SO kristendomen

2. En tvagningprocedur innebär att man använder sig av vatten för att rena sig till religion. En annan religion som använder detta är hinduismen. Där måste man bada i floden Ganges innan man ses som en riktig hindu. Inom Islam måste man också tvätta sig innan de går in i moskén för att be. 

3. När Jesus skulle predika så var det flera som inte riktigt förstod vad han menade. Han använde sig då av andra ord för att beskriva det han ville säga. Han liknade då sina tal med olika vardagssaker. Exempelvis så var det en gång många av Jesus anhängare som blev trötta på alla syndare omkring dem. Då svarade Jesus: Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. 

4. Jesus pratade mycket om kärleken till gud när han predikade. Men han ville också att hans anhängare skulle visa kärlek till alla människor, både fattiga och rika, sjuka och friska. Det kallades då det dubbla kärleksbudet eftersom man pratar om två kärleker.   

5. Kristendomen: Enligt kristendomen så är Messias en man som kommer ge landet en bättre framtid. De kristna tror att Jesus är Messias eftersom han gjorde så stora underverk och lärde folket om den nya religionen. Judendomen: Judarna tror inte att Jesus är messias, utan väntar fortfarande på att han ska komma och ge dem den fantastiska världen de vill ha. 

6. Eftersom vid år 49 så hade Paulus sagt att det var fritt att konvertera till kristendomen så länge man trodde på den och döpte sig. Därför föredrog folk att konvertera dit istället för andra religioner, exempelvis judendomen eftersom man är tvungen att omskära sig för konvertera dit. 

11. Judendomen: För judar så är påsken, pesach, den så kallade befrielsedagen. Den firas till minne av när Israelerna utvandrade från Egypten För judarna har påsken också blivit en familjehögtid, precis som påsken för kristna. Då sitter man hela familjen tillsammans runt bordet och äter mat samtidigt som de läser texter om vad som hände i Egypten. Under denna helg tänker man också på den kommande messianska tiden och vad den kommer innebära. 

Kristendomen: de kristna firar påsk för att minnas Jesus död och uppståndelse. Man firar helt enkelt att Jesus besegrade döden. 

12. Katolicismen använder uttrycket ”den tredelade kyrkan” ibland. Med detta menar man att man som troende även måste tänka på livet efter döden. Den tredelade kyrkan består av Den kämpande, Den lidande och Den triumferande.

13. a) Dessa är sakramenten inom den katolska kyrkan: 

———

Nattvarden: Under denna mässa så ska man äta bröd, också kallat oblat, och vin vilket står för Jesus kropp och blod. Nattvarden är en tacksägelse till Jesus, Jesu Lekamen. Även ortodoxa och protestanter tar nattvard. 

Konfirmation: Under konfirmationen får man lära sig mer om kristendomen. Detta räknas som en bekräftelse på tron. Ortodoxa har konfirmation direkt efter dopet, medan katoliker har det lite senare. Judar har bar/bat mitzva vilket liknar konfirmationen.

Äktenskap: Äktenskapet för katoliker är väldigt strikt, man får inte ha skilsmässa, det är strängt förbjudet att göra abort, man får inte använda preventivmedel, man får inte ha sex innan äktenskapet och man får inte vara otrogen. 

Sista smörjelsen: med detta menas att man ska rena sig innan döden så att man kan komma till himlen även om man inte döpt sig eller liknande tidigare. Då renas man från alla brott och allt ont man gjort under livet, detta kallas bot och bikt. Det är ofta präster som tar hand om detta. Prästerna har tystnadsplikt och kan därför inte säga till polisen om vad personen har gjort.

  Kyrkovigning: Katolikerna säger att Prästerna gifter sig med kyrkorna och därför får de inte ha någon annan familj eller någon fru. 

b) Dessa är sakramenten, som i stället kallas mysterier för de ortodoxa: 

Dopet: Vid dopet sänker de ortodoxa ner hela kroppen i vattnet, till skillnad från katolikerna som häller vatten över huvudet tre gånger. Som ett typ av offer ska man också lägga ner en hårlock från barnet som döps. 

Smörjelsen: Smörjelsen är som den katolska konfirmationen. 

Nattvarden: Den ortodoxa nattvarden liknar den katolska, men är inte helt likadan. De ortodoxa brukar doppa brödet i vin också serveras det i en sked. I den ortodoxa nattvarden brukar brödet var stämplat med IC XC NI KA, vilket betyder ”Jesus Kristus segrar”. 

Äktenskap: För ortodoxa är skilsmässa tillåten och man kan även gifta sig på nytt om man känner för det. 

Kyrkovigning: Enligt ortodoxa får inte präster gifta sig, men en gift man kan bli präst, fast de kan inte bli biskopar. 

c) Martin Luther King, grundaren av protestantismen, godkände bara två sakrament: nattvarden och dopet. Han ville att prästerna skulle få gifta sig men ha mindre makt. 

16. Om man gjort något dåligt mot den protestantiska så kan man bli förlåten genom att göra vissa saker. En av dessa saker var att ge pengar till kyrkan. Detta kallades att ge ett avlat och som ett bevis på detta fick man ett avlatsbrev, vilket var en typ av kvitto. Dessa pengar blev väldigt användbara för att få religionen att växa eftersom man lättare kunde bygga kyrkor och resa för att föra vidare sin religion med de nya pengarna. 

17. Ikonerna är väldigt viktiga för de ortodoxa eftersom de inte ser dem som vanliga bilder utan mer som ett närvarande helgon. Därför har man väldig respekt för ikonerna och behandlar dem varmsamt. Exempelvis kysser man dem och tänder ljus i deras ära. 

18. Det var under reformationstiden som många stora förändringar i kyrkan skedde. Det var då man helt enkelt bytade från katolicism till protestantism. Många tyckte att reformationen var en hemsk och sak och många gjorde allt för att stoppa den. 

19. Kristendomen har lett till både fred och krig. Ett exempel på hur det har påverkat samhället negativt är i Irland. Där står protestanter och katoliker mot varandra och det har lett till både dödsfall och katastrof. 

Under 1500- och 1600-talet så var det mycket krig i Europa. Dessa krig berodde mest på religion och att folk tyckte att andra religioner var. Även denna gång stod det mellan katoliker och protestanter. Detta ledde bland annat till det trettioåriga kriget som Sverige var inblandat i.

Eftersom katoliker är starkt emot aborter så har det skapat många problem i världen. Många katoliker bestämmer sig då för att göra olaglig abort vilket är farligt och ofta ger allvarliga skador. 

Självklart har ju kristendomen bidragit till många bra saker också, exempelvis så skapade man munkarna som skulle leva utav det folk skänkte dem. Fler följde detta och till slut så fick många fattiga mer mat eftersom många människor som levt i överflöd tidigare, nu inte hade något alls.