[Portfolio] Konsthistorisk Parafras

Min Förlaga

Min Färdiga Parafras

Jag har gjort en parafras av konstverket ”Philosopher’s Lamp” Målningen gjordes av Rene Magritte år 1936 i Bryssel, Belgien, under surrealismen. Under surrealismen så ville man fånga det ”öververkliga”, exempelvis det som fanns i ens drömmar. Ofta innebar detta att man målade saker som kunde ses som väldigt konstiga och speciella. Som ett exempel kan man se på målningen ovan, där man kan se att väldigt ”konstiga element” används. Ett av dessa element är mannens väldigt långa näsa, som är så lång att den sträcker sig ner i hans pipa.

Min första tanke med parafrasen var att bara göra den mer modern, exempelvis genom att byta ut kläderna och stearinljuset mot någonting mer modernt. Dock så fick jag en helt ny ide när jag såg att mannen på bilden hade en pipa i munnen. Jag bestämde mig då för att försöka göra något som faktiskt hade betydelse med min bild.

I vårt samhälle så är rökning ett väldigt stort problem. Många väldigt unga människor börjar tidigt röka, trots att de vet att det innebär enormt många problem för både deras egna hälsa, samt för folk i närheten. Med min parafras har jag på sätt och vis försökt presentera hur farligt det är att röka genom att exempelvis överdriva mängden rök på bilden. I det nedre partiet av bilden så kan man också se en liten gubbe sitter ner och poserar. Denna person är faktiskt en karaktär av komikern Ethan Klein som på ett ironiskt och satiriskt sätt gör narr av folk som röker ”vape”. En vape är en liten maskin som omvandlar vätska med olika smaker till ånga som man sedan andas in. Hans karaktär vill, precis som jag, med hjälp av överdrifter föra fram budskapet om att rökning egentligen inte är någonting att vara stolt över, och att man definitivt inte borde börja med det. Därför tycker jag att hans karaktär förtjänar en plats i min parafras.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Världsreligionerna - Agnosticism, Kristendom och Islam

Jag har aldrig varit religiös eller varit religiöst bunden till något, och har därför ingen erfarenhet av någon särskild religion. Jag kommer därför skriva ur det enda perspektiv jag har, som en agnostiker. Jag tillhör ingen religion, men kan inte heller bevisa att någon religion är fel eller att det faktiskt inte finns någon övermänsklig makt, och därmed är agnosticism det mest logiska valet för min del.

Att leva som agnostiker skulle kunna uppfattas som att man är mer fri än de som är bundna vid religion. Det finns för mig ingen högre makt som hela tiden ser och dömer varje sak jag gör, och de regler som jag måste följa är de regler som samhället sätter upp, det vill säga samma regler som alla måste följa, oavsett religion eller etnicitet. I kristendomen så sägs det att gud finns i allt och att gud därmed följer alla dina steg. Om du skulle göra någonting som räknas som fel enligt religionen så innebär det att du syndar, något som för dig närmare mot helvetet och längre ifrån himlen. För mig så finns det inte regler såsom inom exempelvis katolicism där det är förbjudet att till exempel använda preventivmedel och att dricka alkohol. I islam så finns det liknande regler där vissa saker räknas som haram, det vill säga förbjudet. Viss mat är också haram, exempelvis fläskkött och vissa typer av måt måste slaktas och tillverkas på rätt sätt för att en muslim ska kunna konsumera den. Inget av detta finns i min tro och jag är därmed mer fri att göra som jag vill när det gäller mina matvanor. En positiv sak för muslimerna är att halal-slaktat kött finns tillgängligt på fler och fler ställen i världen och att det därmed blir lättare för dem att äta den maten de behöver för att vara lojala mot sin tro.

Något som jag inte får uppleva som en person som står utanför religion är den gemenskap som många religiösa föreningar och samfund skapar. Exempelvis så finns den kristna konfirmationen som skapar starka band mellan ungdomar. Konfirmationen finns dock tillgänglig för folk som inte är kristna numera och även de som inte är aktivt troende accepteras så länge de har döpt sig.

