söndag 19 mars 2017

Att leva utan gud - Repetion och Reflektion

Vad menas med sekularisering? Resonera om olika orsaker till och konsekvenser av sekulari­sering.

Sekularisering innebär att i princip alla religiösa ledare, kyrkor och andra religiösa saker har ett mycket litet inflytande över samhället. När ett land har blivit sekulariserat så innebär det också att majoriteten av invånarna slutar att regelbundet delta i gudstjänster och andra religiösa riter, medan majoriteten av invånarna i ett land som inte har blivit sekulariserat gör det. Med detta sagt så kan religionen fortfarande vara viktigt för vissa personer i samhället. Man brukar kalla detta för att religionen blir en privatsak, det vill säga att man själv väljer om man vill vara bunden till en religion eller inte. En konsekvens av detta blir exempelvis att de som är religiösa nu gör det för att de vill det, och inte för att de blir tvingade av sitt land.

Sekulariseringen syns ofta på de lagar och regler som länder har. Exempelvis, så finns det sedan 1860 en lag i Sverige som säger att det är tillåtet att lämna Svenska kyrkan. I Sverige har vi även en massa andra lagar angående religion, såsom att det är tillåtet att helt stå utanför religioner sedan 1951 och att man sedan 1969 har tillåtelse att exempelvis visa film på bio och anordna dans på kristna helgdagar.

År 2000 så skildes Svenska kyrkan och staten åt, vilket innebar det sista steget i den svenska sekulariseringsprocessen.


Beskriv religionernas samhällsroll före sekulariseringen både vad gäller makten, undervisningen och det dagliga livet.

Innan sekulariseringen så hade religionen rätt så många viktiga uppgifter i samhället. Det var exempelvis kristna biskopar som krönte kungar och drottningar, vilket innebar att kyrkans ledare visade att statsledarna hade fått sitt uppdrag av gud själv. Tidigare så har det även varit präster, munkar och nunnor som skött sjuk- och fattigvård samt tagit hand om undervisningen om vad som var, enligt kyrkan, rätt och fel att göra i samhället. Tidigare var det också väldigt vanligt att man döpte, konfirmerade, gifte sig och begravdes genom kyrkan, vilket innebar att kyrkan följde en genom hela livet. Detta innebar att det var kyrkan som skapade ordningen i samhället. Staten kompletterade kyrkan genom att stifta lagar som gynnade kyrkan och som tvingade människor att följa kyrkan.


Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik.
 
Humanism är en uppfattning som vissa som ej är troende har. Grundtanken bakom humanism är att man ska sätta människan människans värde framför allt annat och därmed sätta det i centrum. Humanisterna har även naturvetenskapen som sin tanke bakom hur världen har kommit till och hur den har förvandlats till vad den är idag.

En del av alla som tror på humanism är också delaktiga i en grupp som kallar sig för humanisterna. De jobbar aktivt för en fortsatt sekularisering av samhället. För att genomföra detta har humanisterna en del önskemål som de vill ska uppfyllas. Först och främst så menar humanisterna på att man ska göra så att alla lagar är helt neutrala när det gäller livsåskådningar. På så sätt så kommer folk att fullt ut kunna välja om de vill tillhöra en (eller flera) religion eller inte. Humanisterna kämpar även mot förtryck där man använder sig av religioner som argument samt sprider felaktig information om hur en naturvetenskapligt grundad verklighetsuppfattning fungerar och vad den innebär.

En annan fråga som humanisterna intresserar sig i är huruvida föräldrar ska ha rätten att påverka sina barns val när det gäller livsåskådningar och religioner. Humanisterna anser att riter som dop, omskärelse med mera borde förbjudas, då de anser riterna som ett sätt att tvinga barn till att bli medlemmar i religiösa samfund mot deras vilja. Humanisterna vill också förändra en del saker inom skolan. Exempelvis så vill de helt förbjuda religiösa friskolor, då de anser det som ett fel att låta skolor bestämma över barnens livsåskådningar. Humanisterna vill även ersätta skolämnet "religionskunskap" med ett nytt ämne som de kallar för livsåskådningsämnet, ett ämne där man lägger lika mycket fokus på ett antal icke-religiösa uppfattningar som religioner.

