annat att kvinnorna själva skulle starta revolution mot männen i fall de inte följde kvinnornas förslag om jämställdhet och att kvinnorna skulle få rösträtt.

Egentligen så deltog kvinnorna ganska mycket i det Amerikanska frihetskriget, även om det inte var som stridande soldater. Exempelvis så bojkottade de brittiska varor, spionera på de brittiska arméerna och framförallt genom att sköta jordbruket och jobbet hemma.

Kvinnornas position i Frankrike: Efter revolutionen i Frankrike hade kvinnorna i det stora hela det ganska bra ställt. De hade i flera fall samma villkor och privilegier som männen hade. Detta berodde troligtvis på att hela iden bakom franska revolutionen var "frihet, jämlikhet och broderskap". Man ville alltså att alla skulle vara lika värda och vara fria. Fransmännen utförde detta genom att bland annat:

-Se till att alla stod lika inför lagen, inklusive kvinnorna vilket så klart räknas som något positivt för kvinnorna.
-Göra mänskliga rättigheter till en lag, på så sätt fick kvinnorna det bättre i samhället och lyckades få ungefär samma rättigheter som männen.
-Ändra så att vem som helst kunde utföra vilket yrke som helst. Detta gjorde så att kvinnorna inte längre var tvungna att arbeta som hemmafruar utan kunde skaffa sig ett riktigt jobb och försörja sin familj.
-Göra skilsmässor lagliga och på så sätt ge kvinnor i ett icke fungerande äktenskap möjligheten att få ett slut på det, vilket såklart är positivt eftersom det tidigare setts som männen äger kvinnorna och att de inte hade rätten att säga till om någonting i ett äktenskap.

Fransmännen skrev ner den så kallade förklaringen av mänskliga och medborgerliga rättigheter år 1789. Med den ville man bestämma att alla människor som bor i Frankrike var "Frankrikes medborgare" och därför skulle de alla ha samma rättigheter oavsett kön. Detta är en viktig del för att förstå hur kvinnornas position i det franska samhället förändrades.


Jämförelse mellan Amerika och Frankrike: Som man förstått från faktan i de tidigare två styckena fick kvinnorna det väldigt olika om jämför mellan resultaten av de båda revolutionerna. Efter det Amerikanska frihetskriget fick kvinnorna det inte mycket bättre, och de räknades fortfarande inte som något viktigt för samhället.

I Frankrike däremot fick kvinnorna det mycket bättre sett än till hur de hade det innan revolutionen. Saker som förbättrades för kvinnorna har jag tidigare nämnt.

Jag tror att anledningen att det är en så pass stor skillnad mellan resultaten av de båda revolutionerna är för att man stred för helt olika saker under de två revolutionerna. Under den Franska revolutionen stred man nämligen för "frihet, jämlikhet och broderskap", vilket innebär att de ville få en stat som var lika bra för alla. Frankrikes revolution följde också upplysningens tankar, och därför var det viktigt att människor skulle utbildas och bli förnuftiga människor.

Däremot så hade det Amerikanska frihetskriget en annan mening där de nästan endast ville bryta sig ifrån britternas styre och skapa sig ett eget land. I Amerika hade man dock också tankar från upplysningen i fokus under revolutionen, men de rörde mest maktfördelning och liknande. Kortfattat tror jag att anledningen att kvinnorna hade det så olika efter revolutionerna är för att de båda krigen hade så olika ideér och mål.



Källförteckning

So-rummet, Franska revolutionen 1789-1799, http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/franska-revolutionen, hämtad 2015-12-07

NE.se, Kvinnans historia, http://www.ne.se/artikel/kvinnans-historia, hämtad 2015-12-04.
NE är enligt mig en bra källa att använda eftersom den är rekommenderad av skolans IKT, uppdateras frekvent och har en bra kontakthänvisning. NE har också fått ett bidrag på 17 miljoner av staten för att vidareutveckla sina uppslagsböcker och sin sida. Detta visar i princip på att staten själv rekommenderar NE.

Wikipedia, Amerikanska Revolutionen, Franska Revolutionen, Kvinnans Historia, https://www.wikipedia.org/, hämtad 2015-12-04
Wikipedia är också en bra källa eftersom allting som skrivs där granskas av administratörer granskar all fakta som skrivs innan den publiceras på wiki-sidan. Wikipedia är för tillfället det mest använda uppslagsverket på internet vilket också visar på att den är mycket användbar.

( ͡° ͜ʖ ͡°)


Egen laboration 4/12-2015

Uppgift
Planera en laboration där du ska undersöka vilka ämnen som leder ström. 
Välj cirka fem ämnen, några som du tror leder ström och några som du inte tror leder ström. 


Syfte
Från läroplanen, E-nivå
“Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter”.

Material
-3 stycken kopparsladdar.
-Ett batteri.
-En glödlampa med en lamphållare alternativt endast en amperemätare.
-Ämnen att testa med: järn, koppar, aluminium, glas och trä. 

Utförande
  1. Koppla en sladd från batteriet till glödlampan alternativt amperemätaren. 
  2. Koppla en annan sladd från den andra polen på batteriet till ämnet man ska testa på.
  3. Koppla sedan ännu en sladd från ämnet till glödlampan alternativt amperemätaren.
  4. Se i fall glödlampan tänder eller i fall visaren på amperemätaren rör sig. I fall glödlampan lyser eller visaren på amperemätaren rör sig leder ämnet man testar ström. 
Kopplingsschema för laborationen, lyser lampan så leder ämnet ström.