Man fastar både inom Kristendomen och Islam. I kristendomen så fastar man alltid 40 dagar innan påsk som ett sätt att komma ihåg jesus lidande och inom Islam så fastar man i den nionde månaden i den islamska kalendern, som kallas för ramadan. Skillanden mellan fastan i kristendomen och den i Islam är att man i den kristna fastan själv väljer vad man avstår i från, så länge det faktiskt är något som har betydelse. I islam däremot så måste man avstå ifrån mat, dryck, rökning och sexuella relationer. I kristendomen så är det okej att pausa från fastan på söndagar, medan man i islam pausar från fastan mellan när solen gått ner, fram tills att den gått upp.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Buddhismen - Repetion och Reflektion

Jämför legenden om hur Siddharta Gautama blev Buddha med berättelserna om Jesus och Muhammed. Vilka likheter och skillnader finner du?

Siddharta Gautama föddes i en rik familj och växte upp med mycket lyx samt en pappa som ville skydda honom från allt som kunde störa honom. En dag när Siddharta var ute och red så träffade han på en gammal man. Detta var första gången som Siddharta fick uppleva vad ålderdom innebar. På en annan ridtur så såg han en sjuk man och på en tredje så träffade han på en död man. Detta blev som ett slags uppvaknande för Siddharta då han efter dessa möten insåg att det fanns mer i livet än bara lyx. I samband med detta så bestämde sig Siddharta för att i stället leva livet i en fattig mans position. För att göra detta så vände han sig till en sorts munkar som kallar sig för asketer. Siddharta försökte leva på endast 6 riskorn om dagen, men insåg snart att det sättet att leva inte skulle leda till upplysning. Han bestämde sig därför för att sätta sig ner och meditera tills han förstått meningen med livet. Innan det så fick han bara inte resa sig upp. Efter en tid så kom han fram till att sanningen var att man skulle leva på ett sätt som tillgodosåg kroppens behov, men som inte kräver mer än man behöver. Att förstå detta kallas att bli upplyst, och i och med detta så var Siddharta nu en buddha. Under sin tid på jorden så fick Siddharta många lärjungar och följare som lyssnade på hans tankar och idéer. När han senare dog så sägs det att han hamnade i Nirvana, vilket innebär att man inte längre behöver återfödas och i stället förenas med världsalltet.

Jesus skapades av ett mirakel när han moder, jungfru Maria blev gravid trots att hon inte haft samlag med någon. Enligt de kristna så skedde detta eftersom det var ödet att Jesus skulle bli Messias, d.v.s. den härskare som skulle befria världens folk och skapa rättvisa för alla. Jesus började tidigt predika och prata om sina idéer med folk. Det började snabbt spridas berättelser om att Jesus kunde bota sjuka och göra olika fantastiska underverk. Jesus historia slutar med att han blir förråd av sina lärjungar och sedan korsfäst. Han återuppstod senare för att stiga upp mot himlen och försvinna från jorden för evigt.

Muhammed föddes på den arabiska halvön och blev tidigt föräldralös. Vid den här tiden så levde folk i stammar på den arabiska halvön, och Muhammed föddas i en bra stam, men hade dock en hyfsat låg rang inom sin grupp. Trots detta så betraktade man Muhammed som ett begåvat barn och en kristen munk sa en gång till honom att han i framtiden skulle kunna bli en profet. I bland så drog Muhammed sig undan för att sätta sig i en grotta och fundera över livet. En gång när han var i grottan så fick han en uppenbarelse av ängeln Gabriel som berättade för honom att han skulle sprida att det inte fanns någon annan gud än gud själv till alla människor. Efter detta så fick han fler uppenbarelser och i och med dessa händelser så blev han en profet. Muhammed skaffade sig fler och fler anhängare och till slut så blev det en hel religion. Muhammed dog i en sjukdom och begravdes i en moské i staden Medina i det som idag heter Saudi-Arabien.

Gemensamt för dessa tre personer är faktumet att de är väldigt viktiga inom sina respektive religioner. Alla tre fick också i uppgift att sprida sina respektive religioner runt om i världen. För att detta skulle ske så kom de alla i kontakt med någonting övermänskligt, Jesus fick sin uppgift av gud och utförde mirakel under sin tid på jorden, Muhammed kom i kontakt med en ängel och Siddharta blev ett med världsalltet. Alla tre var tvungna att kämpa hårt för att få sina tankar spridda, eller åtminstone så borde det vara så då det är väldigt svårt att få ett helt folk att andra åsikter bara sådär.

