SO Industrialismen - Skrivuppgift 2

Den industriella revolutionen förändrade mycket i världen. Jag har förklarat detta i delarna urbanisering och befolkningsökning.

Urbaniseringen: Uttrycket urbanisering betyder ungefär inflyttning till stad eller att att man gjorde folket till stadsmänniskor. Detta skedde eftersom det var så många av lantbrukarna som valde att flytta in till städerna och skaffa sig ett jobb inom industrin, där det skapats så många arbetstillfällen tack vare industrialismen. Urbaniseringen blev alltså en följd av industrialismen.

Befolkningsökning: En annan följd av industrialismen var att befolkningen i världen ökade. Detta berodde i princip mestadels på folket hade en mycket större chans att överleva längre. Detta berodde mest på att det nya effektivare jordbruket kunde producera mer livsmedel mer mat och därför bättre hälsa. Man gjorde även medicinska framsteg under denna tid, exempelvis vaccinet mot smittkoppor. Man förbättrade även villkoren för gruvarbetare och tillsammans gav dessa saker en ökad medellivslängd och färre människor som dog i tidig ålder. Dock fanns det ett antal bakdelar med industrialismen, bland annat så delades människorna upp väldigt tydliga grupper, de fattiga och de rika. Flera av de fattiga kunde hamna i så kallade "slumområden" där man bodde i fula och väldigt trånga hus, medan de rika bodde i väldigt fina hus, troligtvis för att de ägde en stor industri eller fabrik.

Anteckningar - måndagens lektion 24/11

Transformator

En transformator transformerar ström till en lägre eller högre spänning. En transformator består av en kärna och två spolar med olika antal varv. När man skickar in ström i den ena spolen bildas det ett magnetfält runt och spolen går runt järnkärnan blir även den magnetisk. Magneten är även i kontakt med den andra spolen som det då bildas el i. Beroende på i fall den andra spolen har fler eller färre varv än den första höjer man eller sänker man spänningen. 

Energikällor

Miljövänliga - Förnybara

Sol

Vind

Vatten

Geoenergi

Biobränsle

Ej miljövänliga - Ej förnybara

Olja

Kol

Naturgas

Kärnenergi

Viktiga ord

Verkningsgrad - Hur mycket energi som faktiskt kommer fram

Effekt - Energi någonting behöver/ger varje sekund (mätts i watt)

Radioaktiva ämnen - Ämnen som skickar ut en farlig strålning

Radioaktivt avfall - Det som blir över efter att man använt Radioaktiva ämne

Genetiska arvet - Det ger vidare till sina barn osv.

SO Industrialismen - Skrivuppgift 1

Det finns ett antal anledningar till att den industriella revolutionen startade och till att den startade i just England. Nedan redogör jag över dem;

-Kapital/ekonomi: I England hade man väldigt bra ekonomi och väldigt stort "kapital" eftersom man hade moderniserat sina industrier, exempelvis genom att börja använda maskiner som ångmaskiner, och på så sätt hade de många inkomster. De hade också många kolonier på flera ställen i världen som betalde mycket i skatt. 

-Jordbruk: Man moderniserade jordbruket väldigt mycket i England. Exempelvis så började man använda maskiner och ändrade om markerna som bönderna tog hand om väldigt mycket. Tidigare hade man delat upp jordbruket i tegar som var väldigt små och smala och utsprida över hela byn. Efter industrialiseringen hade varje bonde färre och mycket, mycket större tegar. Deras gårdar spreds även ut så att de lättare skulle kunna komma fram till sina tegar snabbare. Detta gjorde jordbruket mycket bättre och effektivare. Det fanns också många som var intresserade av att köpa marker, exempelvis fanns det handelsmän som ville använda markerna till får för deras ull. Ull var nämligen en mycket populär handelsvara vid den tiden.