Bild på kopplingen där man testar ämnet järn, med hjälp av en järnspik som leder ström

Hypotes
Jag tror att koppar, järn och aluminium leder ström, medan glas och trä inte gör det. 



Riskanalys
Det finns ett antal saker som kan gå fel vid laborationer med el. Exempelvis så kan det bli en kortslutning. Kortslutning kan ske i fall sladdarnas ändar som är kopplade till batteriet kommer i kontakt med varandra. Som vi vet sen tidigare tar alltid strömmen den kortaste vägen, vilket kommer vara genom sladdarnas ändar, strömmen kommer då att gå en kort väg och skapa mycket värme, dessutom kommer inte laborationen funka eftersom strömmen inte går igenom rätt koppling och man kommer få fel svar.

Ett fel som kan ske när man testar materialet järn är att man använder sig av järn som inte bara består av järn. Exempelvis så använde jag mig av en "järnspik" som dock hade kol i sig, vilket gör den till stål i stället för järn. Detta gör man exempelvis för att minska risken för rost. 


Resultat
Resultatet blev att järnet, aluminiumet och kopparn ledde ström, medan glaset och träet inte gjorde det. Detta är samma resultat som jag väntade mig i min hypotes.



Slutsats
I min hypotes väntade jag mig att järnet, aluminiumet och kopparen ledde ström och att glas och trä inte gör det, vilket var korrekt. Utförandet gick bra och det var tydligt att följa. Laborationen fungerar på så sätt att jag använder ämnet som en förlängningssladd. Det är nämligen så att utan ämnet så blir kretsen ej sluten så inte strömmen inte strömmar. I fall man kopplar sladdarna så att kretsen blir sluten till ett ämne som leder ström kommer strömmen att strömma och lampan börjar lysa. Lampan blir då signalen till i fall ämnet leder ström eller inte, lyser lampan leder ämnet ström och lyser den inte leder inte ämnet ström.  

( ͡° ͜ʖ ͡°)

måndag 7 december 2015

English Comparison

In this blog post I will do a few comparisons between the countries Sweden and Australia.


The biggest city in Australia is called Sydney. The population of Sydney is around 4 800 000 people and the area is about 12 300 square kilometers. This means that it lives around 380 people per square kilometer in Sydney. The biggest city in Sweden is called Stockholm and it is also the capital of Sweden, while Sydney is not the capital of Australia. Stockholm holds about two and a half million inhabitants (including all the suburbs), while the area of the city (including all the suburbs) is around 570 square kilometers. This means that it lives about 4 900 per square kilometer in Stockholm, which means that Stockholm has much higher "density" than Sydney has. This is probably due to the fact that Stockholm is much smaller than Sydney, but that Stockholm has higher buildings and houses than Sydney. Sydney has, as earlier mentioned, more inhabitants than Stockholm, and it is due to the fact that Sydney is a much bigger city than Stockholm. 

The total of area of Australia is about 7.7 million square kilometers, and most of it is covered by a huge desert, which is said to be uninhabitable, therefor the total population density in Australia is very small. The population lies around 2 inhabitants per square kilometer. The total area of Sweden is about 450 000 is about square kilometers. The population density of Sweden is about 20 inhabitants per square kilometer, which is ten times higher than the population density of Australia, and this is due to the fact that a big part of Australia is covered in desert.
( ͡° ͜ʖ ͡°)

torsdag 3 december 2015

Presentation for Mystery Skype

My name is Hannes. I am currently 14 years old and my birthday is on the 4th of July. My hobbies are doing sports and being wth my friends. My school is called Gunnesboskolan and it’s located in the city Lund which is located in the southern part of Sweden. Our school is pretty cool because there’s a lot of fun and entertaining people here. I am pretty active on social media, so add me on the medias mentioned below:

Snapchat: h4ss3
Instagram: hannessjoland

( ͡° ͜ʖ ͡°)




tisdag 1 december 2015

NO - Egen laboration

Egen laboration - UPPDATERAS NÄR JAG UTFÖRT LABORATIONEN

Uppgift
Planera en laboration där du ska undersöka vilka ämnen som leder ström. 
Välj cirka fem ämnen, några som du tror leder ström och några som du inte tror leder ström. 
Första lektionen; skriv vilket material du behöver, hur du tänker utföra laborationen och hypotes.
Andra lektionen; utför din laboration, skriv resultat, riskanalys och slutsats.

Syfte
Från läroplanen, E-nivå
“Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter”.

Material
-3 stycken kopparsladdar.
-Ett batteri.
-En glödlampa med en lamphållare alternativt endast en amperemätare.
-Ämnen att testa med: järn, koppar, nickel, glas och trä. 

Utförande
  1. Koppla en sladd från batteriet till glödlampan alternativt amperemätaren. 
  2. Koppla en annan sladd från den andra polen på batteriet till ämnet man ska testa på.
  3. Koppla sedan ännu en sladd från ämnet till glödlampan alternativt amperemätaren.
  4. Se i fall glödlampan tänder eller i fall visaren på amperemätaren rör sig. I fall glödlampan lyser eller visaren på amperemätaren rör sig leder ämnet man testar ström.


Hypotes
Jag tror att koppar, järn och nickel leder ström, medan glas och trä inte gör det. 



Riskanalys



Resultat




Slutsats

Rättigheter och Rättsskipning - Repetion och Reflektion

Resonera kring vilka fördelar en frivilligorganisation som arbetar för de mänskliga rättigheterna (t.ex. Röda Korset) kan ha jämfört med en ...