Håll reda på miljöhoten

Växthuseffekten

Växthuseffekten är namnet på uppvärmningen som sker på jordytan. När värme från solen strålar mot jordens yta så studsar en del av den ut mot rymden igen, men tack vare ett antal växthusgaser som finns i atmosfären så stoppas majoriteten av värmen och skickas tillbaka till jordytan. I fall jorden hade saknat en atmosfär så hade nästan all värme studsat ut i rymden. Exempel på växthusgaser är koldioxid och vattenånga. 


Egentligen är växthuseffekten i sig inte något miljöhot utan någonting som är nödvändigt för att liv ska kunna existera på jorden, då det hade varit runt 33-35 grader kallare på jordens yta, vilket är extremt kallt.

Det som gör att växthuseffekten klassificeras som ett miljöhot är att våra ökade utsläpp leder till att det blir en för stor mängd växthusgaser i atmosfären. Detta ökar långsamt medelvärmen på jorden då fler växthusgaser leder till att ett större antal värmestrålar stannar innanför jordens atmosfär.

Det bästa vi kan göra för att förhindra att växthuseffekten blir värre än än den redan är, är att minska våra utsläpp markant. På så sätt kommer ökningen av medeltemperaturen sänkas. Problemet är att även om vi helt slutat släppa ut växthusgaser skulle temperaturen fortsätta öka i runt hundra år till, tack vare den enorma inverkan våra utsläpp redan haft på jorden.

I fall vi skulle misslyckas med att minska växthuseffektens inverkan på naturen skulle det leda till att medeltemperaturen på jordklotet skulle öka. Detta får flera konsekvenser, exempelvis att de stora isarna som finns längst i norr och längst i söder på jorden långsamt smälter. Detta får i sin tur konsekvenser såsom översvämningar och cykloner runt om i världen.

Ozonhål

Det finns ett lager i jordens atmosfär som kallas för ozonlagret. Ozonlagret är nödvändigt för att liv ska kunna finnas på jorden då ozongasen stänger farliga ultravioletta strålar ute.

Problemet är att de gaser vi människor släpper ut gör så att ozonlagret som finns runt jorden långsamt förtunnas. Man började märka förtunningarna först på 1970-talet. Mätningarna gjordes vid Antarktis och man misstänker att den extrema kylan har någonting med det hela att göra. Man bekräftade även att det var freoner som orsakade minskningen av ozon i atmosfären.

Förutom den säsongsbundna minskningen av ozon ovanför Antarktis, finns det även en minskning i resten av atmosfären, på runt 3% per år.

Som jag nämnde tidigare är det huvudsakligen freoner som gör så att ozonhål skapas. Man har lyckats minska utsläppen av freoner väldigt mycket under de senaste åren, framförallt efter undertecknandet av Montrealprotokollet, 1987. Montrealprotokollet är ett internationellt kontrakt för att minska mängden tillverkning av produkter som man tror är ansvariga för uppkomsten av ozonhål. Dock så kommer inte ozonnivåerna vara tillbaka på en stabil nivå förrän runt år 2068, enligt en forskarrapport.

I fall vi skulle misslyckas med att rädda ozonskiktet skulle det leda till att en stor mängd ultravioletta strålar skulle komma in innanför jordens atmosfär. Träffar strålningen en människa så ökar risken att personen får uppleva hudcancer i framtiden.

Försurning av Sjöar, Skog och Mark

 Försurning innebär att ämnen med ett Ph-värde under 7, populärt kallat sura ämnen, tillförs till sjö och mark snabbare än de förs bort. Eftersom sura ämnen kan avge protoner (vätejoner) så leder till detta till en större densitet av vätejoner i sjö och mark.

Kväveoxider och svaveldioxid är de två ämnena som bidrar mest till försurningen i Sverige. Ämnena sprids med vinden och löses upp för att bilda protoner i vatten. Ämnena hamnar då i både regn och sjöar, vilket leder till att försurningen finns i både sjö och mark.

Försurningen har stora effekter på växter och djur, och framförallt i sjöar och hav. Försurningen gör, sammanfattningsvis, så att flera olika material vittrar snabbare. Vissa djurarter är inte vana vid den sura marken och blir försvagade av den. Djurarter dör därför delvis eller helt ut i vissa delar av världen, vilket leder till att ekosystemet påverkas något enormt, då andra djurarter tar över efter arten som dött ut.

Den vanligaste samt den mest effektiva metoden för att motverka försurning i sjöar och hav är något som kallas kalkning. Då släpper man stora mängder kalk över det specifika vattendraget för att återställa dess Ph-värde. Detta funkar eftersom kalk är ett väldigt basiskt ämne, som därför tar ut de sura ämnena. Problemet med kalkningen är att även kalket kan ha en dålig inverkan på miljön. Det mest hållbara sättet att minska försurningen blir därför att minska mängden farliga ämnen, så som svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak, som släpps ut i naturen.