Religionerna som bildades av deras tankar är rätt så olika, någonting som inte är jättekonstigt med tanke på att de kommer från olika delar av världen. Islam och Judendom liknar varandra lite, något som är naturligt eftersom de är syskonreligioner.

Hur skiljer sig de två största riktningarna inom buddhismen från varandra?

De två inriktningar som finns inom buddhism heter theravada och mahayana.

Theravada: detta är den äldsta formen av buddhism. De som tillhör theravada anser att det bara funnits en buddha åt gången. De menar också på att buddha inte kan hjälpa människor, då buddha är övermänsklig. De tycker också att alla inte kan vara buddha, utan endast de absolut mest lärda nunnorna och munkarna.

Mahayana: de som tillhör den här formen av buddhism anser att alla kan uppnå nirvana när de dör. Vissa säger till och med att man inte ens måste vara troende buddhist för att göra det. Vad detta innebär är att det kan finnas mer än en buddha att gången, något som gör att jag ser inriktningen som mer öppen än theravada.

Vad är en bodhisattva? Vilka riktningar av buddhism talar om bodhisattvas? Finns det något motsvarande inom någon annan religion? Kan man jämföra med helgon inom delar av kristendomen eller kanske änglar inom islam?

De som är anhängare till inriktningen mahayana menar på att det finns fler än buddha som har hjälpt människorna. En person som väljer att avstå nirvana kallas för en "bodhisattva". Dessa personer kan jämföras med exempelvis helgon och änglar. Anledningen att de dyrkas så pass mycket är eftersom de faktiskt avstått det som är det absolut största målet för buddhist, och därmed har gjort en stor uppoffring för sin religion.

Vilken betydelse har tillflykten till de tre juvelerna för en troende buddhist? Hur tar det sig uttryck i en buddhists vardag? 

De tre juvelerna är buddhismens version av Islams fem grundpelare, det handlar alltså om vad man som troende får och inte får göra för att vara en god buddhist. De tre juvelerna är:

• Buddha: Buddhisterna har ingen gud, men Buddha är det närmsta som finns. Den här regeln innebär helt enkelt att man ska intressera sig för och be till buddha. Man kan även resa till speciella platser där det sägs att buddha är närvarande eller fira särskilda högtider i dess ära.
• Dharma: detta betyder läran och innebär lite olika saker beroende på vem man är som person. För "vanliga människor" innebär det bara att man ska följa det buddhistiska levnadsreglerna och ge gåvor till andra människor, I fall du däremot är en munk eller nunna så måste du även förstå den åttafaldiga vägen och de fyra sanningarna också. Den här juvelen är särskilt viktig för de som tillhör theravada eftersom munkar och nunnor där är högre uppsatta i samhället, och därmed måste förstå sig på mer än vanliga människor.
• Sangha: detta betyder munk- och nunneförsamling och är den juvel som förklarar hur munkar och nunnor ska leva, samt hur människor runt omkring ska agera inför dem. Exempelvis så får munkar och nunnor inte ha pengar, vilket innebär att "vanliga människor" måste skänka mat till dem. 

På vilka olika sätt har buddhismens tankar nått västvärlden? Vilket sätt tror du har haft störst betydelse?

Det bästa exemplet jag kan tänka på när det gäller hur buddhismen har påverkat västvärlden måste vara tanken att man ska behandla alla människor väl. Många människor från västvärlden konverterar till Buddhism på grund av religionens kloka tankar som många anser vara ett bra exempel att leva efter. Dock så finns dessa tankar i många andra religioner men anledningen att just buddhismen har blivit så populär är antagligen för att många ser religionen mer som en vetenskap än en religion. Faktumet att buddhismen varken har en skapelseberättelse eller gud gör nog det lättare för människor som tidigare inte varit religiösa att byta. 

Förklara begreppet diaspora. Känner du igen det från någon annan religion?

