Diskussion om Fördjupningsarbete

tre konflikter grundade sig i politk, till skillnad från en del andra krig som orsakats av religion eller liknande.

Kalla kriget slutade med att det man då kallade Sovjetunionen totalt kollapsade år 1991. I samband med detta föll också Berlinmuren, och med det öppnades hela Europa upp igen.

Koreakriget har i princip inte slutat än de båda nationerna än så länge bara skrivit underVilken eller vilka typer av konflikter har ni i gruppen?

Både jag och Ainun har kalla kriget och har därför politiska konflikter, vilket innebär att konflikterna ej innehöll några väpnade konflikter.

Dominiks konflikt, Ungernrevolten, var en väpnad politisk konflikt eftersom det först var en politisk konflikt som sedan ledde till väpnad revolt.

Elias konflikt, Koreakriget, är en väpnad konflikt mellan länderna Sydkorea och Nordkorea.

Vilka likheter respektive skillnader hittar ni i era konflikter vad gäller orsaker, förlopp och konsekvenser/följder?

Eftersom jag och Ainun har samma konflikt blir allting likadant i våra konflikter.

Både Elias och Dominiks konflikt var direkta orsaker eller delar av kalla kriget och hade därför en del likheter. Elias konflikt orsakades av att man valde att dela upp Koreahalvön i Nord- och Sydkorea. Detta ledde till flera stridigheter mellan de båda mycket upprörda länderna. USA började strida tillsammans med Sydkorea, medan Sovjetunionen började strida med Nordkorea.

Dominiks konflikt, Ungernrevolten, orsakades av att man på flera sätt var missnöjd med sin regering i Ungern. Revolten startade med mindre demonstrationer och upplopp, men eskalerade snabbt till väpnade konflikter och strider.

Båda konflikter har därför mycket att göra med att Sovjetunionen och USA blandade sig i flera europeiska länders regeringar och andra diplomatiska beslut. I fall USA och Sovjetunionen, i stället för att försöka påtvinga andra stater sina politiska åsikter och tankar, tagit hand om sina egna länder, alternativt givit hjälp till de länder som farit illa under andra världskriget, så hade man nog helt eller delvis kunnat undvika både kalla kriget, Ungernrevolten och Koreakriget.

Problemet med Koreahalvön var att man hade lite svårt att lyckas lösa konflikterna som fanns mellan nord och syd utan hjälp utifrån, så därför är det fullt förståeligt att man valde det mest logiska förslaget och delade upp halvön i två länder.

En likhet mellan Koreakriget och Ungernrevoltens förlopp är att de båda konflikter slutade med väpnade strider. I Ungernrevolten dog dock inte alls så många som det gjorde under Koreakriget. Det finns ingen exakt siffra men man tror att runt en miljon koreaner miste livet under kriget[KOLLA PÅ ELIAS BLOGG DITT AS INNAN DU LÄGGER UPP FFS]. Alla  vapenvilor men fortfarande hatar varandra. Till följd av detta pågår det fortfarande strider vid gränsen emellanåt.

Ungernrevolten avslutades med att [KOLLA PÅ DOMMES BLOGG DITT AS INNAN DU LÄGGER UPP FFS] den ungerska regeringen föll, på grund av alla konflikter och demonstrationer.

En tydlig skillnad är ju så klart att Elias konflikt fortfarande inte är, officiellt, avslutad, medan både Ungernrevolten och kalla kriget är det.

Ni fick i era arbeten ge förslag på hur man hade kunnat förhindra era konflikter. Diskutera rimligheten i era förslag.

Mitt förslag till hur man hade kunnat förhindra kalla kriget var att man skulle stoppat Sovjetunionen innan de fick så pass stort fotfäste i både Europa, Afrika och Asien. Man skulle i stället lagt fram förslag för hur de båda blocken, Sovjetunionen och USA, skulle kunna hjälpa länder som farit illa under andra världskriget utan att behöva ersätta deras regeringar med nya, riggade regeringar som stod för ett speciellt lands tankar och åsikter.

Jag tror att där finns en hyfsad stor rimlighet att mitt förslag skulle kunna funka. Detta för att den största anledningen till att kalla kriget blev en så pass stor konflikt var för att just Sovjetunionen tog över så stora delar av östra Europa.

Elias förslag till hur man skulle kunna förhindrat Koreakriget var att man inte skulle ha delat upp Koreahalvön i två länder utan i stället göra hela halvön till ett land.

Jag är inte helt säker på om jag tror att detta är en rimlig lösning. Vad som däremot hade varit en hyfsat rimlig lösning är i fall man helt hade stängt ute både USA och Sovjetunionen från att bestämma vad de båda länderna skulle göra. På så sätt hade man kunnat undvika konflikter mellan de båda blocken.

Diskutera om hur kunskapen om hur olika konflikter uppkommer kan användas för att dels förhindra framtida konflikter, dels skapa nya.

En sak som man kan använda för att förhindra framtida konflikter är att större block, så som Sovjetunionen och USA, inte borde lägga sig i mindre nationers konflikter och försöka skapa lösningar då det oftast bara gör saker värre.

Diskutera i gruppen hur kunskapen om hur olika konflikter uppkommer kan användas för att dels förhindra framtida konflikter, dels skapa nya.