-Arbetskraft: Eftersom man hade en så plötslig övergång till det moderna jordbruket var det många bönder och lantarbetare som förlorade sina jobb. Det var ju nämligen så att det inte krävdes särskilt många arbetare till fårskötsel, vilket blivit den nya stora inkomstkällan för England eftersom ull var väldigt populärt p.g.a av alla textilfabriker som startats. Det var också ett antal bönder som blev av med sina gårdar eftersom de blev utsparkade av markägarna som ville använda marken till fårskötsel. Som sagt fanns det många arbetslösa som arbeta i de nya kolgruvorna och fabrikerna, eftersom de behövde inkomster.

-Råvaror: Man hade även väldigt många råvaror på denna tiden, exempelvis ull som tidigare nämnt och järnmalm som det fanns gott om i berggrunden.

-Uppfinningar: Under industrialismen kom en rad uppfinningar fram, exempelvis så gjorde kvinnor garn av fårull med hjälp av spinnrock, och vävde sedan ihop garnet till tyg i en vävstol. Men under industrialismen så uppfanns en rad olika maskiner som var helt revolutionerande och dubblade produktionerna flera gånger om. Man började även febrilt använda ångmaskinen under denna tid, först som ett sätt att ge kraft till maskiner i fabriker, men senare även i båtar och på vagnar, eller ånglokomotiv med andra ord. 

Hur fungerar en elmotor och en generator?

En elmotor och en generator är i princip samma sak, fast tvärt om!

En generator är en maskin som tillverkar ström med hjälp av rörelser. En generator är uppbyggd av en magnet, en kopparspole med en järnkärna som snurrar runt ex axel och någonting som rör på sig på grund av en annan kraft. Som exempel tar vi ett vindkraftverk. Där, som vi vet, skapas det el. Detta är på grund av en generator. Denna generator har en spole som rör sig på grund av att vinden sätter fart på det stora hjulet utanför. När hjulet snurrar rör sig en spole fram och tillbaka i en magnet, och på sätt skapas det ström. Generatorer används i de flesta elkraftverk, exempelvis vindkraftverk, vattenkraftverk, kärnkraftverk och värmekraftverk.

I en elmotor är det som sagt samma delar men man gör tvärt om. Med andra ord skickar man i stället in ström till kopparspolen. I det här fallet använder man växelström vilket byter plats hela tiden. Därför byter hela tiden plus- och minuspolerna på järnspolen plats hela tiden. Därför roterar kopparspolen. Elmotorer använd i nästan alla elektriska saker som snurrar, exempelvis elvispen, hårtorken, i vissa cyklar som kallas i elcyklar, mm. 

NO labb Statisk Elektricitet

Uppgift 
Ta reda på om ballongens statiska elektricitet kan lyfta aluminiumfolie och silkespapper.

Syfte
Förstå statisk elektricitet och träna på att skriva en labbrapport.

Material
Silkespapper, aluminiumfolie, ballong och någons hår.

Utförande
1. Dela upp aluminiumfoliet och silkespappret i små delar och rullar dem till små bollar.
2. Gnugga ballongen mot håret.
3. Håll den statiskt laddade ballongen över silkespappret och aluminiumfoliet-

Hypotes
Jag tror att silkespappret kommer lyftas men inte aluminiumfoliet eftersom den är mycket tyngre.

Resultat
Alla silkespappersbitar och några av de små alliminiumbitarna lyftes.

Slutsats
Det som gör att alliminiumbitarna och silkespappersbitarna lyfter är ett fenomen som kallas statisk elektricitet. Det är nämligen så att när man gnuggar håret mot ballongen så dras elektronerna i håret till ballongen, den blir då negativt laddad. Eftersom ballongen nu är negativt laddad vill den ha positiv laddning, vilket silkespappersbitarna och aluminiumfoliet har. Därför dras ballongen till dem.

Svenska Film om Medeltiden - Mina Svar

1. Under medeltiden hade kyrkan mest makt.

2. Jag tror att Boccaccios verk hade tilltalat mig mest eftersom han skrev mycket om det vanliga livet och eftersom hans mest kända böcker handlar om ett gäng ungdomar och hur deras liv ser ut, jag kan alltså koppla till detta eftersom jag själv är ungdom.

NO labb Tillverka en Magnet

Syfte

Lära sig vad en elektromagnet är, hur den fungerar och var vi använder elektromagneter.