I fall vi inte lyckas stoppa, alternativt minska försurningen, finn det en risk att stora naturområden och vattendrag blir helt förstörda. Det finns även en risk att vissa djurarter blir försvagade inom en viss area och blir ersätta av en annan art, vilket potentiellt sett är en rubbning av ett ekosystem.

Övergödning och Syrebrist i Hav

Övergödning är ett fenomen som uppstår på grund ett för stort utsläpp av växtnäringsämnen. I haven leder detta framförallt till en ökad produktion av algblomning samt en syrgasbrist.

En konsekvens av detta är att när algerna dör så sjunker de till bottnen, där de bryts ner. Nedbrytningen är i sig naturlig, men tack vare den enorma inverkan övergödningen ger, finns det en stor risk att det blir syrebrist på bottnen.

Detta påverkar även växter, då det tjocka lagret alger som finns ovanpå ytan leder till ett mycket svagare ljus i vattnet. Växterna, som kräver solljus för sin fotosyntes, dör då ut, vilket leder till en mindre biologisk mångfald.

I fall vi inte lyckas stoppa problemen med övergödning i tid, finns det en risk att den biologiska mångfalden i Sverige blir mycket mindre. Detta skulle i så fall påverka en stor mängd ekosystem, då både växter och djur ingår. Det skulle även bli otrevligt att bada i flera sjöar runtom i världen på grund av den stora mängden alger som skulle finnas i vattnet.

Källhänvisning

http://www.miljoportalen.se/luft/vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det-egentligen

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4xthuseffekten

https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xthuseffekten#V.C3.A4xthuseffekten_p.C3.A5_andra_planeter
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ozon
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ozonh%C3%A5l
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ozonlagret
https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsurning
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verg%C3%B6dning

http://www.ne.se/

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Anteckningar för Livscykelanalys

Konservburk
Huvudsakligt Material: Stål

Framställning

• Stål framställs av järnmalm
• Järnmalm är mineral - man kan framställa järn och stål
• Järnmalm - till större delen av järn
• Färskning: Reducerar järnets kolhalt till mellan 0,15% och 2%
• Resultatet blir stål

Tillverkning

• Stålen svetsas till ett rör (ovansidan öppen)
• Tunt lager tenn läggs på som skydd mot korrosion
• Etikett, oftast papper, klistras på
• Burken fylls med innehåll (mat)
• Locket sätts på och tätas. 

Användning

• Burkarna transporteras från fabrik till butik (lastbil, flygplan)
• Förvaras till användning
• Slängs i återvinning

Resthantering

• Återvinning: effektivare än skapa nytt
• Först sorteras metallerna (stål är magnetiskt, lättare att sortera)
• Tennet tas kemiskt bort
• Materialet som blir över används för nya produkter

• Hamnar i naturen
• Exempelvis i U-länder eller om något går fel. 
• Tunt - kan bli vasst (djur kan skada sig)
• Tar väldigt lång tid på sig att brytas ner

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Planering av en idrottslektion under vårterminen

Vi har fått i uppgift att planera en idrottslektion under vårterminen. 

Huvudinnehållet under lektionen kommer vara djungelvolleyboll. Djungelvolleyboll går till på ungefär samma sätt som vanlig volleyboll, bortsett från att man får använda både händer och fötter och att bollen får studsa max två gånger i marken.

Under djungelvolleyboll tränas ett antal förmågor från LGR 11. Framförallt så tränas bollkontroll, springa och tajming. Men även samarbete, kommunikation och reaktionsförmåga ingår.

Vårt mål med lektionen är att alla som varit med och tränat får sig en känsla av att de har varit aktiva och bidragit till sitt lag. Vi hoppas att kunna uppnå detta mål med hjälp av tydliga regelgenomgångar, bra lagindelning samt genom att skapa en positiv attityd i gymnastiksalen under lektionen.

Tidsplan


-Innan lektionens start-

• Framställning av redskap som kommer användas under lektionen.

-Under lektionen-

• (3-5 min) Uppvärmning, läs mer nedan.
• (3-5 min) Uppmjukning, läs mer nedan.
• (~5-10 min) Genomgång av regler samt lagindelning, läs mer nedan.
• (Max 5 min) Vi ställer i ordning redskapen så att vi kan börja spela.
• (30-40 min) Djungelvolleyboll, läs mer nedan.
• (5 min) Utvärdering av lektionens innehåll. 

Uppvärmning och uppmjukning

Vår uppvärmning kommer att gå ut på att springa runt salen i en grupp. Under tiden kommer vi att göra ett gäng övningar för att värma upp armarna och resten av överkroppen.

Efter att vi har värmt upp kommer vi att låta eleverna del upp sig i tre till fem grupper för att köra igenom en uppmjukning.

Låt för uppvärmning: ---
Låt för uppmjukning: 

Djungelvolleyboll

Djungelvolleyboll går till på så sätt att man ställer upp tre plintar och länkar ihop dem med två bänkar. På så sätt har man skapat vad som i djungelvolleyboll räknas som ett "nät". Utöver detta är det i princip samma regler som i vanlig volleyboll, bortsett från att bollen nu får studsa två gånger i marken innan den räknas som ute.