Tack vare kunskapen om hur tidigare konflikter kan man förhindra framtida konflikter på flera sätt. Ett bra exempel är att man nu vet att man hade kunnat stoppa andra världskriget genom att inte ge Tyskland med flera så pass hårda straff.

På ett liknande sätt hade man kunnat stoppa kalla kriget genom att stoppa Sovjetunionen från att få så pass stort fotfäste i världen, och i synnerhet Europa.

Under kalla kriget så använde sig USA av planen massiv vedergällning för att sätta skräck i Sovjetunionen. Planen innebar att man skulle hota Sovjet med atombomber och på så sätt få dem att backa. Man vet därför att atombomber är att bra sätt att sätta skräck i andra nationer, och det används än idag av bland annat Nordkorea.


( ͡° ͜ʖ ͡°)

Querida Luisa

Querida Luisa:
!Cuánto tiempo sin verte!  ¿Cómo estas?  ¿Qué tal tu vida?
¿Estás estudiando todavía?
Ahora le eres haciendo unas practicas de trabajas en Nicaragua
Vives en una ciudad pequeña que se llama Matagalpa. La vida es muy diferente aquí, pero tu gusta y aprendas cosas nuevas todos los días, ya hablo bastante bien y he empezadas a leer periódicos y novelas. Por suerte hay otra sueca trabajadas aquí tambien, así que a veces puedas hablar un poco de sueco.
Vives con una familia des tres personas, la madre y sus dos hijos: una chica de tu edad y un chico des 13 años. Vivir con una familia es una buena manera para aprender la vida de los nicaragüenses. La mayoría del tiempo trabajas en un preescolar (creo que se llama guardería e España). Los niños tienen entre tres meses y cinco años. Hay más o menos 70 niños en total. Aquí trabajan siete mujeres. Cada día más de 100 niños comen en el comedor. Casi todos los niños del barrio comen en el preescolar. María, la otra sueca, y tu estáis con los niños o ayudáis con la comida. Me gusta mucho el trabajo. Nosotros cantamos y jugáis todos los días con los niños. A veces hacéis excursiones. Esta semana, por ejemplo, habéis ido a un zoo con monos con los niños más grandes. Ha sido muy divertido y lo habéis pasado muy bien. ¿Y qué tal er verano? Me has dicho y escrito no sé cuántas veces que quieres visitasteis en Suecia. Regresas en julio y no he hecho planes para julio y agosto. Si quieres podéis hacer un viaje por Suecia, visitaréis a algunos amigos míos. ¿Qué te parece?

!Escríbeme!
Un gran abrazo de Nilla
( ͡° ͜ʖ ͡°)

Laboration - Ta ut DNA ur en kiwi

Min laborationsrappport från vår laboration om att ta ut DNA ur en kiwifrukt.

Uppgift

Ta fram rent DNA från cellerna i en kiwi.

Syfte

Syftet med uppgiften är att lära sig hur DNA ser ut och framförallt hur man faktiskt tar ut DNA ur (i det här fallet) en kiwifrukt. Syftet är också att lära sig mer om hur man laborerar och hur man skriver en labbrapport.

Hypotes

Jag tror att det kommer gå att ta ut DNA:t ur kiwi-frukten eftersom frukten är en levande sak. Alla levande saker är uppbyggda av celler och i alla celler finns DNA. Jag tror att DNA:t kommer se ut som små tunna strängar.

Material/utrustning

• 1/2 mogen kiwifrukt.
• Diskmedel
• Koksalt
• Kyld T-röd med 95% alkoholhalt
• 2 större bägare
• 1 mindre bägare
• Tratt
• Filterpapper
• Sked
• Tandpetare

Riskbedömning

Under laborationen använde vi T-röd som är en typ av sprit med väldigt hög alkoholhalt, 95% för att vara exakt. T-röd är därför mycket brandfarligt och kommer det i kontakt med minsta gnista så tar det fyr direkt. Man ska därför vara försiktig och se till att den inte kommer i kontakt med eld. Det är också livsfarligt att få i sig T-röd och därför har den kräkmedel i sig som gör att så att du kräker upp vätskan direkt. Får man T-röd i ögonen lär det också svida en hel del, så därför är det viktigt att tvätta sina händer efter laborationen. 

Under laborationen använde vi ju också kiwifrukter. Det är sedan länge känt att många människor får allergiska reaktioner mot kiwi, och man ska därför vara uppmärksam i fall det börjar klia någonstans eller något känns fel. 

Utförande

1. Först gröpte vi ur en kiwifrukt och lade fruktköttet vi fick fram i i en stor bägare. Vi mosade fruktköttet tills vi hade en större mängd fruktsaft i bägaren. 

2. I den andra bägaren mätte vi upp 10 kvadratcentimeter diskmedel. Vi spädde sedan ut det med så pass mycket vatten att vi hade en blandning på 100 kvadratcentimeter. 

3. Vi hällde sedan det utspädda diskmedlet över den mosade kiwin. Det var viktigt att hälla exakt så mycket att fruktköttet täcktes av diskmedel.
4. Vi tillsatte sedan 3 gram koksalt och rörde om väl.
5. Vi filtrerade sedan blandningen genom ett filter i en tratt. Filtratet samlades sedan i en ny och ren bägare.
6. Vi skulle sedan uppskatta filtratets volym och, med hjälp av en pipett, droppa en lika stor mängd T-röd över blandningen.
7. När detta var klart så såg vi vita strängar av DNA flyta upp i blandningen. Vi tog upp dem med en tandpetare.
8. Vi lade sedan DNA:t på ett objektglas och lade ett täckglas över. Vi analyserade sedan DNA:t i ett mikroskop.