När det gäller humanisternas syn på etik så var jag inne och nosade på grundprincipen redan tidigare. Humanisterna vill se människans värde i centrum, och inte något annat. Humanisterna refererar ofta till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter för sina resonemang. Några punkter som de brukar kämpa för är ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, rätt för kvinnan att bestämma över abort, jämställdhet för homosexuella med mera. En annan viktig tanke är att det ska finnas en gemenskap mellan alla människor på jorden.

Resonera om Sverige kommer att bli mer eller mindre sekulariserat i framtiden. Resonera om världen kommer att bli mer eller mindre sekulariserad i framtiden.


Så som det ser ut i dag så anser jag att där finns en rad anledningar till att samhället skulle bli mer sekulariserat än det är idag, samtidigt som jag ser en rad anledningar till att det inte skulle bli det. Exempelvis så vill jag prata om punkten "Privatreligiositet". Privatreligiositet innebär att man exempelvis tillber eller tror på en gudomlig kraft, eller att man funderar över religiösa frågor, dock utan att man deltar i religiösa verksamheter, så som gudstjänster. Forskare runtom i världen har visat på att de flesta i ett sekulariserat samhälle är just privatreligiösa. Det finns även en inriktning av privatreligiositet som kallas för Stämnings- och krisreligiositet. Detta innebär att man, precis som en privatreligiös person, tillber eller tror på en gudomlig kraft som man funderar över. Skillnaden mellan de två är att privatreligiösa oftast inte besöker någon typ av gudstjänstlokal medan Stämningsreligiös person besöker en lokal såsom en kyrka, synagoga eller moské under högtider såsom kristendomens jul eller judendomens yom kippur. Anledningen till detta är oftast för de vill uppleva stämningen som uppstår under sådana tillfällen. En krisreligiös person är en person som vanligtvis inte besöker gudstjänster eller deltar i någon typ av religionsutövande. Dessa personer brukar dock vända sig till olika religiösa samfund för att få hjälp och vägledning i svåra situationer, exempelvis när en person som står en nära gått bort eller något liknande. Att det är fler och fler människor är stämningsreligiösa, krisreligiösa och privatreligiösa är ett tecken på att det är fler och fler människor som börjar intressera sig för andliga och gudomliga frågor. Ett annat perspektiv är att stämningsreligiösa, krisreligiösa och privatreligiösa personer kommer ha svårt att överföra någonting som har med religion att göra till sina barn. Detta kommer i sin tur leda till att färre människor kommer att tro på någonting andligt. Om vi som ett exempel föreställer oss en familj där den ena föräldern är privatreligiös medans den andra är agnostiker så hade det per automatik lett till en familj som inte på något som helst sätt utövar några religiösa ritualer eller liknande. Detta innebär att barnen i familjen inte kommer att växa upp i något religiöst hem och därmed inte utveckla några större tendenser till att följa en religion så länge de inte får för sig att börja följa en religion av någon annan anledning.

Många ledare för olika religiösa samfund i Sverige har påstått att intresset för andliga frågor och religion har ökat. Det finns också exempel på att samma sak håller på att hända i resten av världen. Ett av dessa exempel är om man ser på vad som hänt i många av de länder som var styrda av det kommunistiska sovjet under 1900-talet. Kommunistpartierna var nämligen väldigt emot religion och man hindrade under perioden all typ av religionsutövning. I flera av dessa länder så är de nu ett faktum att medlemsantalet i olika religiösa organisationer och samfund ökar varje dag, från det att den kommunistiska diktaturen föll. Två av dessa länder är Polen och Ryssland. I båda dessa länder så ökar kyrkans inflytande i samhället mer och mer. Exempelvis så stiftas en del lagar som grundas i religiösa ideologier och frågor. Samma sak sker i USA där religionen spelar en hyfsat stor roll i flera människors liv. Vad som är intressant med detta är att det idag ser ut som om religionens betydelse i samhället inte kommer att minska i USA, utan snarare öka.

Något som också växer i världen är något som kallas för fundamentalism. Det innebär att man blandar religion och politik och därmed skapar ett parti som vill att religionen ska vara fundamentet för samhället. Å andra sidan så finns det flera som pekar på att samhället behöver mindre religion och att man bör fokusera på andra saker. Personligen är jag rätt så kluven i frågan, men med allt som jag redan skrivit om innan det här samt den enorma folkvandring vi idag ser i Europa, så tror jag att vi kommer se ett samhälle som blir lite "uppdelat" när det gäller religion. Det kommer finnas områden, länder eller kanske rent av kontinenter som blir helt avsekulariserade medans vissa delar av världen kommer att fortsätta leva efter religionens gränser.