Diaspora betyder kortfattat att "folk som kommer från en annan plats bosätter sig någon annanstans". Vad detta innebär är till exempel att många buddhister befinner sig utanför Indien, trots att Indien är buddhismens ursprungsland.

En annan religion där diasporan är aktuell är judendomen. Judar är väldigt utspridda över hela världen på grund av av förföljelse de tvingats uppleva under sin tid, i synnerhet under andra världskriget.  

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Exoplaneter

En extrasolär planet, ofta förkortat exoplanet, är namnet för de planeter som ligger utanför vårt egna solsystem.

"Alien Planet" Konst av "ChadoNihi"

Upptäckter

Extrasolära planeter blev ett ämne inom vetenskaplig forskning under 1850-talet, även om astronomer länge trott något som exoplaneter existerat länge. De absolut första upptäckterna gjordes under 1990-talet och under början av 2012 så hade totalt 728 exoplaneter upptäckts av forskare världen över.

Den absolut första publicerade upptäckten gjordes 1988. Upptäckten gjordes av de tre kanadensiska astronomerna Bruce Campbell, G.A.H. Walker och S. Yang. Deras observationer visade på att det fanns en planet som kretsade runt stjärnan "Gamma Cephei". Man tvekade först på sin teori av ett antal anledningar. Astronomernas skeptiska syn på sin upptäckt berodde först och främst på att observationerna som gjorts låg precis bortom gränsen av vad instrumenten som fanns vid tidpunkten kunde klara av. Under de kommande åren så släpptes flera rapporter om observationer som stödde astronomernas upptäckt av en planet som kretsade runt Gamma Cephei. Under 2003 så lyckades man helt bekräfta upptäckten av planeten.

Under början av 1992 så deklarerade astronomerna Aleksander Wolszczan och Dale Frail att de upptäckt planeter som kretsade runt en pulsare vid namn PSR 1257+12. Till skillnad från upptäckten av planeten som kretsade runt Gamma Cephei, så bekräftades de två astronomernas upptäckt förhållandevis snabbt, och anses därmed vara den första definitiva upptäckten av exoplaneter.

Den sjätte oktober 1996 så deklarerade Michel Mayor och Didier Queloz att de hittat en Exoplanet vid stjärnan 51 Pegasi. Detta gjorde deras upptäckt till den första bekräftade upptäckten av en exoplanet som kretsar runt en normal stjärna.

Mängden Nyupptäckta Exoplaneter per år.

Upptäcktsmetoder

Det svåra med att hitta nya exoplaneter är att de är extremt svaga ljuskällor i jämförelse med dess moderstjärna. För att förklara det så simpelt så möjlig så har en planet, för det mesta, mindre än en miljondel av sin moderstjärnas ljusstyrka vid synliga våglängder. Något som ofta leder till att moderstjärnan bländar ut planetens mycket svaga sken. Detta innebär att det är extremt svårt att faktiskt fotografera en exoplanet med hjälp av teleskop, något man bara lyckats med ett fåtal gånger. 

Den större delen av de upptäckter av exoplaneter vi gjort idag är med hjälp av något som kallas för indirekta metoder.

• Astrometri - Astrometri går ut på att man mäter en stjärnas position på stjärnhimmeln och observerar alla förändringar som sker över tid. Denna metod har än så länge inte lett till några upptäckter av exoplaneter, men då den däremot har hjälpt oss hitta vita dvärgar, så hoppas astronomer att man i framtiden kommer kunna upptäcka exoplaneter med hjälp astrometri. 
• Pulsar Timing - En pulsar sänder ut radiovågor med en väldigt precis regelbundenhet när den roterar. I fall man kan hitta mindre avvikelser i radiopulsernas ankomsttider så kan man använda dem för att räkna ut ändringar i pulsarens synlighet. Denna metod liknar den som används i radialhastighetsmetoden. 
• Gravitationslins - Gravitationslinser är när en stjärnas gravitationsfält fungerar lite som en lins och förstärker ljuset från en stjärna i bakgrunden. I fall en planet kretsar framför en stjärna så kan man observera avvikelser och därmed bekräfta en planet. 
• Cirkumstellära skivor - Det finns ofta skivor av rymdstoft runt omkring stjärnor. Vad som är speciellt med stoftet är att det kan upptäckas eftersom de absorberar vanligt ljus från sin stjärna och sedan omvandlar det till infraröd strålning. I fall man hittar oidentifierade föremål i skivan så kan det vara ett tecken på en planet. 
• Radialhastighet/Dopplereffekt - Astronomer har upptäckt att man kan läsa av variationer i stjärnans radialhastighet, det vill säga hastigheten längst vår synlinje, när den rör sig mot jorden i jämförelse med när den rör sig ifrån. Denna metod var den som ledde till flest upptäckter av exoplaneter under 1990-talet. 
• Transitmetoden - I fall en planet skulle korsa framför sin modestjärna så kan man se en liten minskning i stjärnans ljusstyrka. Man kan sedan se på hur stor förändringen blir och sedan mäta förmörkelsens djup och bredd för att avgöra planetens radie. Denna metod är den som leder till flest antal upptäckter av exoplaneter i dagsläget. 