Resultat

När man försiktigt droppade ner T-röd kom DNA:t fram mellan skiktet av T-röd och blandningen. När man sedan kollade på DNA:t i mikroskop såg man DNA:t i formen av prickar.

Slutsats

Min hypotes stämde väl med resultatet. Jag gissade på att vi skulle lyckas se DNA:t eftersom en kiwi är ett levande ting, och att vi skulle se DNA:t i formen av små tunna strängar, dock med en ej specificerad färg. Enligt vad vi lärt oss under lektionstid så ser DNA ut som små spiraler, dock såg vi aldrig DNA:t så, utan endast som små prickar (i mikroskopet). Det är möjligt att man hade lyckats se spiralerna i fall man hade haft ett bättre mikroskop.

En cells kärna består av fettmolekyler, och eftersom diskmedlets vardagliga uppgift är att lösa upp fett fungerade det alldeles utmärkt för att lösa upp cellen och få DNA:t att visa sig. DNA:t kan helt enkelt veckla upp sig tack vare att inte längre är bunden till cellens kromosomer.

När vi hällde över T-röd var det ett sätt att skapa ett skikt ovanför kiwi- och diskmedels-blandningen. Detta för att lättare kunna plocka upp DNA:t ur bägaren.

Felkällor

Vårt egna resultat blev rimligt, men det fanns en del saker som hade kunnat gå fel under vår laboration.

• Mängden koksalt att använda var indikerat som tre gram. Problemet med detta var att vi inte hade någon våg i laborationssalen och vi fick därför gissa oss till hur mycket salt vi skulle använda. Detta hade helt enkelt kunnat lösas genom att använda en våg. 
• En annan felkälla är att en av stegen för utförande var att "uppskatta filtratets volym" vilket så klart kan gå fel. En viktig aspekt i att lösa detta utan att riskera att man misslyckas med laborationen är att man tar det lugnt och absolut inte stressar sig igenom laborationen.
• En del var också oförsiktiga när de skulle ta upp DNA:t ur bägaren med hjälp av en tandpetare. Risken är att man förstör DNA:t och då blir det rätt svårt att analysera korrekt. Även denna felkälla går att undvika genom att ta det lugnt och inte stressa igenom laborationen. 

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Edvard Grieg och Nationalromantiken

Edvard Hagerup Grieg föddes den 15 Juni 1843 i Bergen i Norge. Han var en norsk tonsättare som arbetade under senromantiken och dessutom var Norges främsta person under nationalromantiken. 

Under sin uppväxt så blev Edvard tidigt intresserad av musik. Han växte upp i en väldigt musikalisk familj och fick tidigt sin första undervisning inom musiken av sin mamma, Gesine, som också blev hans första pianolärare. En nära vän till familjen, Ole bull som var violinist, lyckades övertyga familjen Grieg om att Edvard hade en stor framtid inom musiken och när Edvard fyllt femton år flyttade han till Leipzig i Tyskland för att studera vid "konservatorium" vilket betyder musikhögskola. Undervisningen han fick där var mest om äldre kompositörer, vilket Edvard tyckte var väldigt tråkigt och alltför konservativt. Därför började han studera mer på egen hand. Han studerade verk av artister så som Moscheles och Carl Reinecke.

År 1861 gav Edvard Grieg sin första konsert i Karlshamn i Blekinge. När han gav sin konsert hade han redan skrivit ett tiotal stora verk. Han förälskade sig där i dottern till mannen Carl Gustaf Berg som var spritfabriktör och politiker. Tyvärr blev det aldrig något förhållande mellan dem, då Carl Gustaf Berg motsatte sig detta.

Efter ett Grieg tagit examen från konservatoriet i Leipzig så återvände han för att bo i hemstaden Bergen i ett år. I maj 1862 gjorde Grieg sin första konsert och i Bergen och framförde där sina egna tonsättningar och verk.

Åren 1863 till 1865 bodde Edvard Grieg i Köpenhamn, Danmark, där han inspirerades av flera danska kompositörer. Tack vare detta ökades även Griegs intresse för nationalromantiken. Han började bli alltmer inspirerad av framförallt nordisk folkmusik och började skriva sina egna texter i samma stuk.

Edvard Grieg gifte sig senare med sin kusin Nina Hagerup, år 1867. Nina hade följt med Edvard på ett antal konserter tidigare, som sångare. Paret fick ett barn tillsammans, Alexandra, som tyvärr avled redan 13 år gammal i en sjukdom.

Efter detta turnerade Grieg runtom i hela Europa, bland annat Italien. En av Edvard Griegs mest kända verk är musiken han komponerade till Henrik Ibsens pjäs Peer Gynt. En av de kändaste kompositionerna ur samlingen är I bergakungens sal, som kommer beskrivas längre ner i mitt inlägg.