Vår förhoppning är att vi ska kunna ha tre planer med djungelvolleyboll igång samtidigt, vilket skulle innebära totalt sex lag.

Lagindelning kommer att genomföras genom att vi ger alla ett slumpvalt nummer mellan ett och sex. I fall ett lag skulle bli en spelare mindre än laget de möter så får laget med fler spelare ha en avbytare, det blir upp till laget själv att alla får spela lika mycket, men ser vi att någon sitter på bänken ovanligt länge kommer vi att, som ledare, säga ifrån.

Vi tänker hålla i lektionen som en turnering, där de 6 olika lagen kommer möta varandra i runt tio minuter för att sedan spela mot ett annat lag. Anledningen till detta är eftersom vi tycker att det är roligare att spela mot nya lag än att bara spela mot samma lag hela tiden.

Materialbehov

• 9 plintar (alternativt 6 plintar samt ett nät, i fall 9 plintar inte finns tillgängligt)
• 6 bänkar
• Band för lagindelning
• 3 bollar som passar till djungelvolleyboll

Säkerhet

• Det kommer vara viktigt att vi ser till att bänkarna sitter fast ordentligt ovanpå plintarna.
• Se till att alla som ska spela har förstått reglerna ordentligt. 
• Inte använda för hårda bollar.

Frågor för reflektion

• Vad fungerade bra under dagens lektion?
• Vad kunde vi ha gjort bättre under dagens lektion?
• Vad finns det för skaderisker i djungelvolleyboll?
• Vilka förmågor har vi tränat under lektionen?
• Vilka muskler/muskelgrupper tränar man i djungelvolleyboll?
• Hade ni kul?

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Tre kemiska metaller

Namn: Järn
Kemisk beteckning: Fe
Atomnummer: 26
Framställning: Järn framställs från Fe2O3 eller Fe3O4, som man reducerar med kol vid runt 2000°C. Först så reagerar kolet med syret i luften för att bilda kolmonoxid. Sedan så låter man kolmonoxiden reagera med järnoxiden för att bilda metalliskt järn.
Användning: Järn används ofta inom byggindustrin. Man brukar ofta bygga ramar till större lokaler i järn, och använda det i en del bilar. Det finns även något som kallas för gjutjärn som används till många olika saker i köket, exempelvis stekpannor och grytor.

Namn: Teknetium
Kemisk beteckning: Tc
Atomnummer: 43
Framställning: Metallen framställs genom en reduktion av ammoniumperteknat eller teknetiumsulfid. Detta utförs med hjälp av vätgas.
Användning: Teknetium har sin huvudsakliga användning i sin metastabila form kallad "99TcM", där den främst används inom nuklearmedicin, som är en medicinsk specialitet där man terapeutiskt och diagnostiskt använder radionkluider. En radionkluid är en radioaktiv kärna från ett visst ämne.
(Extra) Radioaktiv: Ja.

Namn: Ununpentium
Kemisk beteckning: Uup
Atomnummer: 115
Framställning: År 2004 rapporterade ryska och amerikanska vetenskapsmän att de lyckats framställa ununpentium och ununtrium. Upptäcken är ännu obekräftad. Gruppen har uppenbarligen rapporterat att de genom att bombardera americium med kalcium lyckats framställa totalt fyra stycken atomer av ununpentium. Atomerna av ununpentium hade existerat i en bråkdel av en sekund innan de kollapsade och förvandlades till ununtrium-atomer, som i sin tur kollapsade efter endast 1,2 sekunder. Ununtrium-atomerna förvandlades till redan kända grundämnen.
Användning: Ununpentium har ännu ingen användning. Ununpentium påstås dock vara det som utomjordingar använder som bränsle i sina rymdskepp enligt Bob Lazar, en före detta forskare på det ökända Area 51 i USA. Det finns så klart inga bevis på detta då utomjordingar så klart inte är någonting bekräftat. Det intressanta med detta är att Bob Lazar först nämnde ämnet med atomnummer 115 redan tio år innan man upptäckte det.

Namn: Gallium
Kemisk beteckning: Ga
Atomnummer: 31
Framställning: Gallium förekommer oftast tillsammans med metallerna zink och aluminium. Att gallium förekommer som en ren galliummineral är väldigt ovanligt och saknar dessutom någon praktiskt betydelse, så därför erhålls gallium numera endast som en biprodukt från framställning av aluminium.
Användning: Galliums främsta användningsområde är som en beståndsdel i "halvledare". En halvledare är ett material som inte leder ström lika bra som en ledare, men som inte heller helt stänger ute strömmen, vilket en isolator hade gjort. Gallium har också en väldigt hög kokpunkt vilket gör metallen speciellt bra i högtemperaturtermometrar, alltså termometrar som mäter väldigt höga temperaturer.

http://www.rsc.org/periodic-table/element/115/ununpentium

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ununpentium
https://sv.wikipedia.org/wiki/Teknetium
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rn
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gallium

TitaNO Kemi

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gallium
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ununpentium
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/teknetium
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4rn

( ͡° ͜ʖ ͡°)