Nästan alla upptäckter av exoplaneter som har gjorts via radialhastighetsmetoden har gjorts från jordens yta. Däremot så har de flesta upptäckter med transitmetoden gjorts från så kallade rymdteleskop. 

Teleskop

För att hitta fler exoplaneter så använder sig forskare både av teleskop som befinner sig i rymden och teleskop som befinner sig på jorden. De två mest kända rymdbaserade teleskopen är COROT och Kepler. Det mest kända teleskopet på jordens yta finns på Keck-observatoriet. 

COROT står för "COnvection, ROtation and planetary Transits" och är ett franskt teleskop. Teleskopet skickades upp i omloppsbana den 27 december 2006. Teleskopets första upptäckt av en exoplanet skedde i maj 2007 och planeten fick namnet Corot-exo-1b.  

Kepler sköts upp av NASA den 7 mars 2009. Keplers uppgift var att bevaka ett stort antal olika stjärnor som befann sig inom stjärnbilderna Svanen och Lyran. Kepler hade dock inte bara i uppgift att spana efter vilka exoplaneter som helst, utan att hitta så kallade jordliknande planeter. En jordliknande planet får per regel inte vara mindre än hälften så stor som jorden eller större än dubbelt så stor som jorden. Kepler håller också särskild utsikt efter jordliknande planeter som befinner sig i den så kallade beboeliga zonen. Den beboeliga zonen är en region i rymden där det finns en chans att förhållandena har lyckats upprätta liv. Var den beboeliga zonen ligger avgörs efter hur starkt stjärnsystemets stjärna lyser. Med andra ord så finns den beboeliga zonen där stjärnan inte ligger för långt i från eller för nära planeten, och att det därmed kan finnas flytande vatten på ytan. Här under kan du se en bild av Kepler-teleskopet.

Keck-observatoriet ligger på 4145 meters höjd på ön Mauna Kea i Hawaii. Keck-observatoriet är känt för att vara det observatorium som upptäckt flest antal exoplaneter från jordens yta. Observatoriet består av två stycken teleskop, som båda två har en spegeldiameter på tio meter. De båda speglarna består sedan av 36 stycken mindre speglar som ändrar sitt läge 2 000 gånger per sekund, detta för att minska störningar från atmosfären. Tack vare den här teknologin så kan man ta väldigt skarpa bilder från Keck-observatoriet. Här under kan man se den absolut första bilden av en exoplanet, taget från Gemini-observatoriet. 

Jordliknande planeter

Man har under sökandet av exoplaneter i den beboeliga zonen hittat en rad olika planeter som liknar jorden, här under finns några av dem. 