Nationalromantiken

Nationalromantiken ägde rum under 1800-talet och början av 1900-talet. Inom musiken så handlade nationalromantiken först om upptecknandet av folkvisor och ballader. Man trodde på att den sortens musik hade sitt ursprung ur "folksjälen" som var en (från början) tysk teori om att det fanns en entitet som utgjordes av folkets kollektiva medvetande, Många kompositörer, exempelvis Edvard Grieg, försökte dock hitta en egen "nationell" ton i sina kompositioner. Oftast hänvisade dessa kompositioner till romantikens drag och former. Författandet av nationalsånger blev också en stor del av nationalromantiken. Många såg till sin nations musikaliska själ och skapade sig en bild av sitt land genom en komposition eller melodi.

Det musikaliska händelseförloppet i kompositionen "I Bergakungens Sal"

I bergakungens sal är en komposition av Edvard Grieg. Den var menad i Henrik Ibsens drama Peer Gynt och blev komponerad under åren 1874 och 1875. I kompositionen ingår orkester samt en blandad kör.

När kompositionen börjar hör jag instrumenten cello, kontrabas och en fagott spela. De spelar en väldigt lugn och lågmäld melodi.

Efter det så kommer ett nytt gäng instrument in i bilden som spelar samma melodi som de föregående instrumenten, fast något modifierad.

De båda instrumentgrupperna fortsätter spela sina melodier, snabbare och snabbare. I och med att kompositionens tempo stadigt ökar så ökas även dess volym. Efter ett tag så når kompositionen sitt klimax då båda instrumentgrupper kolliderar i samma melodi. Vid det laget har kompositionen ökat så pass mycket i både volym och tempo att man verkligen hör, utan någon typ av text, att någonting spännande försegår bakom musiken. Kompositionen fortsätter på sedan på samma sätt ända tills låtens slut.

Jag tycker att kompositionen har en ton av aggressivitet och en gnutta ondska över sig.

Källhänvisning

https://en.wikipedia.org/wiki/In_the_Hall_of_the_Mountain_King#Music
https://sv.wikipedia.org/wiki/I_bergakungens_sal
https://sv.wikipedia.org/wiki/Edvard_Grieg

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/edvard_grieg

http://www.mnc.net/norway/grieg.htm

https://www.youtube.com/watch?v=1CtDxkz1q9w

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Meningar av ord

• Tengo ganas de ir a Malmö con mis amigos.
• Tengo ganas de un coche deportiva.
• El hombre es muy viejo..

Av Adrian och Hannes

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Tankar om Filmen "My Sister's Keeper"

Filmen handlar om att ett par får reda på att deras dotter har leukemi, blodcancer. Problemet med blodcancer är att man måste transplantera en hel del blod som finns i den sjukes kropp, men ingen av det sjuka barnets föräldrar hade samma blodtyp som henne.

Man valde därför att konstruera ett barn med samma blodtyp som det sjuka barnet med hjälp av provrörsbefruktning. Jag tycker inte detta är okej då att skaffa barn borde vara ett beslut i fall man faktiskt vill skaffa ett barn att älska och ta hand om.

En bit in i filmen blir det också klart att det "konstruerade" barnet inte längre vill donera sina kroppsdelar till sin sjuka syster och väljer att gå till domstol på grund av det. Jag tycker definitivt att man inte borde tvinga ett barn till att utföra flera olika operationer i fall de inte vill det, men att ta det till domstol verkar lite överdrivet och kostar en hel del pengar. I stället borde man kunna lösa det inom familjen.

Jag var sjuk och såg därför inte den sista halvan av filmen. Därför blev min text om mina tankar om filmen inte särskilt lång. 

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Källkritisk Granskning om Gymnasier - Uppgift 1

Hur kan du som elev märka att gymnasieskolor konkurrerar med varandra om att elever ska välja just deras skola?

Gymnasieskolor kommer ut och berätta och gör reklam för sin skola vid flera tillfällen. När de kommer hit har de förberett argument för varför just deras skola är bäst. Man får även reklam från flera olika gymnasieskolor via posten.

Vad tror du att elever och deras föräldrar i första hand tittar på när de ska välja skola?

Jag tror många elever ser till vilka möjligheter som finns efter gymnasiet, exempelvis vilka jobb eller vidareutbildningar som finns. Föräldrar kollar nog, liksom sina barn, efter vilka möjligheter som finns efter gymnasiet.

Spelar det någon roll för dig om det är kommunen eller någon annan som äger skolan du ska studera på när du väljer gymnasium? Förklara.

Nej, vi tycker inte att det spelar roll. Det viktigaste är att man hittar en skola som passar en.

Vad är viktigast för dig när du ska välja gymnasium?

Ainun: Att man vill gå utbildningen som finns där.
Heidi: Att man trivs på skolan.
Hannes: Att det är en fungerande skola med folk som jag kan umgås med.

Varför tror du att så många gymnasieskolor gör reklam?

Framförallt de mindre skolorna vill få fler elever till sina skolor eftersom det innebär mer pengar till skolans verksamhet. Reklam är ett bra sätt för folk att få upp ögonen för vilka skolor som finns och vilka val man faktiskt kan ta.

Heidi, Hannes, Ainun

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Kalla Kriget

Kalla kriget var en lång period av konflikter och motsättningar mellan ett antal länder runtom i världen. Det speciella med kalla kriget var att det faktiskt inte var något officiellt krig utan mest en mängd motsättningar mellan de främsta länderna i konflikten, Sovjetunionen (kommunism) och USA (kapitalism). Det finns ingen helt säkerställd anledning till varför man valde att kalla konflikterna för det ”kalla kriget”, men man tror att det har att göra med de väldigt ”kyliga” relationerna som fanns mellan USA och Sovjetunionen under perioden. En annan anledning till namnet kan vara att kriget aldrig blev ”varmt”, det vill säga att det faktiskt aldrig blev någon väpnad konflikt mellan de båda sidorna.