Material

Batteri

Kabel ca 90 cm

Järnspik

Tejp

Gem

Utförande

1. Linda kabeln runt spiken

2. Koppla kabeln till batteriet. 

3. Prova din elektromagnet. 

Resultat

När vi kopplar kabeln till batteriet och för Spiken mot gemen så fördes de emot varandra, spiken hade blivit magnetisk. 

Slutsats

När man lindar kabeln runt magnetspiken så blir kabeln en "spole". Vi vet sedan tidigare att ett magnetfält skapas runt en ledning som det går ström igenom, och i fall vi lindar kabeln tätt så att det blir en spole blir magnetfältet starkare. Eftersom det bildas ett magnetfält runt kabeln blir även spiken mitt i spolen magnetisk. Därför dras gemen till spiken när men för den emot dem.

NO labb Magnetfält

Syfte 

Lära sig hur magnetfältet runt en magnet ser ut.

Material 

Magnet

Järnfilspån

Plastficka

Vitt papper

Liten kompass eller kompassnål

Utförande

1. Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan.

2. Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.

2. Ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.

3. Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen.

Hypotes

Se bild

Resultat

Slutsats

Magnetfältet gick ungefär som vi förväntade oss. Som man kan se på bilden lade vi papperet inuti i plastfickan för att lättare kunna jämföra vår ide med det verkliga resultatet. På magnetfältet kan man tydligt se magnetvågorna. 

NO labb Induktion

Uppgift 

Skapa ström.

Syfte 

Förstå vad induktion är och var det används.

Material 

Amperemätare

Spole

Magnet

Elsladdar

Utförande

1.Koppla spolen till amperemätaren.

2. För magneten upp och ner i spolen.

Hypotes

Magneten kommer att dras antingen runt eller snurra runt eftersom den vill följa det starka magnetfältet från spolen. 

Resultat

När man för magneten upp och ner skapas det ström. Detta kunde vi se eftersom amperemätaren visade det. 

Slutsats 

Under denna labben har vi skapat induktion. Detta är för att vi för magnet fram och tillbaka genom en spole. Detta är samma sak som händer i generatorer, till exempel vindkraftverk, vattenkraftverk, kärnkraftverk och kol/oljeverk. Vi kunde se att vi skapa ström eftersom Amperemätaren visade det. 

Matematik - Tänk efter 2:2

Det här är en video där jag löser alla uppgifter i tänk efter 2:2 och redovisar hur. Här under kan du även läsa hur jag löste uppgifterna, musiken som används heter bara "Sad romance", den är skapad av Ji Pyeongkeyon och är tillåten att använda och ändra på. 

T1. 
a) För att visa att Samir har fel kan man räkna vad 10^3 och 10^6 är. Vi ser då att att 10^3 är 1 000
och att 10^6 är 1 000 000. Redan då ser man att Samir har fel.

b) 10^2 är samma sak som 100. Då ser vi att 10^2 inte är 20.

c) 10^-1 är som vi vet 0,1. Redan då vet vi att Samir har fel, eftersom han påstod att rätt svar var -10.

d) För att förstå ifall 10^3 + 10^3 = 10^6 måste vi ta reda på vad 10^3 och 10^6 är värt. 10^3 är lika med 1000 och 10^6 är lika med 1 000 000, eftersom 10^3 + 10^3 i det fallet hade blivit 1 000 + 1 000 = 2 000 vet vi därför att Samir har fel.

T2.
För att ta reda på detta så räknar vi helt enkelt ut vad de båda påståenderna är värda. 10^2 = 100 2^10 = 1 024. Då ser vi att 2^10 är större.

T3.
a) För att förstå denna uppgift måste vi förstå att 25 är tio gånger så mycket som 2,5. Eftersom detta då saknas lägger man i stället till i 10^4. Alltså tar man bort från 2,5 och lägger till i 10^4. På så sätt blir de båda talen lika stora.

b) I den uppgift tänker vi likadant som i den förra. 2,5 är tio gånger så mycket som 0,25. Man har alltså tagit bort från 0,25 och lagt till i 10^3 i stället.