( ͡° ͜ʖ ͡°)

onsdag 15 mars 2017

Friluftsliv - En idrottsfördjupning

Friluftsliv är det officiella samlingsbegreppet för fritidsaktiviteter som sker utomhus. Friluftsaktiviteter sker oftast i rörlig form, något som beskrivs som det rörliga friluftslivet. Det innebär friluftsliv som går ut på att man ska komma ut i naturen och röra på sig. Friluftsliv är extremt viktigt för många människor och det är ett väldigt bra sätt att få motion, vilket så klart är väldigt positivt för hälsan. Det finns flera grupper och föroreningar runtom i Sverige och världen i stort som organiserar friluftsaktiviteter, exempelvis scouterna. Friluftsliv är även bra för de som vill komma ut i naturen på olika sätt. Vissa som vill komma ut i naturen vill kanske bara gå en kort promenad medan vissa vill sova ute i flera nätter och skaffa sin egen mat, och det är just det som är det positiva med friluftsaktiviteter, att man kan göra det på sitt eget vis. Det finns flera människor som håller med mig i den här frågan vilket har lett till ett stort uppsving när det gäller friluftsaktiviteter under de senaste åren. Exempelvis så inrättade man något som kallas för naturvårdsområden under 1980-talet. Ett naturvårdsområde är lite som ett naturreservat, då båda begreppen innebär att det är ett skyddat mark- eller vattenområde som är värdefullt på något sätt. Skillnaden på de två begreppen har med juridiska själ att göra. Anledningen till att man inrättar just sådana här områden är för att det ska bli lättare för vanliga människor att komma ut i naturen och uppleva allt den har att erbjuda. Skolor runtom i landet jobbar även för att det ska bli lättare för barn att skapa ett intresse för vår natur och vår miljö. Jag hoppas att vi kommer att fortsätta i samma riktning och försöka uppmuntra fler människor att uppleva vad naturen har att erbjuda.

Det finns dock en del negativa saker som kan inträffa när man har så pass många öppna naturområden. Exempelvis så finns det en stor risk för att saker så som vindskydd, offentliga grillplatser, broar med mera blir vandaliserat eller sönderslaget. Å andra sidan så har vi något som kallas för allemansrätten. Allemansrätten säger att vi alla har rätten att röra oss fritt i naturen, så länge vi tar ansvar för naturen och djurlivet som finns på platsen. Man skall även visa hänsyn mot markägare och andra personer som besöker platsen. Det är väldigt viktigt att man ser till att alla som ska ut och röra sig i skog och mark lär sig om allemansrätten och vad den innebär innan de råkar göra något som ej är tillåtet. En bra grundtanke att lära sig är Inte störa - Inte förstöra.

Nedan kan du läsa om vanliga former av friluftsaktiviteter.

Friluftsaktiviteter

  • Camping - Camping är en typ av turism som går ut på att man bor i antingen tält, husvagn, husbil, stugby eller något liknande. Det räknas ej som camping i fall man bor på ett hotell, vandrarhem eller i fall man bor under bar himmel, exempelvis i ett vindskydd. 
  • Cykling - Cykling, eller cykelsport, innebär att man cyklar på ett tävlingsinriktat sätt, det vill säga att man cyklar för att exempelvis slå en viss tid eller för att vara snabbare på att klara av en utlagd rutt än någon annan. När folk som utövar cykelsport övar inför lopp så är de ofta ute och cyklar på bilvägar. Man behöver dock inte vara inriktad på att vinna lopp för att cykla som en friluftsaktivitet. Vissa är bara ute och cyklar i naturen eller på landsvägar för att de tycker det är roligt. 
  • Fiske - Fiske innebär att att man fångar djur som finns i vatten. Det kan vara allt från fiskar till skaldjur till bläckfiskar. Det som räknas som en friluftsaktivitet är sportfiske, det vill säga fiske som utförs i ett rekreationssyfte, för att får utövaren att slappna av. 
  • Ornitologi eller Fågelskådning - Fågelskådning går ut på att man åker ut i naturen för att se på olika sorters fåglar. De som jobbar med professionell fågelskådning brukar också ringmärka fåglar och göra det för vetenskapens skull, det är detta som kallas för ornitologi.
  • Hajk - Ett hajk är ett slags utflykt som oftast görs av scouter. Det som symboliserar ett hajk är att man utför friluftsaktiviteter med övernattning. Man brukar även leva under väldigt primitiva förhållanden som en sorts utmaning.
Det finns även flera andra friluftsaktiviteter som många människor utövar.