Kriget började under 1946, precis efter andra världskriget slut, och höll på till runt 1990.

Det finns ett antal händelser som ses som slutpunkter i kriget. De som oftast nämns är Berlinmurens fall den 9 november 1989, Tyskland återförenande den 3 oktober 1990 samt de officiella sammanbrottet av Sovjetunionen, den 25 december 1991. Det finns även andra viktiga aspekter till att kriget avslutades. 

Som tidigare nämnt så var relationerna under kalla kriget minst sagt kyliga, men det ledde aldrig till något större väpnat krig, trots att de båda stormakterna förberedde sig på det. Dock så möttes de båda sidorna i mindre väpnade konflikter, exempelvis under Koreakriget. 

Kalla kriget under 1950-talet var dominerat av en stor kapprustning mellan de två stora blocken, USA med allierade mot Sovjetunionen med allierade. Europa spelade även en stor roll då de båda blocken ville ta över så stora delar som möjligt av kontinenten. Faktum är att hela Europa var uppdelat i två delar under perioden, öst som styrdes av Warszawapakten och väst som styrdes av alliansen i väst, NATO. Den inofficiella gränsen gick i Tyskland och i synnerhet i Berlin, där den kända Berlinmuren skilde Västberlin och Östberlin åt mellan 1961 och 1989.

Redan under 1930-talet hade blocken USA och Sovjetunionen undvikit konflikter in i det sista. Sovjetunionen hade till och med tecknat avtalet Molotov-Ribbentroppakten i augusti 1939. Det speciella med pakten var att det fanns en speciell hemligstämplad del som gav Sovjetunionen ”rätten” att ockupera länderna Polen, Estland, Lettland, Finland samt Bessarabien, som på den tiden var en del av Rumänien, men idag är delad mellan Moldavien och Ukraina. Detta var ett sätt för Sovjetunionen att förhindra eventuella framtida konflikter med Tyskland, något som dock inte fungerade då Tyskland inledde sin plan, känd som Operation Barbarossa, att invadera Sovjetunionen och ta över stora delar av dess territorium. Efter händelserna kring Operation Barbarossa valde Sovjetunionen att i stället gå över till de allierades sida. För USA:s del så valde man att gå med i kriget på de allierades sida efter de japanska attackerna på Pearl Harbor i december 1941.

Ett par år senare, efter bland annat slaget vid Stalingrad som var en stor vinst för de allierade, så stod det klart att de allierade var de som skulle stå som segrare vid andra världskrigets slut. När man väl insett detta samlades ledare från Storbritannien, USA och Sovjetunionen för diskutera Europas politiska framtid under ett par möten. Ett av mötena kallades Teherankonferensen och skedde i november 1943. Redan där framförde Stalin, ledare över Sovjetunionen, sina förslag, eller snarare krav, på att flytta Polens gränser västerut. Politikerna Roosevelt och Churchill accepterade detta. I februari 1945 hölls ett topphemlig möte i Jalta där Churchill, Roosevelt och Stalin kom överens om att man från och med då skulle ha fria val i Polen. Då gjorde Stalin även klart man skulle låta en sovjetunionenkontrollerad regering styra i Polen. Alternativet hade varit att låta en exilregering som fanns i London ta över i Polen, men Stalin gick ej med på det. Under konferensen tog man även upp vad som skulle göras med Tyskland och Österrike. Man valde att dela upp områdena i fyra olika ockupationszoner som delades upp bland de allierade stormakterna. Vad man inte visste då var att detta skulle ha en stor betydelse för den framtida uppdelningen av Tyskland. Under konferensen togs även en tredje punkt upp; vad man skulle göra med Japan. Man bestämde gemensamt att Sovjetunionen skulle anfalla Japan tre månader efter att Tyskland kapitulerat. Detta ledde till den sovjetiska invasionen av Manchuriet, en del i norra kina samt invasionen av koreahalvön. 

Den 23 mars år 1945 uttalade sig den sovjetiske utrikesministern Molotov om att länderna i Östeuropa numera skulle hålla sina val en så kallad sovjetisk stil. Detta innebar att endast kandidater som var utsedda av Sovjet fick ställa upp i val. USA:s nya president Truman skällde därför ut Molotov när de träffades på ett möte den 23 april samma år. Vid en annan konferens vid namn Potsdamkonferensen den 15 juli till den 2 augusti 1945 blev det klart att det inte skulle bli någon överenskommelse om fria val i Östeuropa. I juli 1945 erkändes även ”Curzonlinjen” som polens nya gräns mot Sovjetunionen, vilket var precis vad Stalin ville. 

