SO - Lag och rätt instuderingsuppgifter

1. I Sverige har man skrivna lagar för att ingen ska bli ovänner eller göra dåliga saker. I fall man inte hade haft dem nedskrivna hade man kunnat komma på egna lagar och fått folk att tro på dem. Man har skrivna regler för att styra upp lekar och sporter. Normer är riktlinjer för hur man gör och därför är de inte nedskrivna och därför inte är så viktiga att följa. 

2. Först lämnar regeringen in en proposition till riksdagens kammare. När den kommit dit talar talmannen om det, förslaget skickas sedan till ett utskott. Utskottet utreder om förslaget är möjligt att få igenom och undersöker om hur man ska göra. Efter det blir debatt i kammaren och ifall man bestämmer sig för att använda lagen blir det votering.

3. I de flesta fall begår man brott för att tjäna pengar på att antingen sälja vidare varor eller behålla det själv så att man slipper köpa samma saker till sig själv för pengar exempelvis en jacka. Vissa ärver också vissa typer av förmågor. Exempelvis bristande kontroll vilket innebär att man exempelvis är väldigt impulsiv och lätt hamnar i slagsmål. En annan anledning är att miljön är dålig, exempelvis att miljön i hemmet är dåligt på grund av misshandel i hemmet eller missbruk i hemmet. Bostadsområdet kan påverka en individ eftersom det är hög kriminalitet på grund av fattigdom. Om man själv blir slagen är det troligt att man våld själv. 

4. Det första som sker är att polisen får kännedom om att ett brott har begåtts. Polisen tar då reda på vem som är misstänkt och griper personen eller personerna. I fall det bara är litet brott så blir det oftast bara penningböter som delas ut av polisen. Om den misstänkta är under 15 år så tar i stället socialnämnden över fallet oh hanterar det. I fall personen är över 15 år går det vidare till åklagaren. Åklagaren testar då om man ska ta upp åtal. I fall åtal väcks går det vidare till domstolen. Domstolen dömer då om personen är skyldig eller inte till brottet som begåtts. I fall den misstänkta är skyldig är det också domstolens uppgift att bestämma vilket eller vilka straff personen ska få. Dem olika straffen eller påföljderna är fängelse, böter, villkorlig dom, skyddstillsyn eller vård av något slag. Om man får skyddstillsyn eller fängelse är det den så kallade kriminalvården som tar hand om fallet. Det är alltså dem som sköter allt som sker i fängelset, all övervakning under skyddstillsynen och även hur samhällstjänsten går till.   

5. A) Huvudförhandlingen är offentlig eftersom allmänheten ska se att allt går rätt till, släkt, anhöriga vänner till båda parter ska kunna titta på och stödja offret, man ska se om det finns försvarsadvokat eller om offret tackat nej, rättvis rättegång. B) Allmänheten får inte besöka huvudförhandlingen ifall målet handlar om sexualbrott, tvistemål eller ett mål där ungdomar/barn förekommer. Man får inte heller besöka rättegången om målet innehåller något som riskerar rikets säkerhet.

Om man inte är nöjd med domen så kan man överklaga till hovrätten eller till högsta domstolen. Högsta domstolen tar inte upp alla mål, utan bara de som kan bli prejudicerande eller är av ett speciellt intresse. Både målsägande och den tilltalade kan överklaga. Om en av parterna gör det så blir det en ny rättegång. 

6. Tvistemål: Ett tvistemål kan vara en vårdnadstvist, skilsmässa (vem får vad?), sambolagar, arvstvist.

8. När en ungdom begår ett brott får men en så kallad åtalsunderlåtelse. Då väcks inte åtal, men man registreras i brottsregistret. Om ungdomen blir dömd får man straffrabatt. Detta får man 15-20. Man får större rabatt ju yngre man är. Man får mindre rabatt om man begått brott tidigare. Om man är under 15 så kan man fortfarande få böter även om man inte är straffmyndig. Om ens föräldrar vägrar betala för sitt barns böter, så ligger den kvar hos barnet tills den är betald. Vid ålderns 15 och uppåt kan man bli dömd till ungdomstjänst eller samhällstjänst, då ska man tjäna samhället genom att jobba gratis. Man kan även få ungdomsvård, då får man skola och utbildning för att bana väg till en bättre framtid. Man kan också bli fosterhemsplacerad. Om man blir det är det socialförvaltningen som bestämmer var om man är under 18 år. Man kan få ungdomsfängelse om man utfört väldigt grova brott. Exempelvis flera misshandlar, mord, och olovlig användning av vapen. 

9. Böter: Det finns två olika sorters böter; penningböter och dagsböter. Penningböter är en fast summa man måste betala vid exempelvis fortkörning och nedskräpning. Man kan få penningböter utan att ha rättegång. Dagsböter måste däremot dömas ut av en domstol. Dagsböter är till för att göra det mer rättvist mellan människor. Man får alltså mer i böter ju mer man tjänar och tvärt om. Det lägsta man kan få är 30 kronor om dagen och det högsta är 1000 kronor per dag. Villkorlig dom: Om man får villkorlig dom så skrivs man upp i straffregistret men du får inget annat straff, alltså inga böter, inget fängelse och ingen samhällstjänst. Skyddstillsyn: Skyddstillsyn är ett straff där personen inte får fängelse utan i stället går fri, fast under det första året blir övervakad. Om personen begår ett brott under perioden får personen fängelse. Samhällstjänst: Om man får straffet samhällstjänst måste man under att antal timmar jobba gratis för samhället. Jobben kan exempelvis vara att man plockar skräp eller klipper gräs på en allmän plats. Fängelse: I Sverige kan man få fängelse i mellan två veckor och tio år. Man kan också får livstids fängelse, detta innebär att man får ett straff som inte är tidsbestämt. Efter tio år kan den dömde be om att få ett tidsbestämt straff. Det får då bestämmas till minst 18 år till. 