Källor /+/ Källkritiskt Resonemang

https://sv.wikipedia.org/wiki/
http://ne.se/
http://www.naturvardsverket.se/Amnen/Friluftsliv/

Wikipedia är en av Världens mest använda och pålitliga uppslagsverk. Många av våra lärare har i många år tjatat om att Wikipedia ej är en trovärdig källa eftersom "vem som helst kan redigera på den". Jag har däremot flera bevis på varför detta inte stämmer. Först och främst så är hela Wikipedia övervakat av en stor mängd administratörer, som man kan läsa mer om här. Det finns även en ännu större mängd moderatorer som också ser till att allting på Wikipedia stämmer. Jag har själv testat vad som händer i fall man lägger in fakta som inte stämmer på Wikipedia. Jag gick in på Wikipedia och redigerade en artikel om bävrar och skrev in att bäverns latinska namn var någonting som absolut inte stämde. Mindre än tio minuter senare var min redigering borttagen och ersatt med bäverns riktiga latinska namn. Min dator förbjöds även från att redigera fler dokument på Wikipedia för all framtid. Att du inte längre får redigera på Wikipedia efter att du redigerat någonting felaktigt innebär att de som faktiskt gör det inte längre har tillgång till redigeringssystemet vilket minskar antalet oseriösa Wikipedia-användare. Det avskräcker också användare från att felaktigt redigera en Wikipedia artikel. Jag jämförde också all fakta med den som finns på NE och allt stämde överens. Domänen Wikipedia.org ägs av företaget Wikimedia Foundation som är ett företag som utvecklar programvara, hanterar domäner och tar hand om servrar för alla Wikimedias projekt. Företaget har cirka 280 personer anställda och en enormt stor grupp donatorer och grundare som har donerat väldigt stora mängder pengar så att Wikipedia, med mera, kan utvecklas i rätt riktning. Företagets inkomst under 2012 låg på runt 38 miljarder dollar. Flera av de som donerat till Wikipedia är ägare till andra stora företag som velat investera i något som kan leda världen framåt, gratis information för alla.

Nationalencyklopedin, eller NE, är en källa som är i princip helt accepterad av det svenska folket, då sidan skrivs på uppdrag av den svenska staten. Sidans mening är att kunna ge lättåtkomlig, pålitlig information till det svenska folket, vilket är ungefär samma sak som Wikimedia vill göra med sin Wikipedia. Det finns dock en stor skillnad, och det är att artiklarna som finns tillgängliga på NE är skrivna av en grupp som består av pålitliga och väl utbildade professorer inom specifika ämnen. Enligt en intervju med en anställd på NE:s redaktion så brukar NE anställa en professor inom det aktuella ämnet i fall artikeln de ska skriva handlar om något väldigt specifikt som resten av gruppen inte har någon kunskap om. Jag har mestadels använt NE för att bekräfta all fakta som andra sidor ger mig, då NE är en så pass trovärdig källa.

Naturvårdsverket är en statlig myndighet och organisation som jobbar med olika miljöfrågor. Myndigheten jobbar på uppdrag av Svenska staten och jobbar med frågor som berör allt från Sverige till EU till hela vårt jordklot. Som jag skrev i mitt stycke om NE så kan man alltid lita på sidor som skriver på uppdrag av Svenska staten då man vet att vår stat kontrollerar och granskar det som släpps på sidorna. I fall något inte skulle stämma på hemsidan så är jag säker på att det ändras på så fort det blivit bekräftat att felaktig information släppts på sidan. Naturvårdsverket får större delen av sina pengar från statliga anslag.

( ͡° ͜ʖ ͡°)

Rättigheter och Rättsskipning - Repetion och Reflektion

Resonera kring vilka fördelar en frivilligorganisation som arbetar för de mänskliga rättigheterna (t.ex. Röda Korset) kan ha jämfört med en ...