President Truman kunde faktiskt inte göra så mycket mer på grund av ett antal anledningar. Bland annat så kunde han inte riskera fler väpnade konflikter då den amerikanska armén hade minskat från runt 8,3 miljoner användbara trupper till runt 1,9 miljoner efter att det Japanska riket valt att kapitulera. Dessutom så hade den före detta presidenten Roosevelt uttalat sig om att det bästa sättet att undvika framtida konflikter var, på så hög nivå som möjligt, tillmötesgå alla Sovjetunionens önskemål. Faktum är att i fall USA och Storbritannien hade varit hårdare mot Sovjetunionen och inte låtit dem få ett så pass stort fotfäste i Östeuropa hade man troligtvis delvis eller helt lyckats undvika det kalla kriget. Under de kommande månaderna lyckades Sovjetunionen installera sovjetvänliga regeringar i länder så som Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien. Generellt sätt så var regeringarna oftast koalitionsregeringar med både socialistiska och borgerliga partier. Oftast så hade de socialistiska partierna mest inflytande på regeringen. 

Under det första halvåret år 1947 skedde en stor omsvängning inom den amerikanska utrikespolitiken. En av sakerna som skedde var att president Truman, under ett möte med kongressen, framförde att han begärde över 400 miljoner dollar i stöd åt länderna Grekland och Turkiet. Under samma möte presenterade han även Trumandoktrinen, som var ett dokument som bevisade att det var USA:s plikt att hjälpa europeiska nationer mot utländsk aggression och möjlig ockupation. Detta skulle förhindras via ekonomisk hjälp och att amerikanska trupper skulle skickas till de hotade länderna. 

USA menade även på att den europeiska ekonomin hade blivit väldigt dålig efter andra världskriget. Man var rädd att den ekonomiska instabiliteten skulle orsaka problem i större europeiska länder så som Italien och Frankrike. Den 5 juni år 1947 talade därför den amerikanske utrikesministern George C. Marshall vid Harvard universitet och presenterade ”Marshallplanen”. Marshallplanen var en plan över hur man skulle ge pengar och ekonomiskt stöd till flera av länderna i Europa. Man höll senare ett planeringsmöte i Paris ir juni år 1947 där det bekräftades att de östeuropeiska länderna inte ville ta emot hjälpen. I samband med detta uttalade sig även Molotov om att planen var ”en otillåten inblandning i de europeiska ländernas angelägenheter”. Under tidsperioden 1948 till 1952 lade man ner 11,8 miljarder dollar på Marshallplanen.  

Det var efter dessa händelser som kalla kriget började på riktigt. Sovjetunionen hade under kriget förlorat över 20 miljoner människor och blivit invaderade av Tyskland genom polskt territorium två gånger. Stalin förutspådde att någonting liknande kunde hända i framtiden (runt 1960-talet) och ville därför inte ta några risker. Därför installerade man de tidigare nämnda sovjetvänliga regeringarna i flera av de östeuropeiska länderna. Först hade USA och de andra allierade inget emot Sovjets plötsliga utvidgande av gränser, men ju mer tid som gick desto mer började framförallt USA tveka på om det som skedde verkligen var en bra ide. 

Efter ett tag insåg även Churchill vad som höll på att hända och anklagade Stalin för att försöka skapa ett nytt sovjetiskt imperium i Östeuropa. Förutom detta så krävde Stalin att Sovjet skulle få krigsskadestånd för flera av industrierna som fanns lokaliserade i Västtyskland, men både Churchill och Truman vägrade. På detta svarade Stalin med att helt avskärma östra Europa och framförallt östra Tyskland. År 1948 införde även Sovjetunionen Berlinblockaden. Varpå USA och de västra staterna svarade med att flyga in livsmedel och nödvändigheter till den västtyska befolkningen. 1949 kom USA dessutom formellt ut med att de hade ett samarbete med samtliga västeuropeiska stater. Detta höll på fram till 1952 då Stalin lade fram ett förslag för att återförena Tyskland, men förslaget nekades av västmakterna. 

Under tidigt 1950-tal började konflikterna mer och mer spridas mot Ostasien, i stället för att ske i Europa. Ett tydligt tecken på detta var Koreakriget, som var ett antal konflikter mellan Sydkorea och Nordkorea som länder som USA, Sovjetunionen och Kina blev djupt inblandade i. Detta kallas att stormakterna utför något som kallas krigföring i andra hand, det vill säga att stormakterna hjälper mindre nationer som hamnar i krig och står på varsin sida. I samband med detta föddes något som kallas motstånd mot nordamerikansk imperialism. Det var nämligen stora grupper i avkoloniserade länder i framförallt Asien, Afrika och Mellanöstern. Motståndet mot den nordamerikanska imperialismen var dock störst i Sydamerika. 

Allt detta ledde till Sovjetunionen hamnade i en väldigt bra position. De hade nämligen inofficiellt blivit krönta till ledarna av alla världens antiimperialister och anti-amerikanska motståndsrörelser, framförallt de som fanns i ”tredje världen”. Sovjet hade minst sagt stort stöd underifrån. 

Den mest viktiga personen för amerikansk utrikespolitik under 1950-talet var den amerikanska presidenten Eisenhowers utrikesminister John Foster Dulles. Dulles var en så kallad radikal antikommunist och han hade flera planer på hur man skulle ”befria” Europa från kommunismen. En av hans planer var doktrinen om massiv vedergällning som   Dulles redogjorde för år 1954. Planen massiv vedergällning gick ut på att hota Sovjetunionen och dess allierade med att använda sin enorma arsenal kärnvapen mot dem. Världen var fortfarande skakad efter de två atombomberna som användes i Japan och man var övertygad om att det skulle vara ett bra sätt att avskräcka Sovjetunionen från framtida aggressioner. 