10. Om man är ett brottsoffer kan man få hjälp av lite olika grupper. En av dem är brottsofferjouren, av dem kan man få hjälp med samtalshjälp av en psykolog, advokater, ersättningar, läkar/sjukskrivning, vittnesstöd. Om man inte kan svenska språket så bra så har man rätt till tolkhjälp, även på rättegången. Hur kan man förbättra för brottsoffer: Högre sjukpenning (slippa karensdag, hela lönen). Man kan också öka sekretessen för brottsoffer. Många offer känner sig nämligen hotad eftersom det har hänt att folk har hotat offret för att den har anklagat någon. Man kan också öka ersättningsnivån; skadestånd, kränkingsersättning eller ersättning från försäkringsbolagen. Man kan också ha snabbare behandlingstid när det gäller ersättningar. Man kan även ha fler brottsofferjourer. 

11. Polisen har uppdraget att minska brottsligheten i Sverige. Först och främst är det dem man tillkallar när ett brott sker och behöver lösas, men poliser hjälper också till att förebygga brott genom att exempelvis prata för kommuner och skolor om vad man inte ska göra och vad man kan göra själv för att förebygga brott. Hos polisen söker man även tillstånd till vissa saker, exempelvis demonstrera eller ha en konsert. 

12. När man hamnat i fängelse är statens största önskan att man ska ta sig ur kriminaliteten. Dom hjälper en då med utbildning så att man ska kunna jobba när man kommer ut. De hjälper också en med att komma ur missbruk av droger eller alkohol. 

13. Jag är emot dödsstraff. Jag tycker inte att man ska ha dödsstraff eftersom det gör folk väldigt rädda. Exempelvis om en person är ute och kör och kör in i en annan bil så att föraren i den andra bilen dör. Då döms kanske person som körde in i den andra bilen till (möjligtvis felaktigt) dödstraff för fortkörning och vållande till annans död. Jag tycker också att det är dåligt eftersom man i stället borde hjälpa den kriminella till ett vanligt liv utan kriminalitet i stället för att bara döda honom. Om man dödar varenda person som begår brott så blir säker familjemedlemmar till den kriminella oerhört ledsna och förtvivlade. Man måste ju se det ur ett humant perspektiv och inte bara tänka på de kriminella som dåliga saker som ska bort, utan också som människor som borde få ett bra liv utan kriminalitet. Jag kan tänka mig att dem som argumenterar för dödsstraff tycker att det är en bra sak eftersom brottsligheten troligtvis skulle minska, eftersom staten sätter skräck i befolkningen genom att varna dem för att utföra brott. Jag tycker att det argumentet är fel eftersom man inte borde sätta en hel befolkning i skräck bara för att minska brotten något. 

14. A) En rättstat är ett land eller en stat där ”rättssäkerhet” finns. Det innebär att man ha domstolar, polis och ett fungerande lag och rätt-system. 

B) En åklagare är en jurist som hjälper den målsägande att få den misstänkte skyldig. Den hjälper alltså målsägande att föra fram argument och med att förklara vad som hände på ett bra sätt.

C) Påföljd är en synonym för straff och det innebär vad som händer med den skyldige efter att han blivit förklarad skyldig, vanliga påföljder är fängelse, böter och samhällstjänst. 

D) En försvaras advokat är en jurist som hjälper den tilltalade att antingen undvika dom eller få den nedsatt något. 

E) När man griper någon innebär det att polisen tar en eller flera personer som misstänks för brott.

F) Domaren är den som för talan under rättegångar och ofta den som framför domen, för det är inte så att domaren själv bestämmer domen utan dess nämndemän hjälper till. 

G) Nämndemännen hjälper domaren att ta rätt beslut om domen som ska läggas. En nämndemans röst är lika viktig som domarens. 

H) När man anhåller någon håller man den kvar i ett häkte tills rättegången sker. Detta händer för att man antingen ser den misstänkta som för farlig för att vara kvar i samhället eller för att man är rädd att personen ska smita från landet. 

I) När man åtalar någon vill man ha rättegång för att få den tilltalade dömd. Der är åklagaren som väcker åtal. 

J) En ed är något man svär på och lovar att följa. Jurister uttalar en ed om att alltid vara rättvisa under rättegången och att döma så rätt som möjligt.

K) När man utför mened är det ett brott som innebär att man ljuger i domstolen under rättegången.

L) Man blir häktad efter att man blivit anhållen och får alltså stanna i häktet. 

M) När man blir dömd till skyddstillsyn så blir man övervakad under ett års tid. Detta gör man för att vara säker på att personen inte går tillbaka till kriminalitet. 

N) När man får en villkorlig dom får man en lite mindre dom än vad man egentligen skulle haft. Detta kan ske om man är minderårig eller aldrig har begått ett brott tidigare och inte finns med i straffregistret. 

O) När man får rättspsykiatrisk vård får man hjälp genom att prata med psykologer och på så sätt komma ur sin kriminella bana.

P) Civil olydnad innebär att man demonstrerar mot ett beslut av något slag. Det är ofta aktivister som gör detta för att stoppa något.

Q) En huvudförhandling är en rättegång där det ska bestämmas om den misstänkta är skyldig och i sådana fall bestämma vilken eller vilka påföljder personen ska få.