• Gliese 581 c - Gliese 581 c ligger i stjärnbilden Vågen och ligger ungefär 20,4 ljusår från jorden. Planeten är, för tillfället, den absolut mest jordliknande planeten man hittat. Den befinner sig som sagt i den beboeliga zonen, och det finns därför möjligheter för vatten på planetens yta, tyvärr har man dock inte lyckats hitta några bekräftade tecken på förekomst av vatten på planetens yta, än. Ett annat problem med planeten är att den alltid vänder samma sida mot stjärnan Gliese 581. Tack vare detta så verkar det, enligt forskare, som om endast skarven mellan den mörka och den ljusa sidan kan möjliggöra liv. Detta eftersom den mörka sidan är för kall på grund av en för liten mängd solljus, medan den ljusa sidan har blivit för varm av allt solljus. 
• Gliese 581 d - Gliese 581 d är den fjärde planeten som tillhör den röda dvärgen vid namn Gliese 581, den ligger runt 20 ljussår i från jorden. För runt 7 år sedan såg just denna planet ut att vara det bästa exemplet på en stenig exoplanet som fanns i närheten av dess stjärnas beboeliga zon. Problemet med planeten är att den ligger precis utanför den så kallade "Guldlocks zon", som innebär att planetens storlek och temperatur gör det möjligt för liv att existera på ytan. Dock så kan planetens växthuseffekt göra det möjligt för liv. 
• Gliese 876 d - Tidigare så ansåg forskare att just denna planet var den som liknade jorden mest. En intressant sak med planeten är att ett år här varar ungefär lika länge som två dygn på jorden. Anledningen till detta är eftersom planeten kretsar extremt nära sin stjärna. Faktumet att planeten ligger så nära sin egen stjärna har så klart inflytande på planetens klimat. På planetens dagsida så uppskattas det att medeltemperaturen ligger mellan 200 och 400 grader Celsius, något som helt omöjliggör flytande vatten, alltså det viktigaste tecknet på att liv kan existera på en planet. Dock så har forskare uttryckt att i fall det skulle finnas fläckar på planeten där temperaturen är så låg som 121 grader Celsius så skulle faktiskt jordliknande livsformer kunna existera där. Man kan alltså inte helt utesluta att det finns liv på planeten, trots dess ogästvänliga natur. Här under kan du se en konstnärs tolkning av planeten.

Personliga tankar

Sökandet efter jordliknande planeter att man ska kunna hitta en planet som liknar vår jord så pass mycket att vi människor hade kunnat leva där. Många forskare, exempelvis Stephen Hawking, har uttalat sig om att vi människor har mycket kort tid kvar på jorden. De menar också på att vi måste hitta en jordliknande planet att kolonisera, för att säkerställa människans överlevnad. Enligt mig så är de oerhört viktigt att vi fortsätter forska om exoplaneter och färdmedel för rymden, i fall det nu skulle vara så att Hawkings teori stämmer. 

Vår forskning kring exoplaneter har också lett till att vi forskat mer på saker så som teleskop, rymdteleskop och färdmedel i rymden. Kunskapen man får av den forskningen kan användas på många andra sätt inom flera andra ämnen, vilket så klart är någonting positivt. 

Ett argument som många använder mot rymdforskning är att det kostar extremt mycket, något som faktiskt är sant. Anledningen till att rymdforskning får så extremt mycket pengar, trots att dessa hade kunnat användas på att göra jorden till en bättre plats, är ett gammalt märke som finns kvar efter kalla kriget. Under kalla kriget så hade de två största makterna som var inblandade, Sovjetunionen och USA, en slags kapprustning om vem som hade bäst rymdforskning och lyckades nå flest milstolpar först. USA vann kapprustningen i samma stund som de lyckades sätta en man på månen och sedan få denne man tillbaka till jorden oskadd. Det som gör rymdforskning så effektivt är att när man forskar på något kring rymden så lär man sig alltid en massa saker om helt andra ämnen. Numera så sker också rymdforskning på ett lugnare sätt där målet är att göra saker så bra som möjligt i stället för så snabbt som möjligt, så som det var under kalla kriget. 

När jag hade praktik med skolan i åttan så var jag på LTH och fick då spendera en del tid på deras avdelning för astronomi och rymdforskning. De berättade för mig om hur viktigt samarbetet som fanns mellan olika länder är när det gäller rymdforskning och rymdfärder. Tidigare så handlade det bara om vem som var bäst, men nu är det viktigaste att alla kan hjälpas åt i en gemensam rymdkapplöpning. 

Källor och Referenser

https://sv.wikipedia.org/wiki/Exoplanet

http://www.space.com/8924-stephen-hawking-humanity-won-survive-leaving-earth.html

http://www.space.com/8680-direct-photo-alien-planet-finally-confirmed.html

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/exoplanet

( ͡° ͜ʖ ͡°)