Faktum är att planen massiv vedergällning faktiskt funkade. Efter att USA:s politiker uttalat sig om mängden atombomber som fanns att använda vågade inte Sovjetunionen ingripa i flera av de operationer som USA utförde härnäst. De lyckades störta flera kommunistvänliga regeringar med hjälp av CIA samt till och med avsluta hela koreakriget. 

Samtidigt som detta hände hade Sovjetunionen ett antal framsteg själva. En ny ledare med en väldigt reformativ inställning hade fått en stor roll i Sovjetunionen, och hans namn var Nikita Chrusjtjov. Han satsade skapa kontakter med bland annat Indien med flera. Genom ett antal stora vetenskapliga upptäckter, såsom vätebomben som utvecklades 1953 och uppskjutandet av den absolut första satelliten ”Sputnik” år 1957, så fick Sovjetunionen mycket större makt och anseende i världen. 

Chrusjtjov såg även till att genomföra en del saker i Europa. Bland annat skapade han Warszawapakten år 1955 som ett svar på de västerländska ländernas pakt. Han såg även till att byggandet av Berlinmuren startade år 1961 som ett sätt att stoppa den enorma mängden flyktingar som försökte fly kommunisterna som fanns i Östtyskland. Berlinmuren var ett dåligt drag ur en PR-synvinkel, men den var effektiv på så sätt att mängden flyktingar minskade markant. Han skaffade även relationer med den nye makthavaren i Kuba, Fidel Castro. Under denna tid skedde också en del negativa saker för Sovjetunionen. Bland annat så började en hel del revolutioner och upptåg ske i några av de Östeuropeiska länderna. Vissa av revolterna, exempelvis dem i Ungern och Tjeckoslovakien, var så pass stora och våldsamma att Sovjet var tvungna att sätta in stora mängder militärer för att stoppa dem. I samband med detta försämrades även relationerna mellan Kina och Sovjet, vilket i ett senare skede skulle leda till samförstånd mellan Kina och USA. 

Som tidigare nämnt så blev Kuba och Sovjetunionen allierade efter att den nye ledaren av Kuba accepterat Sovjets kommunistiska ideologi. Detta ledde till ett antal konflikter. Bland annat så ville Sovjet använda Kuba som ett sort annex för att få se vad som hände i USA. I ett senare skede planerade Chrusjtjov även att låta robotar med kärnvapen vara stationerade i Kuba, för att vara beredda på att användas i fall USA skulle avfyra sina kärnvapen. Konflikter höll på ett tag, tills man till slut kom överens att USA skulle ta bort sina robotar från Turkiet och lovade att det aldrig skulle bli en invasion av Kuba, så länge Sovjet lovade att bort sina robotar från Kuba. Dock så accepterade aldrig den amerikanske presidenten John F. Kennedy förslaget aldrig formellt och tog en chansning genom att låta sina robotar stå kvar i Turkiet. Som tur var så monterade Sovjet ner sina robotar i Kuba, och ett par månader senare tog USA bort sina robotar i Italien och Turkiet.

Kalla kriget ledde också till Vietnamkriget som var en konflikt mellan norra och södra Vietnam. USA stod med den södra sidan och deras plan var att stödja den sydvietnamesiska armen så pass mycket att de kunde sköta kriget själv. Flera miljoner, runt fem, vietnameser påståtts har blivit dödade under kriget. Samt runt 58 000 amerikanska soldater. 

De första riktiga stegen mot fred började komma under 1970-talet. Det man kalla avspänningens dagar skedde under 1969-1975. Under de nämnda åren skedde flera topphemliga möten och konferenser mellan ledare från både USA och Sovjet. Under mötena kom man överens om ett antal nedrustningsantal angående militära styrkor runt om i Europa, Afrika och Mellanöstern. År 1969 började även de första diskussionerna och förhandlingarna om Strategic Arms Limitation Talks, förkortat SALT. SALT var en mängd överenskommelser för att minska konflikter, framförallt väpnade, mellan de två blocken runt om i världen. De förda förhandlingarna skedde i Helsingfors i Finland. 

Ett tag senare blev den amerikanske presidenten Richard Nixon den förste presidenten som besökte det kommunistiska Kina, vilket han gjorde i februari 1972. Eftersom USA och Kina tidigare inte haft några diplomatiska kontakter och möten så fick mötet väldigt stor uppmärksamhet, världen runt. En följd av detta blev också att president Nixon blev inbjuden till Moskva för ett möte. Under mötet, som för övrigt hölls i maj 1972, resulterade i att två stycken avtal om begränsningar angående vapen skrevs under. De två avtalen kallades SALT 1 och ABM-Avtalet. Den 17 juni dockade den amerikanska rymdfarkosten Apollo 18 med den Sovjetiska rymdfarkosten Soyuz 19, vilket blev ett officiellt tecken på att freden var på väg. Under de kommande åren så drog Ryssland ur sina trupper från flera länder världen över, exempelvis i Afrika, Europa och i Afghanistan. 

När de olympiska sommarspelen skulle hållas i Moskva 1980 så bojkottade USA och ett antal andra länder att delta. Detta skulle bli ett startskott för en rad nya konflikter. Sovjet och ett gäng andra stater ur Östblocket valde att bojkotta de olympiska sommarspelen 1984 som hölls i Los Angeles, som ett svar på USA:s bojkott fyra år tidigare. 

Efter att presidentvalet i USA givit amerikanarna den nya presidenten Ronald Reagan blev det nya upprustningar inom de båda blocken. USA ökade sina försvarsutgifter väldigt och startade sitt program ”Strategic Defense Initiative”. När Sovjet fick höra om detta så valde de naturligtvis att öka sina försvarsutgifter med. Man tror att Sovjets ökade försvarsutgifter kan vara en av anledningarna till Sovjetunionens fall, som skulle ske ett par år senare. I bland säger man att tiden mellan 1979 och 1985 är det ”andra kalla kriget”. 

Efter att ett antal generalsekreterare suttit i Sovjet under en väldigt kort tid valde man fram Michail Gorbatjov den 11 mars 1985. Han var endast 54 år när han tillträde och blev snabbt väldigt populär i de västerländska länderna på grund av sina "västerländska" ideologier. Exempelvis att han ville stoppa det hejdlösa alkoholdrickandet som fanns i Sovjetunionen. Efter att Gorbatjov suttit som generalsekreterare ett tag kom han öppet ut med att han inte tänkte följa den så kallade Brezjnevdoktrinen vilket ledde till uppror efter uppror i flera länder. Även en stor våg av mindre konflikter och demonstrationer brast ut inom Sovjets egna gränser. Efter ett antal problem för Gorbatjov och de andra i den ryska ledningen stod det klart att nästan varenda land som ingick i Sovjetunionen så småningom skulle utropa sig självständiga, vilket också blev verklighet. Gorbatjov valde därför att avgå 25 december 1991. Efter det så splittrades Sovjetunionen helt och kollapsade. Den största delen som finns kvar idag är Ryssland, korrekt kallat den Ryska federationen. Sovjetstater som blev självständiga var Ukraina, Vitryssland, Kazakstan, Uzbekistan, Armenien, Georgien, Moldavien, Azerbajdzjan, Kirgizistan, Turkmenistan och baltstaterna.  I samband med detta öppnades även gränsen mellan öst och väst år 1989, vilket ledde till att den större delen av den ökända Berlinmuren revs samma år.  

Källförteckning samt Källutvärdering

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalla_kriget
https://sv.wikipedia.org/wiki/Berlinmuren
https://sv.wikipedia.org/wiki/Massiv_vederg%C3%A4llning
https://sv.wikipedia.org/wiki/ABM-avtalet
https://sv.wikipedia.org/wiki/Berlinmuren

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kalla-kriget

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/kalla-kriget
http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/koreakriget-ett-oavslutat-krig

Wikipedia: Många av våra lärare har i många år tjatat om att wikipedia ej är en trovärdig källa eftersom "vem som helst kan redigera på den". Jag har däremot flera bevis på varför detta inte stämmer. Först och främst så är hela Wikipedia övervakat av en stor mängd administratörer, som man kan läsa mer om här. Det finns även en ännu större mängd moderatorer som också ser till att allting på Wikipedia stämmer. Jag har själv testat vad som händer i fall man lägger in fakta som inte stämmer på Wikipedia. Jag gick in på Wikipedia och redigerade en artikel om bävrar och skrev in att bäverns latinska namn var "hejhej". Mindre än tio minuter senare var min redigering borttagen och ersatt med bäverns riktiga latinska namn. Min dator förbjöds även från att redigera fler dokument på Wikipedia för all framtid. Att du inte längre får redigera på Wikipedia efter att du redigerat någonting felaktigt innebär att de som faktiskt gör det inte längre har tillgång till redigeringssystemet vilket minskar antalet oseriösa Wikipedia-användare. Det avskräcker också användare från att felaktigt redigera en Wikipedia artikel. I fall där, mot förmodan, skulle finnas fakta som inte stämmer eller åtminstone inte är verifierad så läggs texten [källa behövs] till bredvid. Jag jämförde också all fakta med den som finns på NE och allt stämde överens.

Nationalencyklopedin: Nationalencyklopedin, förkortat NE, är ett uppslagsverk som får pengar och är sponsrad av Sveriges riksdag. Artiklarna som finns på NE verifieras alltid med de senaste siffrorna och upptäckterna. NE rekommenderas även av skolor runt om i hela Sverige av den anledningen att allting som finns på sidan är väldigt pålitligt, och så fort vi har ett projekt i skolan så föreslår lärarna att vi använder oss av NE på grund av dess stora mängd fakta som alltid stämmer. Just på grund av detta är det väldigt bra att jämföra all fakta man hittar på andra sidor med den som finns på NE, vilket jag gjorde. En viktig del av att NE är en pålitlig källa är också att sidorna alltid uppdateras så fort någonting inte stämmer på sidan längre. 

SO-rummet: SO-rummet är en sida som ofta får rekommenderad av vår SO-lärare. Utifårn sidans "Om oss" sida går det även att tyda att läraren är gjord av lärare, för elver, vilket så klart är ett väldigt stort plus då lärare oftast vet vilka artiklar som stämmer och vilken fakta som är sanning. Precis som vanligt så jämförde jag även alla fakta med den som fanns på NE och allt verkade stämma överens. En av anledningarna att jag valde att använda SO-rummet var för att jag ville läsa lite extra om Koreakriget. Just detta är vad SO-rummet briljerar på, att hitta mindre artiklar som hjälper en fylla på med fakta på de fronter som dina andra texter saknar information. 

( ͡° ͜ʖ ͡°)